Att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse från förvanskning är ett allmänt intresse. Många kommuner väljer idag att tillgodose efterlevnaden av förvanskningsförbudet i 8:13 PBL genom byggnadsinventeringar, ett verktyg som inte är reglerat genom lag, i stället för att använda de regler som finns i PBL. Denna uppsats ämnar undersöka lämpligheten i byggnadsinventeringar som tillvägagångssätt för att efterleva förvanskningsförbudet.

Studien undersöker hur effektiv plan- och bygglagen är för att skydda kulturvärden vid bygglovsprocessen genom att kartlägga förändringar på särskilt värdefulla villor och undersöka om dessa skett med eller utan bygglov samt om de lett till förvanskning. Studien fokuserar på villor klassade som särskilt värdefulla i kommunala kulturmiljöunderlag i Örebro och Karlstad, med syfte att ge en helhetsbild av hur kulturvärden hanteras i bygglovsprocessen. Undersökningen visar på att en övervägande del av villorna förvanskats sedan de kulturmiljöinventerades och att förvanskningarna till störst del skett utan bygglov. Vidare påvisas att en majoritet av de förändringsåtgärder som skett i enlighet med bygglov inneburit att villorna förvanskats. Kommunernas kulturmiljöunderlag används bristfälligt i bygglovsprocessen vilket innebär att kulturvärden negligeras. Ytterligare en faktor som bidrar till denna negligering är att begreppen varsamhet och förvanskning som återfinns i PBL är allmänt hållna, vilket öppnar upp för tolkningar om dess innebörd. För att öka skyddet för villors kulturvärden behöver värdena integreras i detaljplaner som är juridiskt bindande. / The study examines how effective the Swedish Planning and Building Act is in protecting cultural values during the building permit process by mapping changes to particularly valuable villas and investigating whether these changes occurred with or without a building permit and whether they led to degradation. The study focuses on villas classified as particularly valuable in municipal cultural environment documents in the cities Örebro and Karlstad, aiming to provide a comprehensive picture of how cultural values are managed in the building permit process. The investigation shows that most of the villas have been degraded since their historical values were inventoried, and most of the degradations occurred without a building permit. Furthermore, it is demonstrated that most of the changes that occurred in accordance with building permits resulted in the villas being degraded. The municipalities' cultural heritage documents are used inadequately in the building permit process, which means that cultural values are neglected. Another factor contributing to this neglect is that the concepts of caution and degradation found in the Planning and Building Act are generally formulated, allowing for interpretations of their meaning. To increase the protection of the historical values of villas, these values need to be integrated into legally binding detailed development plans.