No description available.

Den här studiens syfte var att undersöka studie- och yrkesvägledares erfarenheter av hur hederskultur påverkar elevers studie- och yrkesval, med fokus på flickor. I studien genomförde jag semistrukturerade intervjuer. Mina teoretiska utgångspunkter har varit Careershipteorin av Hodkinson och Sparkes (1997), maktperspektiv samt könsmaktsperspektiv. Resultatet visade att studie- och yrkesvägledare har väldigt olika erfarenheter, även om alla intervjupersoner arbetar i socioekonomiskt utsatta områden. Några av dem ansåg att en del föräldrar har hedersrelaterade krav på sina döttrars studie- och yrkesval, medan andra anser att de inte har det. De slutsatser jag har dragit är att studievägledare saknar kunskap om ämnet samt att det inte finns någon fortbildning om det för vägledare, vilket gör det svårt att arbeta med det. Vägledarna uttryckte att barn påverkas av familjens normer och föreställningar, samt beskrev att det finns en risk att vissa väljer en specifik utbildningsväg mer utifrån familjens förväntan än utifrån sina egna intressen.

The purpose of this study was to get an increased understanding and insight in how social services works with people who are victims of honour related violence and oppression. We have carried out this study by a qualitative semi-structured interview with six social workers from three municipalities. To get a deeper understanding of our empirical data we used theory of organizations, theory of recognition and the perspective of rights. Our results showed that the routine for honour cases is almost the same as for violence in close relationships. Our result even showed that there are clear differences between honour cases and violence in close relationships, also that honour cases are harder to manage. Finally, our result showed that social workers felt safe in managing honour related cases, half of the participants uses Patriark as a tool and finally that social workers feel that there is a good relationship both externally and internally between relevant actors.

Den här studien ämnar minska gapet mellan socialt arbete och datavetenskap. När socialtjänsten utreder fall som handlar om hedersvåld och förtryck så brukar verktyget Nätverkskartan att användas. Ändamålet är att kartlägga klientens nätverk med syftet att hitta trygga eller otrygga punkter i nätverket, samt för att ta reda på om det finns någon eller några i nätverket som påverkar klienten negativt. Problemet är att kartan ritas upp med hjälp av papper och penna, vilket begränsar möjligheterna för djupare analyser av klientens nätverk. Genom att digitalisera verktyget Nätverkskartan med hjälp av grafteori så öppnas det dörrar för djupare analyser. Med hjälp av metodiken Design and Creation research besvaras frågorna om hur en analog nätverkskarta, anpassad för att analysera fall av hedersvåld och förtryck och genom vilka medel inom grafteori verktyget nätverkskartan skulle gynnas av digitaliseringen. Resultatet pekar på att en digitalisering av verktyget nätverkskartan är gynnsamt eftersom det möjliggör analyser av nätverkskartan utifrån fler olika perspektiv. / Den här studien ämnar minska gapet mellan socialt arbete och datavetenskap. När socialtjänsten utreder fall som handlar om hedersvåld och förtryck så brukar verktyget Nätverkskartan att användas. Ändamålet är att kartlägga klientens nätverk med syftet att hitta trygga eller otrygga punkter i nätverket, samt för att ta reda på om det finns någon eller några i nätverket som påverkar klienten negativt. Problemet är att kartan ritas upp med hjälp av papper och penna, vilket begränsar möjligheterna för djupare analyser av klientens nätverk. Genom att digitalisera verktyget Nätverkskartan med hjälp av grafteori så öppnas det dörrar för djupare analyser. Med hjälp av metodiken Design and Creation research besvaras frågorna om hur en analog nätverkskarta, anpassad för att analysera fall av hedersvåld och förtryck och genom vilka medel inom grafteori verktyget nätverkskartan skulle gynnas av digitaliseringen. Resultatet pekar på att en digitalisering av verktyget nätverkskartan är gynnsamt eftersom det möjliggör analyser av nätverkskartan utifrån fler olika perspektiv.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur diskursen hedersförtryck, relaterat till skolan, konstrueras. I synnerhet kommer en kritisk diskursanalys av språket i podcasten Hederspodden av Varken Hora eller Kuvad (VHEK) att genomföras. De frågeställningar jag utgick ifrån var: Hur talar intervjupersonerna i Hederspodden om hedersrelaterat våld och förtryck relaterat till skolväsendet?; Vad säger intervjupersonerna i Hederspodden om skolans åtgärder gentemot hedersrelaterat våld och förtryck? Och slutligen; Vilka åtgärder rekommenderar intervjupersonerna i Hederspodden för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet? Genom tillämpandet av en kvalitativ diskursanalys och Fairclough ́s kritiska diskursteori så har ord och meningar analyserats i podcasten ”Hederspodden”, producerad av organisationen”Varken Hora eller Kuvad”. Fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck diskuteras och förstås på olika sätt av skolpersonal och personer som varit eller är utsatta för detta. Hur vi uppfattar och talar om ämnet har ett stort inflytande på den sociala praktiken som omger det. Utifrån utbildning och observationspunkter för att igenkänna hedersförtrycket får skolpersonal en viss bild av vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och vilka som kan tänkas vara utsatta för detta. Detta gör att diskussionen om detta också förs på ett visst sätt. En central del av studien belyser hur intervjupersonerna i podcasten diskuterar skolpersonalens passiva bemötande till eleverna. Detta är elever som på olika sätt tidigare drabbats, men också fortsätter att drabbas, av hedersrelaterat våld och förtryck och som vädjar om en utökad kunskap kring detta komplexa ämne. Detta i hopp om att skolväsendet och samhället ska kunna agera och inte låta barnen axla detta förtryck och ansvar på egen hand. Slutligen påtalar resultatet brister inom skolväsendet och Skolinspektionen där dessa brister bidrar till elevens utsatthet i hederskulturen.

