Sammanfattning Ambitionen med denna uppsats är att låta samhällskunskapslärares röster bli hörda och bidra med ett inlägg i diskussionen om demokratiuppdragets innebörd för ämnet samhällskunskap. Studiens syfte är att undersöka hur lärare på gymnasial nivå förhåller sig till och resonerar kring demokratimålen i samhällskunskap A. Studien undersöker även hur lärare i sin undervisning kombinerar faktakunskaper respektive färdighetskunskaper i syfte att uppnå demokratiuppdraget. Ett nära samband mellan fakta- och färdighetskunskaper kan utläsas i pragmatismens grundtankar, vilket bidragit till valet av teoretisk ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med fyra yrkesverksamma lärare.   Av resultatet framgår att elevinflytande, medborgarfostran och en god klassrumsmiljö som kännetecknas av deliberativ demokrati utgör viktiga delar i arbetet med demokratiuppdraget i samhällskunskap A. Vidare framgår att faktakunskaper utgör grunden i kunskapsinhämtningen och dessa anses vara lättare att bedöma. I föreliggande studie uppmärksammas att utrymmet inte är jämt fördelat mellan fakta- och färdighetskunskaper, vilket är problematiskt utifrån pragmatismens syn på lärande.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har angående barns tillägnande av faktakunskaper samt vilka demokratiska förmågor som konstitueras i arbetet med lärplattan. Följande frågor ligger till grund för vår studies utformning.Vilka faktakunskaper ser pedagogerna att barn tillägnar sig i arbetet med lärplattan?Vilka demokratiska förmågor ser pedagogerna utvecklas hos barn i arbetet med lärplattan?Vi har använt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer där 7 pedagoger deltagit som arbetat med lärplattan över en längre tid i sin verksamhet. Intervjuerna gjordes på pedagogernas arbetsplatser och vi valde även att vända oss till sociala medier där 3 pedagoger deltog i denna studie för att undersöka våra centrala frågor. Totalt har 10 pedagoger deltagit i studien. Resultatet från delstudie 1 visar att barns möjlighet att tillägna sig faktakunskaper har ökat genom att det finns appar och internet som ökar barns motivation att lära mer. Pedagogerna ser även lärplattan som en resurs i dokumentationsarbetet. Resultatet i delstudie 2 visar att barnen utvecklar demokratiska förmågor genom att de tränar på turtagning och får möjlighet att lyssna och respektera varandras åsikter. Alla barn arbetar tillsammans och tränar på de demokratiska förmågor som individer behöver i samhället. Vi har dragit slutsatsen att ingen av våra centrala frågeställningar i studien kan stå på egna ben för att få en lyckad lärandesituation då studien visar att både faktakunskaper och demokratiska förmågor främjas i arbetet med lärplattan.

Undervisningsbegreppet infördes inom förskolan i lagform 2010, och i styrdokumentet från 2018 betonas att undervisningen ska utveckla fakta- och färdighetskunskap. Detta upplevdes av verksamheten som något nytt som man inte hade arbetat med tidigare. Det visar sig dock att en viss undervisning sannolikt alltid har funnits i förskolan, men den har inte varit medveten och endast fragmentarisk. För att kunna utveckla fakta- och färdighetskunskap har den mänskliga hjärnan vissa biologiska förutsättningar vid informationsbearbetning, och det krävs kunskap av de som undervisar för att uppfylla dessa förutsättningar. Förutsättningarna har i studien har kallats faktorer som påverkar kognitivt lärande hos barn genom undervisning ur ett kognitionpsykologiskt perspektiv. I studien undersöks med innehållsanalys statliga utredningar och styrdokument med avseende på vilken information som dessa innehåller om ovanstående faktorer. Studien är gjord i ett historiskt perspektiv och omfattar den period där staten har haft inflytande på förskolans verksamhet, dvs år 1940 fram till idag. Resultaten i studien presenteras i diagram och analyseras teoretiskt utifrån normer om synen på lärandet, synen på hur verksamheten struktureras och på vilket sätt det uttrycks i dokumenten i respektive tidsepok. Resultaten jämförs med, och kompletterar, tidigare forskning om förskolans läroplaner och nutidshistoriska studier om förskolan. I resultaten framkommer att det finns viss information om de undersökta faktorerna i de tidiga dokumenten från den undersökta perioden, men i de senare dokumenten är det många faktorer som inte kan uttydas. Dokumenten ger alltså förskollärarna litet eller inget stöd eller vägledning i arbetet att skapa lärosekvenser som är avgörande vid undervisning i fakta- och färdighetkunskap. Detta gäller även förskolans läroplan från 2018. Denna kunskap måste alltså förvärvas på annat, t ex genom utbildningsystemet.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna språk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina läroböcker gör mig tveksam på om dessa fakta direkt kan bidra till framgångsrik kommunikation vid kulturmöten. Utifrån mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda på vilka åsikter om kultur gymnasielärare i moderna språk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielärare i moderna språk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta står i bakgrunden och är mindre viktig än de fyra språkfärdigheterna. Utvecklingen av nationella faktakunskaper ses som det viktigaste undervisningsmålet och -innehållet. Kunskaper och färdigheter som direkt kan bidra till kommunikation ses som mindre viktiga. Kultur betraktas ofta som konfliktfritt. Val av undervisnings- och textspråk beror starkt på vilket steg eleverna läser.Till följd av globalisering och internationalisering ska kulturbegreppet förknippas med mångfald och kultur ska idag förstås som ett uttryck av inneboende spänningar och motsägelser. Trots att faktakunskaper är viktiga för att bygga upp de sociokulturella kunskaper som de infödda förvärvat från sin barndom, ska kunskaper och färdigheter som gynnar kommunikation samt kritisk förmåga lyftas fram. Ämnesplanen som styr lärares tolkningar om kultur ska problematisera kulturbegreppet och ge ett kulturbegrepp som bäst anpassas till dagens postmoderna samhälle.