Den ökade globala konkurrensen har medfört till en hög nivå av fusioner och förvärv desenaste åren. Det huvudsakliga syftet med detta är att öka tillväxten men det är inte alla somlyckas uppnå detta. Målföretaget anses generellt sett gynnas av förvärv medan det råderoenighet kring påverkan på det förvärvande företaget. Orsakerna kan vara många men enviktig faktor är vilken förvärvsmetod som genomförts. Även studier kring detta visar påoenighet. Syftet med denna studie är således att undersöka hur olika typer av företagsförvärv(horisontell, vertikal och konglomerat) påverkar det förvärvande företagets abnormalaavkastning. Studien undersöker även om företagets industritillhörighet är en betydande faktori detta. Detta genomförs med utgångspunkt från teorin om den effektiva marknadshypotesen.Undersökningen sker enligt eventstudiemetoden utifrån en kvantitativ datainsamlingsmetodför att studera ett urval på 100 stycken företagsförvärv mellan perioden 2015 till 2019. Resultatet visar att det förvärvande företagets abnormala avkastning påverkas positivt vidtillkännagivandet av förvärvet. Studien visar även att den genomförda förvärvsmetoden intepåverkar avkastningen. Resultatet för industritillhörighetens påverkan på abnormalaavkastning visar på att industritillhörigheten eventuellt kan vara en betydelsefull faktor.

Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero på och hur en organisation kan gå tillväga för att lösa problem som uppstår på grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvärvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och på så sätt överkomma och förebygga brister i kommunikationen. Metod: En fallstudie utifrån en deduktiv forskningsprocess användes genom att ställa upp påståenden utifrån teorin som prövades på empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät. Slutsats: Brister som uppstår i kommunikationen har en verkan på hela organisationens finansiella och prestationsmässiga resultat. Genom att lägga beslag på kommunikationen kan en förvärvsorganisation bli mer framgångsrik. / Purpose: The purpose was to examine the reasons for inadequacies and how an organization can solve problems that arise due to them. Based on this the study has formulated recommendations for how acquisition organizations can overcome and prevent the inadequacies through internal communication. Method: A case study was based on a deductive research process. The empirical data was tested through the use of propositions derived from theory. Data was collected through qualitative interviews and a quantitative survey. Conclusion: Inadequacies that arise through communication have an impact on the financial results and performance, of the organization as a whole. By engaging in communication an acquisition organization could become more successful.

Vi rör oss mer och mer mot ett kunskapssamhälle. Kunskap är en av de viktigaste resurserna för företag och för samhället. Kunskap bidrar starkt till organisationers konkurrenskraft och samhällets utveckling genom innovation. Om kunskapen hanteras korrekt och ändamålsenligt för den med sig konkurrensfördelar. En fördelaktig kunskapshantering innebär att rätt kunskap fångas in, att den förmedlas till rätt person som använder den i syfte att förbättra organisatorisk och/eller individuell prestation. Primärt handlar kunskapsöverföring om att skapa värde genom att föra över kunskap från en individ till en annan.    Den här studien utgår från att kunskap har två dimensioner, en tyst och en explicit. Båda delarna kan innebära konkurrensfördelar men det är bara den tysta delen som innebär hållbara konkurrensfördelar. Detta medför att det finns väldigt mycket att vinna på en korrekt hantering av tyst kunskap. Till sin natur är dock den tysta kunskapen svårfångad och personlig, vilket för med sig betydande utmaningar. En av dessa utmaningar är att verkligen gå på djupet och förstå hela överföringsprocessen. När denna förståelse finns behöver man förstå vilka faktorer som påverkar olika delar av processen och vilken effekt de har. I en granskning av tidigare litteratur framkom att det finns relativt god förståelse för vilka faktorer som påverkar delande och överförande av tyst kunskap, medan det var mer bristfälligt vad gäller förvärvande av tyst kunskap.   Detta arbete har genomförts som en kvalitativ enfallsstudie på en kunskapsintensiv organisation. Studien undersökte anställdas upplevelser kring förvärvande av tyst kunskap. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska underlaget. Respondenterna var ingenjörer inom olika högteknologiska områden. Slutsatserna från studien har nåtts genom en tematisk analys.   Slutsatserna visar att flera av de faktorer som är tillämpbara vid delande av tyst kunskap även gäller vid förvärvande. Från resultatet av denna studie kunde vi konstatera att upplevelsen av de mer strukturella faktorerna: kultur, ledarskap, organisationens strategi, den fysiska och digitala omgivningen samt tidsaspekten påverkar förvärvandet av tyst kunskap. Samtidigt som upplevelsen av de mer individuella faktorerna: somatisk och kulturell kunskap, tillit, sociala nätverk, personlighetsdrag och upplevelsen av den som delar tyst kunskap påverkar förvärvandet av den. Flera av dessa faktorer bekräftades från tidigare forskning gällande delande, förvärvande och överförande av tyst kunskap. Unikt för denna studie var att fokus enbart låg på den part som förvärvar (söker och tar emot) tyst kunskap. Studien nådde också induktiva slutsatser kring faktorerna: personlighetsdrag, fysisk och digital omgivningen samt tidsbristens tvåsidiga effekt.