Background: Anorexia nervosa is one of the most serious and life-threatening psychiatric conditions. There are several different treatments and the condition often seem to affect the whole family. Family intervention is a common intervention in anorexia nervosa. The intervention in family treatment is often provided by nurses as part of nursing in psychiatric care. Aim: The aim was to evaluate various family interventions for weight recovery in anorexia nervosa in adolescents in psychiatric care. Method: A systematic database search and review of eight research studies have been made step by step based on the method described by BettanySaltikov and McSherry (2016). Results: All eight studies were performed in outpatient care. In the largest study, 169 participants participated and 45 in the smallest study. The average age was 15,6 years. There was no significant difference between the different family treatment methods at short-term follow-up (one to three months) but at the six-month follow-up there was a significant difference in two of the studies where PFT and ECHO proved to be most effective. In another study, there was a significant difference at twelve-month follow-up where E@T proved to be most effective. Discussion: Family interventions have a positive effect on weight recovery in anorexia, However, the intervention adds relatively little extra weight compared to conventional care. More health science research is needed that evaluates family-focused nursing interventions.

No description available.

For every child, growing up and living in a family with serious and far-reaching conflicts between family members is a serious risk factor for the child to develop a psychosocial complex of problems. In these cases, to help these families, a common use of input is family therapy. In this study, I have tried to provide a more advanced knowledge in the family therapist's daily work with families who have dysfunctional relationships and approaches within their family. I have tried to demonstrate if and how family therapists are experiencing challenges and difficulties, and how the family therapists are working to consider and encourage the principles of the best interest of the children, in their work with families who have dysfunctional relationships and approaches within their family. For this study, four family therapists have been interviewed about their experiences of working with families who have these complex of problems. The results show that the family therapists experienced different kinds of challenges and difficulties. The challenges and difficulties were connected to the individuals in the families, there could be emotional challenges for the family therapists and challenges that were connected to organizational factors. However, all challenges and difficulties that emerged, affected how the family therapists work, and in that way all the individuals in the families in one way or another. The results also show that the family therapists are actively working to take into account and encourage the principles of the best interest of the children by trying to implement a child perspective in all of their work where children are involved, and to make the child an active participant in the treatment process.

<p>Allianser och interventioner</p><p>En studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsats</p><p>och hur behandlingseffekt kvarstår</p><p>Sammanfattning</p><p>I Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling. Studien är av kvalitativ karaktär och resultaten bygger på intervjuer med familjer som deltagit i den aktuella behandlingen. Studiens tolkningsram belyser förutsättningar vilka ligger till grund för framgångsrik behandling. Viktiga inslag såsom terapeutisk allians och generella behandlingsprinciper vilka tar upp interventioner riktade mot avgörande risk- och skyddsfaktorer belyses. Resultatet visar att öppenvårdsverksamhetens behandlingsfaktorer intensitet och tillgänglighet har varit verksamma för att uppnå förändringar. Flertalet positiva förändringar har bestått efter behandlingens avslut. Resultatet antyder på att verksamheten skulle vinna på att bättre informera om behandlingens innehåll innan familjer tar ställning till att delta i behandling eller ej. Resultatet visar att arbetsplaner och målbeskrivningar skulle kunna göras tydligare för att bättre nå behandlingsresultat. Studiens resultat indikerar också betydelsen av att interventioner inom skolsituationen har betydelse för positiva förändringar. Ytterligare visar resultatet att flertalet familjer beskriver en mycket god terapeutisk allians och dess betydelse för uppnådd förändring.</p> / <p>Alliance and interventions</p><p>A study of how families have experienced open care treatment and the lasting effects of treatment.</p><p>Abstract</p><p>In Sweden approximately 100,000 cases involving children are investigated annually by the social services office for individual and family services. The number of registered cases in the open care service programs has almost doubled since 1999, replacing traditional institutional care. As a result of the increase in the number of children, more knowledge is needed con-cerning the underlying issues and results from the open care service program. The purpose of this study is to investigate and clarify the open care service program of a medium-sized Swe-dish county, to explain changes that have take place as described by the families themselves and which positive changes remain after treatment. The study’s analysis sheds light on which premises should exist for positive treatment. Important elements such as therapeutic care al-liance and general treatment programs and which interventions directed towards conclusive risk and protective factors are addressed. Results show that factors such as intensity and avail-ability of open care service programs treatment are instrumental in reaching changes and that the majority of changes have persisted after concluded treatment. Results suggest that open care service programs could benefit by better informing about treatment’s before families decide on participating in treatment or not. Also results indicate that action plans and descrip-tion of objectives could be made more explicit to better attain therapeutic results. Results also show that the majority of families describe a favorable therapeutic alliance and their signific-ance to viable change. Results also corroborate the importance of intervention in the school environment on attaining positive effects.</p>

