<p>Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka föräldrars förväntningar på skolan, eftersom vi som blivande lärare tillsammans med elevernas föräldrar vill skapa ett gott samarbete. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Valet av semistrukturerade intervjuer innebar att vi fick öppna och nyanserande svar utifrån föräldrarnas erfarenheter. Resultatet av vår intervjustudie visar att föräldrarnas förväntningar ofta var kopplade till det sociala, det vill säga föräldrarna ville att barnen skulle vara trygga, ”må bra” och utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Föräldrarna tyckte att det var viktigt att ha bra kontakt med läraren för att bland annat kunna få information om sitt barn och dess liv i skolan. Vår studie visar dessutom att föräldrarnas förväntningar var att läraren skulle vara engagerad och motivera barnen i skolan. Föräldrarna ansåg även att det var viktigt att läraren var lyhörd och såg deras barn som enskilda individer. Vi såg i vår studie att föräldrarnas tidigare erfarenheter speglade deras förväntningar på deras barns skola, exempelvis en förälder som upplevt sig som det ”tysta” barnet eftersträvade social träning för sitt eget barn.  </p>

No description available.

<p>Studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan. Syftet med dennastudie är att undersöka hur föräldrars förväntningar ser ut kringutvecklingssamtal i förskolan i relation till pedagogens syfte. Studiengenomfördes utifrån ett fenomenografisk perspektiv, vilket innebär attman undersöker folks uppfattningar om ett fenomen. Genom intervjuermed pedagoger tog vi reda på deras syfte med utvecklingssamtal ochnär vi intervjuade föräldrarna tog vi reda på vad de har förförväntningar kring ett utvecklingssamtal och om deras förväntningaruppfylls. Vårt resultat utifrån det material som vi samlat in har vi settskillnader på pedagogernas syfte gentemot föräldrarnas förväntningar.En stor del av pedagogernas syfte handlar om barnets utveckling,medan man som förälder mer fokuserar sig på barnets trivsel,omvårdnaden och det sociala i förskolan. Detta är något som även Gars(2006) styrker då hon genom sina undersökningar kommit fram till attföräldrars förväntningar med samtalet är att få information om justbarnets trivsel och framförallt relationer till kamraterna. Gars menarockså att pedagogernas syfte är att redogöra för bland annat dessmotoriska- sociala- och kognitiva- utveckling.</p>

<p>I uppsatsen undersöker vi hur stor del av den grupp lärare som började grundskollärarutbildningen 1995 vid Linköpings universitet och som var inskrivna sista terminen som är verksamma i yrket och om de ser en framtid i yrket eller om de planerar att sluta. För att få en bakgrund till undersökningen har vi fördjupat oss i litteratur inom området och för att fram uppgifter om vår referensgrupp har vi bett dem fylla i en enkät. </p><p>Undersökningen visar att de allra flesta är nöjda med sitt yrkesval, men vi konstaterar att det finns stora brister i lärarnas arbetssituation vilket leder till omfattande fysiska och psykiska besvär samt tankar på att byta yrke. </p><p>De förändringar som avhoppade och aktiva lärare önskar sig är högre lön, mindre stress i form av tex. färre undervisningstimmar, mindre elevgrupper, mer resurser, mindre kringarbete samt fler specialister i skolan.</p>

<p>Motivation beskrivs som grundläggande för mänsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprätthålla beteenden. Det förekommer en mängd olika motivationsteorier i litteraturen men de som är mest intressanta för pedagogen är de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kännetecknas av att vi vill nå uppsatta mål och framgång. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltså för hur mycket vi väljer att engagera oss i en aktivitet. Några av dessa är värdet vi ser i att utföra en uppgift, förväntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande, förväntningar från lärare och föräldrar och självuppfattning.</p><p>Som pedagog är det viktigt att förstå vad en dålig självkänsla innebär och vikten av att få uppleva framgångar. För att påverka elevernas motivation och självuppfattning är det av betydelse med lärostoff som intresserar och ger lagom utmaning. Öppenhet och engagemang samt förmåga att själv kunna kritisera och reflektera över sitt arbete är egenskaper en lärare behöver som vill arbeta med sina elevers motivation.</p><p>Denna litteraturstudie belyser vikten av motivation och självuppfattning, samt hur läraren i sitt arbete kan påverka dessa.</p>

