Det har setts en ökning i att bedriva anhörigvård på grund av kortare vårdtider samt platsbrist på vårdhem. Vårdande ses som en krävande uppgift bland anhörigvårdare och kan påverka deras upplevda livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar anhörigvårdares upplevelse av livskvalitet. Metoden var en litteraturstudie. Litteratursökningen har skett i databaserna Cinahl samt PubMed. Efter urval och kvalitetsgranskning av artiklarna påvisades tio vetenskapliga artiklar (sex kvantitativa, tre kvalitativa och en mixed method), vilka litteraturstudiens resultat bygger på. Efter analys och bearbetning av artiklarna identifierades fyra kategorier varav två med underkategorier i resultatet: ekonomi, oro och ovisshet, saknad med underkategorierna saknad av fritid och saknad av tidigare vanor samt stöd med underkategorierna avlastning som stöd samt andligt stöd. Resultatet belyser de faktorer som påverkar anhörigvårdarnas upplevda livskvalitet. Slutsaten som dras utifrån litteraturstudien är att livskvaliteten hos anhörigvårdarna påverkas på olika sätt av att vårda en närstående. Sjuksköterskans roll vid anhörigvårdär att vara stödjande och undervisande.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur kapitalstrukturen ser ut i svenska fastighetsbolag, samt undersöka vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen i svenska fastighetsbolag.   Vår studie genomförs genom en flermetodsstudie där vi med en kvantitativ metod tar fram nyckeltal för fastighetsbolagen som samlas in via databasen Retriever. Vidare analyseras nyckeltalen för att sedan användas vid en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Slutligen jämför vi den insamlade datan från vår flermetodsstudie med tidigare teorier.   De resultat vi kommer fram till är att fastighetsbolag har en högre skuldsättningsgrad än bolag i andra branscher. Vi kommer även fram till att fastighetsbolagens arbete med kapitalstruktur kan kopplas till Trade-offmodellen inom kapitalstruktursteori. Vi finner också att ägarstruktur är en faktor som påverkar fastighetsbolagens kapitalstruktur.   Förslag till fortsatt forskning inom detta område anser vi är en kvantitativ undersökning på svenska fastighetsbolag över en viss årsperiod. Detta menar vi skulle kunna ge ett annat resultat än det som finns i denna studie, då vår studie behandlar ett specifikt år, 2013.   Vårt praktiska bidrag är att studien kan användas som ett verktyg för fastighetsbolag då de kan se hur deras konkurrenter arbetar med sin kapitalstruktur. Vårt teoretiska bidrag är en djupare förståelse för hur kapitalstrukturen ser ut för svenska fastighetsbolag då det tidigare inte har gjorts en djupare forskning på svenska fastighetsbolagsmarknaden inom detta område.

Det är ont om vetenskaplig forskning om underrättelsesamarbete. Majoriteten av tillgänglig forskning avhandlar bilaterala samarbeten mellan stora nationer eller transatlantiska samarbeten och anlägger en resultatinriktad ansats. FN som organisation består av en stor blandning civila och militära delar och befattningshavare. FN står för öppenhet och transparens vilket är en rak motsats till underrättelsetjänst och underrättelsesamarbete, vilket ofta präglas av slutenhet och nationella agendor. FN hade aldrig innan MINUSMA insatsen i Mali officiellt hanterat underrättelser och Sverige aldrig tidigare bidragit med ett renodlat underrättelsebidrag till en FN insats. Trots dessa svårigheter bidrar Sverige tillsammans med flera andra européiska stater till ett multinationellt avancerat underrättelsekoncept och även med underrättelseofficerare till gemensamma stabsfunktioner inom FN insatsen. Denna undersökning syftar till att förstå hur och vilka faktorer som försvårade och förenklade underrättelsesamarbetet i MINUSMA. Uppsatsen undersöker hur försvårande faktorer som byråkratiskt motstånd, institutionell tröghet och förenklande faktorer som förtroende och samarbetets design påverkade underrättelsesamarbetet i positiv eller negativ mening. Resultatet av undersökningen är att kultur och bristande kompetens och nationella restriktioner försvårar samarbete. Undersökningen visar även att förtroende och en autonom och hierarkisk maktfördelning som speglar de insatta resurserna underlättar samarbete. Ytterligare ett resultat av undersökningen visar på ett inbördes förhållande mellan faktorerna där de påverkar varandra och fungerar som motiv eller stöd för egna agendor eller för att bevara status quo.