Allianser och interventioner En studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsats och hur behandlingseffekt kvarstår Sammanfattning I Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling. Studien är av kvalitativ karaktär och resultaten bygger på intervjuer med familjer som deltagit i den aktuella behandlingen. Studiens tolkningsram belyser förutsättningar vilka ligger till grund för framgångsrik behandling. Viktiga inslag såsom terapeutisk allians och generella behandlingsprinciper vilka tar upp interventioner riktade mot avgörande risk- och skyddsfaktorer belyses. Resultatet visar att öppenvårdsverksamhetens behandlingsfaktorer intensitet och tillgänglighet har varit verksamma för att uppnå förändringar. Flertalet positiva förändringar har bestått efter behandlingens avslut. Resultatet antyder på att verksamheten skulle vinna på att bättre informera om behandlingens innehåll innan familjer tar ställning till att delta i behandling eller ej. Resultatet visar att arbetsplaner och målbeskrivningar skulle kunna göras tydligare för att bättre nå behandlingsresultat. Studiens resultat indikerar också betydelsen av att interventioner inom skolsituationen har betydelse för positiva förändringar. Ytterligare visar resultatet att flertalet familjer beskriver en mycket god terapeutisk allians och dess betydelse för uppnådd förändring. / Alliance and interventions A study of how families have experienced open care treatment and the lasting effects of treatment. Abstract In Sweden approximately 100,000 cases involving children are investigated annually by the social services office for individual and family services. The number of registered cases in the open care service programs has almost doubled since 1999, replacing traditional institutional care. As a result of the increase in the number of children, more knowledge is needed con-cerning the underlying issues and results from the open care service program. The purpose of this study is to investigate and clarify the open care service program of a medium-sized Swe-dish county, to explain changes that have take place as described by the families themselves and which positive changes remain after treatment. The study’s analysis sheds light on which premises should exist for positive treatment. Important elements such as therapeutic care al-liance and general treatment programs and which interventions directed towards conclusive risk and protective factors are addressed. Results show that factors such as intensity and avail-ability of open care service programs treatment are instrumental in reaching changes and that the majority of changes have persisted after concluded treatment. Results suggest that open care service programs could benefit by better informing about treatment’s before families decide on participating in treatment or not. Also results indicate that action plans and descrip-tion of objectives could be made more explicit to better attain therapeutic results. Results also show that the majority of families describe a favorable therapeutic alliance and their signific-ance to viable change. Results also corroborate the importance of intervention in the school environment on attaining positive effects.

Introduction: The study investigates how family treatment done under coercion affects the ability of family therapists to create therapeutic alliance with families, and if this affects the therapist’s feelings of the possibility of creating changes. Questions: How family therapists are affected in their work to create a therapeutic alliance when the family is under / threatening care of young persons act (LVU)? Are there important relational elements in treatment that contribute to change when there is LVU or threat of LVU? Method: Qualitative interview investigation and thematic analysis. Results: The results of the study show that therapists feel it is of the utmost importance that they prove to be a "normal person", are given the opportunity to co-operate with the family and that they raise strengths rather than weaknesses, to reach an alliance. The result also shows that respondents experience it as aggravating when it comes to the creation of alliance, as collaboration with social services is sometimes complicated. They find it easier to create alliance when the family themselves ask for treatment. They believe that change is possible, albeit more difficult, when coercion exists. Discussion: The outcome of the study is discussed, partly from an intersubjective and systemic perspective. / Inledning: Studien undersöker hur familjebehandling som sker under tvång påverkar möjligheten för familjebehandlare att skapa terapeutisk arbetsallians med familjens medlemmar samt om detta i så fall påverkar familjebehandlarnas känsla för möjligheten att skapa förändring i familjer som fått insatsen via socialtjänsten. Frågeställningar:  Hur påverkas familjebehandlarna i sitt arbete med att skapa en terapeutisk allians när familjen är under/eller hot om LVU? Finns speciellt viktiga relationella inslag i familjebehandlingen, som bidrar till förändring då det föreligger LVU eller hot om LVU? Metod: Kvalitativ intervju-undersökning och tematisk analys. Resultat: Resultatet av studien visar att familjebehandlarna för att nå en terapeutisk allians. upplever det som av stor vikt att de visar sig vara en ”vanlig människa”, att de får ges möjligheten att samgå med familjen samt att de lyfter styrkor snarare än svagheter. Resultatet pekar på att familjebehandlarna som tillfrågats upplever det som försvårande när det kommer till skapande av allians, vid de tillfällen då samarbetet med socialtjänsten är komplicerat. De upplever det lättare att skapa allians då familjen själva efterfrågar behandling, än när insatsen är tvingande. De menar att förändring är möjlig, om än svårare, då tvång föreligger. Diskussion: Studiens resultat diskuteras, delvis ur ett intersubjektivt och systemiskt perspektiv.