<p>I denna studie vill vi undersöka vilka förväntningar föräldrar har på lärare i grundskolans tidigare år. Studien har använt sig av föräldrar till barn i skolår fem. Genom gruppintervjuer inhämtades förväntningarna som sedan analyserades och ställdes i jämförelse med läroplanen för att se om de stämde överens eller inte. I läroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad läraren skall göra och vilka krav som ställs på honom eller henne, det är dessa punkter som användes i jämförelsen med föräldrarnas förväntningar. Det som framkommit i denna studie är att det finns olikheter mellan föräldrars förväntningar och de krav som ställs på läraren utifrån läroplanen. Studien berör även lärarens många arbetsuppgifter och diskuterar huruvida de går att genomföra. På en skola finns olika skolkulturer som påverkar skolans verksamhet. En skolkultur består av flera olika kulturer, det finns bland annat elevkulturer, lärarkulturer, ledningskulturer och föräldrakulturer. Föräldrars inställning till skolan påverkar barnens skolresultat.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Problem Då genusframställningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera på vilket sätt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner – positiva och negativa. Genom att studera Förkvälls språk ville vi komma fram vad innehållet förmedlade, vad som sägs varför. </p><p>Syfte Uppsatsens syfte är att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom språket i programmet Förkväll.</p><p>Bakgrund Förkväll sänds på TV4 måndag till fredag på kvällstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sänds från andra våningen på T-centralen i Stockholm. Programmet har av oss blivit kategoriserat som en mix av pratshow och magasinprogram utifrån programmets uppbyggnad och sitt varierade innehåll. Förkväll byggs upp av fem olika teman för respektive veckodag. Exempel på teman är skönhet och mode, relation- och själsfrågor och fest.</p><p>Teori Vi har utifrån bland annat diskursbegreppet försökt redogöra för hur föreställningen om kvinnlighet skapas och hur konstruktionen av kön framkallas i maktförhållanden. För att kunna besvara våra frågeställningar har den mediala kvinnoframställningen studerats, samt vad som kategoriseras som kvinnligt genom språk och stil.</p><p>Metod Med hjälp av en kvalitativ textanalys har vi studerat och analyserat Förkväll. Textanalysen har tillämpats på tre transkriberade texter, vari vi sett till det explicita men främst sökt de implicita meningarna. Analysen fokuserar på dessa tre texter. </p><p> </p><p>Nyckelbegrepp Kvinnlig konstruktion, språk, genre och stil, diskurser, makt, stereotyper och förväntningar.</p>

<p>En bransch som står inför ett generations- och könskifte kräver en utbildning som visar framfötterna och följer med utvecklingen. Högskolan i Gävle har sedan hösten 2006 ett nytt fastighetsmäklarprogram, skapat i strävan efter att följa de nya kraven från fastighetsmäklarnämnden samt önskemålen från skolan. Har programmet reviderats tillräckligt? Detta har jag undersökt. Slutsatsen är att Högskolan i Gävle har kommit en bra bit på väg.</p> / <p>An industry that faces changes in both generation and distribution in terms of gender needs an education that is ahead and keeps up with the developement. The University of Gävle has a new estate-agent-program from the fall of 2006. It was made to follow the new requirements of the estate agent board and the wishes of the school. Has the auditing of the program been enough? I have investigated this, and found that the University of Gävle has come along quite well.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att upplysa unga kvinnliga fastighetsmäklare om eventuella hinder och möjligheter de kan träffa på i deras yrkessituation. För att undersöka detta intervjuade vi nio yrkesverksamma fastighetsmäklare, fem kvinnor och fyra män. Studien visar att det inte finns några väsentliga hinder och möjligheter i yrket som är beroende av fastighetsmäklarens kön och ålder.</p><p>Majoriteten av intervjupersonerna anser istället att en fastighetsmäklares framgångar och motgångar är kopplat till dennas personliga egenskaper. Vi har även genomfört en liten undersökning där vi frågade 50 slumpvis valda personer vad de hade för bild av en fastighetsmäklares kön och ålder. Majoriteten av de utfrågade personerna förväntade sig att fastighetsmäklaren var en man i medelåldern.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Vår bild av vad fastighetsmäklaryrket innebär och vad det handlar om har ändrats ganska mycket sedan vi påbörjade vår utbildning. Med hjälp av denna studie vill vi få en bild av studenternas förväntningar och se om dessa stämmer överens med den bild mäklarna ger av yrket. Detta för att de som funderar på att studera till fastighetsmäklare ska få ett bättre underlag till sitt val av yrke. Vi vill också att branschen ska få en klarare bild av vad mäklarstudenternas förväntningar faktiskt är, så att de kan mötas på halva vägen och fler som påbörjar sina studier faktiskt fullföljer dem och påbörjar sin karriär inom mäklaryrket.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Under vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi hade personliga intervjuer med fastighetsmäklarstudenter och intervjuer via mejl med fastighetsmäklare. Vi sammanställde det insamlade materialet för att sedan ta upp det till analys och diskussion mot den insamlade teorin som införskaffats genom litteratur och artiklar.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det visade sig att de förväntningar mäklarstudenterna har på fastighetsmäklaryrket stämmer ganska bra överrens med hur de aktiva fastighetsmäklarna beskriver yrket. Det är i hög grad mäklarna som påverkar studenternas förväntningar. Det sker i första hand i form av företagspresentationer, Mäklardagen och praktik. Det visade sig även att studenterna tyckte att utbildningen är ett bra steg på vägen mot att bli mäklare men att den kunde bli bättre. Framförallt önskar många mer säljutbildning.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Att göra en liknande studie fast på dem som blivit antagna till fastighetsmäklarutbildningen men ännu inte påbörjat sina studier tror vi skulle ge ett annat resultat än det vi har fått fram i denna studie. Det skulle vara intressant att se vad det skulle kunna bli för resultat. För att utveckla vår studie skulle man också kunna göra samma studie fast på ett större geografiskt område med fler respondenter.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Med denna uppsats hoppas vi att framtida fastighetsmäklarstudenter ska få en tydligare bild av hur fastighetsmäklaryrket ser ut så att de inte söker utbildningen för att sedan inse att deras förväntningar inte alls stämde överens med verkligheten. Men även att branschen ska se vilka förväntningar studenterna har på yrket. Vi har också visat att olika företagsekonomiska modeller går att applicera på studier som denna.</p>