Sedan 1990-talet har hedersvåld och förtryck uppmärksammats som ett samhällsproblem. För att förhindra hedersrelaterat våld och förtryck har lagstiftaren vid åtskilliga tillfällen vidtagit straffrättsliga åtgärder. I syfte att bekämpa brott som begås med hedersmotiv införde lagstiftaren bland annat hedersmotiv som en straffskärpande grund i 29 kap. 2 § tionde punkten brottsbalk (1962:700). I samma utredning diskuterades huruvida ett hedersbrott, som en egen brottstyp, bör införas. Uppfattningen var att ett särskilt hedersbrott inte var behövligt. Som skäl härför anfördes konkurrens- och tillämpningsproblem och att ett hedersbrott skulle orsaka svåra avvägningar i relation till hedersbegreppet. Trots tidigare uppfattning, om att ett hedersbrott inte var behövligt, tillsattes Hedersbrottsutredningen för att undersöka huruvida det förelåg ett behov av en brottstyp som omfattar brott med hedersmotiv. Sedan 1 juni 2022 utgör brottet hedersförtryck i enlighet med 4 kap. 4 e § BrB en egen brottstyp. Genom införandet av det nya hedersbrottet är lagstiftarens syfte att med handlingskraft bekämpa sådan brottslighet. För att en kriminalisering ska anses vara befogad uppställs ett antal kriterier som bör vara uppfyllda. Kriterierna är inga absoluta krav och lagstiftaren kan därför kriminalisera en gärning utan att samtliga kriterier är uppfyllda. Syftet med uppsatsen är dels att analysera hur hedersbrottet i 4 kap. 4 e § BrB förhåller sig till uppställda kriterier för kriminalisering, dels vilka för- och nackdelar det finns med en straffbestämmelse om hedersbrott parallellt med att hedersmotiv uppställs som en straffskärpningsgrund. Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla hedersrelaterad brottslighet i Sverige. I uppsatsen presenteras hedersrelaterat våld och förtryck samt hur hedersbegreppet definieras. I samband härmed har det uppmärksammats att det inte existerar en entydig definition av begreppet ”heder” och att begreppet har varit föremål för flitig diskussion vid olika tillfällen. Vidare har uppsatsen presenterat kriterier som uppställs för att avgöra om en kriminalisering är befogad. En redogörelse för syftet och utformningen av det nya brottet hedersförtryck har framställts. Slutligen har hedersmotivet i förhållande till påföljdsbestämningen presenterats. En rättsdogmatisk metod används för att tolka och redogöra för gällande rätt. Efter en redogörelse för gällande rätt analyseras hedersbrottet med inslag av den rättsanalytiska metoden i syfte att tillföra olika synsätt till analysen. Slutsatsen är att kriminaliseringen av hedersbrottet i 4 kap. 4 e § BrB kan anses vara befogad med beaktande av kriterierna om ett skyddsvärt intresse, skada eller fara för skada och ett motstående intresse. Hedersbrottet kan däremot inte hävdas vara lämpligt med hänsyn till kriminaliseringens krav om effektivitet. Straffbestämmelsens utformning, med utgångspunkt i hedersbegreppet och med anledning av att lagstiftning på området redan existerar, talar emot införandet av hedersbrottet. En slutsats avseende uppsatsens andra frågeställning är att införandet av hedersbrottet, parallellt med att hedersmotiv uppställs som en straffskärpande grund, inte nödvändigtvis innebär att hedersrelaterad brottslighet kommer att förhindras i större utsträckning. Den sammantagna bedömningen är att införandet av hedersbrottet snarare utgör en överkriminalisering och att lagstiftningen således inte kommer att vara tillräckligt effektiv för att en drastisk förändring i relation till hedersvåld och förtryck ska kunna ske.