Sammanfattning Studiens huvudsyfte är att undersöka hur socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar även till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever samverkan samt kartlägga faktorer som på något sätt kan främja eller hämma samverkan. Studiens frågeställningar är:   Hur samverkar socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger? Hur upplever personalen i respektive verksamhet att samverkan fungerar i praktiken? Vilka förutsättningar bör finnas för att samverkan ska fungera? Vilka faktorer hämmar eller främjar samverkan?   Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Studien bygger på sex intervjuer med professionella som är verksamma i samverkan i Härnösands kommun. Av dessa sex informanter är två från socialtjänsten, två från polisen och två från skolan. Studiens teoretiska ansats bygger på Danermark och Kullbergs forskning kring samverkan samt Josefssons Strategi för samverkan.   Av resultatet framgår att samtliga informanter upplever att samverkan mellan dem fungerar ganska väl men att det finns förbättringsmöjligheter. Upplevelserna var inte enbart positiva utan det nämndes även negativa upplevelser. Dessa negativa upplevelser nämndes som faktorer som på olika sätt kunde hämma samverkan. Vissa av dessa hämmande faktorer nämndes av samtliga informanter. Sekretessen var en av dem. Alla var överens om att sekretessen mer eller mindre försvårar samverkan. Då det gäller främjande faktorer nämnde samtliga informanter ledningen deltagande och stöd som en av de mest främjande faktorerna. I studiens sista kapitel förs en diskussion kring studiens resultat kopplat till tidigare forskning inom området samt studiens teoretiska ansats.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att belysa förhållandet mellan specifika och gemensamma faktorer och hur de värderas i sitt förhållande till utfallet i de senaste KBT studierna från 2005 - mars 2011. Min avsikt var att avgränsa genom att fokusera på ett centralt begrepp som representant för de gemensamma faktorerna samt ett beprövat mätinstrument. Valet föll på allians som gemensam faktor samt WAI-Working Alliance Inventory som ett väl beprövat mätinstrument för alliansksattningen. Avsikten var att samtliga studier från och med 2005 till och med mars 2011 inom KBT-sfären som undersökt alliansen genom WAI och dess förhållande till utfall skulle tas med. Urvalet stannade vid 9 studier som uppfyllde urvalskriterierna. De nio studierna kodades med hjälp av Santiago, Klein, Vivian, Arnow, Blalock, Kocsis, Markowitz, Manber, Riso, Rothbaum, Rush, Thase, McCullough, & Keller (2005) teoretiska modell för indelning av specifika och gemensamma faktorer och deras förhållande till utfallet. I en studie predicerade inte alliansen utfallet. I ytterligare en studie predicerade alliansen signifikant utfallet i en av de undersökta dimensionerna. Fyra av nio undersökta studier kunde kodas enligt:” specifika mekanismer utgör ett mellanled till effekten av alliansen på utfallet. Det betyder att den tidiga alliansen hjälper de specifika elementen att optimeras och på så sätt bidra med ett bättre utfall. Både alliansen och specifika ingredienser samverkar till en kurativ helhet men alliansen är nöd­vändig för att specifika element ska fungera terapeutiskt.” (Bordin, 1979 enligt Santiago et al. 2005)

No description available.