Studiens syfte var att undersöka och förstå vad en dysfunktionell familj är enligt familjebehandlare samt hur familjebehandlingsarbete fungerar med dysfunktionella familjer och med barnet i fokus. Studien är kvalitativ och den datainsamlingsmetod som har använts är semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades fem familjebehandlare. Det empiriska materialet har analyserats genom en innehållsanalys. Studiens resultat är uppdelad i tre olika teman, vilka är definition av en dysfunktionell familj, arbetsmetoder samt barns bästa. I resultatet framkom det att alla familjebehandlarna är överens om att alla familjer som de kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete är dysfunktionella familjer. Kortfattat beskriver behandlarna att dysfunktionella familjer är familjer där något inte fungerar som det ska samt där barnet i familjen inte får sina behov tillgodosedda. Vidare i resultatet framkom det att olika typer av samtal med familjer är en mycket central arbetsmetod inom familjebehandling. I resultatet framkom det även att familjebehandlarna inte kommer i kontakt med barnet lika mycket som med föräldrarna i sitt arbete. Familjebehandlarna försöker dock vara medvetna om att det är för barnets skull som de utför sitt arbete samt att de hela tiden arbetar efter barnets behov och inte efter föräldrarnas behov. / <p>2018-08-28</p>

I och med att regnbågsfamiljer blir allt vanligare ökar kraven på ett likvärdigt och professionellt bemötande, vilket således ställer krav på kunskap och kompetens hos professionella. Samtidigt råder fortfarande heteronormativa föreställningar om familjen i samhället. Denna kvalitativa intervjustudie undersöker, utifrån en socialkonstruktivistisk ansats, hur familjebehandlare förhåller sig till heteronormen i mötet med samkönade föräldrar. Genom tematisk analys och med utgångspunkt i queerteorin och dess heteronormativitetsbegrepp, i kombination med de teoretiska begreppen stigmatisering, under- och överfokusering, exotifiering samt den heterosexuella matrisen, har fem teman av familjebehandlares föreställningar kring bemötande av samkönade föräldrar urskilts. De teman som framkommit i materialet är att ha samma bemötande oavsett sexuell läggning, att göra anpassningar för inkludering i bemötandet, att förhålla sig nyfiket till samkönade par, att se kunskap som centralt för att säkerställa ett gott bemötande, samt föreställningar kring kön och sexualitet. I familjebehandlarnas resonemang kan heteronormativa föreställningar urskiljas men även försök till motstånd och förändring. Detta motstånd mot heteronormativt bemötande av samkönade föräldrar, riskerar dock att oavsiktligt reproducera heteronormativa föreställningar.

Studier visar att det finns behov av ett socialt stöd för familjer som återförenas efter separation till följd av migration. Huruvida det finns ett stöd för detta är dock oklart. Då en huvuduppgift för det socialpedagogiska arbetet är att arbeta för social inklusion, ville vi undersöka vad ett återföreningsarbete kan innebära. Studiens syfte är att undersöka familjebehandlares kompetens och upplevelser av att arbeta med familjeåterföreningar när familjen varit splittrad till följd av migration. Studien utgår från en kvalitativ ansats där det empiriska materialet skapades genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken familjebehandlare. Analysarbetet utgår från en abduktiv ansats där det empiriska materialet bearbetades i interaktion med tidigare forskning och Ellströms (1992) teori om kompetens. Resultatet visar att familjebehandlarna ser återetablering av relationer, skapa trygghet, hantera trauma och praktiska göromål som uppgifter ett återföreningsarbete kräver. Vidare visar resultatet handlingsförmågor som familjebehandlarna använder sig av när de hanterar uppgifterna, vilka är inlevelseförmåga, samarbetsförmåga, personligt engagemang och självuppfattning. Följaktligen visar resultatet att ett återföreningsarbete möjliggörs när familjebehandlarna har kompetensen att se möjligheter i sina tidigare erfarenheter. Slutligen visar studien att familjebehandlarna besitter kompetens för att utföra ett återföreningsarbete, men det diskuteras om kunskap kring återföreningsarbetet behöver spridas till andra professioner i det sociala arbetet.

Syftet med denna uppsats har varit att söka förståelse och få en inblick i vad en Minnesotabehandling för kemiskt beroende innebär. Vi har sökt förklaringar på vad som menas med de begrepp man använder sig av inom tolvstegsprogrammet och inom tolvstegsbaserad behandling för att deras klienter skall kunna upprätthålla en varaktig drogfrihet och nykterhet. Vi har mött begrepp förutom Minnesotamodell, behandling och kemiskt beroende, även begrepp såsom sjukdomsbegreppet och tillfrisknande och har försökt förstå vad innebörden och dess betydelse av dessa begrepp har för betydelse för klienter under behandling. Vi har i allmänhet sökt definitionen som beskriver för vem, vad och vilka som innefattas av begreppet kemiskt beroende, även har vi sökt en vidare förståelse om vad som menas med sjukdomsbegreppet och hur detta kopplas till tillfrisknandebegreppet. Uppsatsen bygger på halvstrukturerade intervjuer och observationer, där metoden har varit av kvalitativ art. Vårt arbete har inte lett till några definitiva sanningar, men till en del förklaringar och förstålelse vad som är av vikt i arbetet med kemiskt beroende. En del av de sanningar vi upptäckt, är språkets betydelse för en förändring vad det gäller att byta ut utanförskapet och ett destruktivt liv, genom tolvstegsbaserad Minnesotabehandling.