This study investigates how language teachers in Swedish in compulsory school, in accordance with the new curriculum where sexuality, consent and relationships is a new field, plan to teach about honour-related violence and oppression. This area fits well within the Swedish language subject since it focuses on developing communicative competences (Skolverket 2022). This is investigated with the following research questions: (1) how do language teachers in Swedish plan to teach about honour-related violence and oppression? and (2) what support do language teachers in Swedish feel they have received and have to be able to teach students about honour-related violence and oppression?  This was investigated using an online survey with 18 questions. The questions were answered by fourteen teachers, all of whom are authorized to teach Swedish. The result showed that the majority of teachers had not yet planned this area. Several teachers also stated that they do not feel that they have enough knowledge in the field to confidently teach about it. None of the teachers who responded to the survey stated that they received support from their principal to increase their knowledge and competence regarding honour-related violence and oppression, although it is the principal’s responsibility. The results also show that several teachers want to use literature teaching to deal with honour-related questions. The study shows that it is important to further investigate and develop didactic, as well as cross-curricular topics on school-wide issues.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>With the murder of Fadime in 2002 honor killings and honour related oppression became a subject of wide public debate. The question was raised whether the Swedish social services had the knowledge and the resources necessary to face the issue with honor related oppression.</p><p>This study is about the views on honor related oppression among oppressed women and professional social workers and aims to explore the relationship between social worker and client in an honor related context. Does the risk of culture clashes pose a problem in dealing with the Swedish authorities and do Swedish social workers have the necessary tools to help the, often young, oppressed women that seek their aid? This is a qualitative study based on five individual interviews: Two former victims of honour related oppression, two professional social workers and one relative of a young girl who was the victim of an honor killing.</p><p>Observations:</p><ul><li>The social workers found that they had adequate resources at hand but that awareness among employees in the social services needed to be improved.</li><li>The clients felt that the help they’ve received from the social services was helpful but that more information to the public about available resources was necessary along with a better understanding of the differences between their own culture and that of the Swedish society. </li><li>The clients expressed that the realization that they were being oppressed didn’t come overnight. Living under strict moral guidelines meant that you simply had to adapt in order to stay in the family. Strong family ties also made the separation harder even if it came out of necessity.</li></ul><p><em> </em></p><p> </p><p><em> </em></p>

Abstract With the murder of Fadime in 2002 honor killings and honour related oppression became a subject of wide public debate. The question was raised whether the Swedish social services had the knowledge and the resources necessary to face the issue with honor related oppression. This study is about the views on honor related oppression among oppressed women and professional social workers and aims to explore the relationship between social worker and client in an honor related context. Does the risk of culture clashes pose a problem in dealing with the Swedish authorities and do Swedish social workers have the necessary tools to help the, often young, oppressed women that seek their aid? This is a qualitative study based on five individual interviews: Two former victims of honour related oppression, two professional social workers and one relative of a young girl who was the victim of an honor killing. Observations: The social workers found that they had adequate resources at hand but that awareness among employees in the social services needed to be improved. The clients felt that the help they’ve received from the social services was helpful but that more information to the public about available resources was necessary along with a better understanding of the differences between their own culture and that of the Swedish society. The clients expressed that the realization that they were being oppressed didn’t come overnight. Living under strict moral guidelines meant that you simply had to adapt in order to stay in the family. Strong family ties also made the separation harder even if it came out of necessity.

Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma i socialtjänsten definierar hedersrelaterat våld och förtryck. Meningen med studien var dessutom att studera hur deras föreställningar påverkar synen på fenomenet. Gränsdragningen mellan hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relation utifrån respondenternas utsagor var även ett studiens undersökningsområden. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det använts en kvalitativ undersökningsmetod genom sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänsten i Sverige. Resultatet synliggör att hedersrelaterat våld och förtryck inte är enhetligt definierat men att det däremot finns vissa komponenter i respondenternas svar, som spelar stor roll i hur yrkesverksamma definierar fenomenet. Det kollektiva förtrycket, återupprättandet av heder som motiv samt kyskhet är några av dem. Vidare framkommer det att det finns en kulturell föreställning om hedersrelaterat våld som påverkar synen på vem som blir utsatt eller utsätter någon för hedersrelaterat våld. Detta innebär att yrkesverksamma gör en skillnad på hur de definierar våld beroende på vilken kultur eller bakgrund klienten kommer ifrån. Hedersrelaterat våld och förtryck är sammankopplat till icke-svenskar på grund av att det är kulturaliserat. Detta har bidragit till att våld som utförs skiljs åt beroende på vilken etnicitet och kultur våldsutövaren har, detta vill säga om hen är etnisk svensk eller icke-svensk. Denna studie är därmed relevant till socialt arbete på grund av att det kan öka kunskapen om den existerande kulturella föreställningen gällande hedersrelaterat våld och förtryck och hur det kan påverka deras klienter.