Nivån på ett lands valdeltagande kan vara ett mått på hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda på att förtroendet till de som styr samhället är stort. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka om det finns något samband mellan några av samhällets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person går och röstar. Undersökningen utgår från fem frågeställningar angående lön, utbildningsår, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstånd och undersöker utifrån dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande. Förhoppningen med den här studien är att kunna bidra med ytterligare kunskap inom forskningsområdet. Tidigare teorier delar framförallt upp förklaringar kring valdeltagande i tre olika perspektiv: institutionella-, individuella- och kontextuella förklaringar. Institutionella förklaringar innefattar framförallt hur reglerna kring ett lands valdeltagande ser ut, t.ex. vilket valsystem som används. Individuella faktorer innebär istället vissa personliga egenskaper som kan påverka huruvida en person väljer att gå och rösta eller inte. De kontextuella förklaringarna syftar till slut på den sociala och politiska miljö som individer vistas i och hur dessa kan påverka valdeltagandet. Den här studien fokuserar framförallt på om det finns något samband mellan de individuella egenskaperna lön, utbildning, social klass samt civilstånd och sannolikheten för att en person röstar i val. Datamaterialet utgår från levnadsnivåundersökningen år 2000 där respondenter från alla åldrar och bakgrunder ingår. Resultaten visar att antalet utbildningsår, om en person är gift eller sambo samt ålder har ett samband med sannolikheten för att delta i val. En sociologisk förklaring angående sambandet mellan civilstånd och valdeltagande skulle kunna vara att om man bor tillsammans med någon kan chansen att bli påmind om att rösta vara större än om man bor ensam.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur studenter som arbetar deltid på ett rekrytering- och bemanningsföretag upplever att olika faktorer påverkar deras arbetsmotivation. För att precisera syftet har följande frågeställningar formulerats: ”Hur upplever studenter som arbetar deltid på ett rekrytering- och bemanningsföretag att yttre faktorer påverkar deras arbetsmotivation?”, ”Hur upplever studenter som arbetar deltid på ett rekrytering- och bemanningsföretag att inre faktorer påverkar deras arbetsmotivation?” samt ”Hur upplever studenterna att olika faktorer påverkar deras vilja att fortsätta att lära och utvecklas inom yrket?”. En metod av kvalitativ karaktär har använts i form av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var åtta stycken personalvetarstudenter vid Uppsala universitet, som samtliga jobbar deltid på rekrytering- och bemanningsföretag. Intervjuerna analyserades utifrån studiens valda teoretiska utgångspunkt, Herzbergs motivation-hygienteori. Slutsatsen av studien är att både yttre och inre faktorer behöver uppfyllas, för att deltidsarbetande studenter ska kunna känna att de motiveras till att arbeta. Resultatet påvisade att de yttre faktorer som var särskilt utmärkande vad gäller påverkan på arbetsmotivationen var en tillfredsställande status, ett gott ledarskap och goda relationer. Vidare visade resultatet att de inre faktorer som var särskilt utmärkande vad gäller påverkan på arbetsmotivationen var utvecklande arbetsuppgifter, bekräftelse och ansvarstagande.

This bachelor’s thesis aims to identify encouraging and discouraging factors affecting individuals who wish to leave the sex industry. What treatment efforts are available for these individuals who are in the process of leaving and what after-process treatments are accessible to help integrate the individuals back to society? Since there is not enough scientific research on the specific clientele, we chose to raise this issue for a higher awareness among our fellow students. Seeing the results, we realised the importance of people working in our future profession being enlightened about this subject in order to aid in guiding individuals that are being exploited and exposed within the sex industry. The study is qualitatively conducted with semi-structured interviews that have provided the study with a deeper understanding of the topic. The thesis is based on two different theories, the exit process theory (Ebaugh, 1988) and Foucault’s view of relationships driven by force and empowerment (2002). The study shows that there are few treatment efforts available for those who want to leave or already have left the sex industry and that the discouraging factors are plenty more than the encouraging factors. / Syftet med denna kandidatuppsats var att identifiera främjande faktorer samt hindrande faktorer som påverkar individer att lämna sexindustrin. Vilka behandlingsinsatser finns att tillgå för de individer som befinner sig i processen av att lämna sexindustrin och vilka insatser finns tillgängliga efter utträdet? Hur kan professionella socialarbetare hjälpa dessa individer att återintegreras i samhället? Eftersom det finns relativt lite forskning kring den specifika klientgruppen valde vi att lyfta ämnet för att öka kunskapsnivån hos våra medstudenter. Genom att se resultaten insåg vi vikten av att människor som är aktiva inom vår blivande yrkesprofession bör vara upplysta inom området för att kunna vägleda och hjälpa individer som exploateras och utnyttjas inom sexindustrin. Studien är kvalitativt genomförd med semistrukturerade intervjuer vilket har bidragit till en djupgående förståelse inom ämnet. Uppsatsen är baserad på två olika teorier, Ebaughs exit-teori (1988) och Foucaults maktperspektiv (2002). Studien visar att det finns få insatser att tillgå för dem som vill lämna eller redan har lämnat sexindustrin, samt att de hindrande faktorerna för ett utträde är många fler än de främjande faktorerna.