Bakgrund: Sjuka barn i norra delar av länet har inte samma tillgång till specifik barnkompetens på akutmottagningen vilket försvårar bedömningar. Konsekvenserna blir sämre vårdkvalitet samt långa resor till länssjukhuset. Familjer som vårdar svårt sjuka barn i hemmet är i behov av bättre stöd. Syftet med förbättringsarbetet var att skapa en ökad kvalitet i bedömningar av sjuka barn samt barnmedicinsk tillgänglighet för att bidra till ökad trygghet och vård på lika villkor genom att använda videokonsultation. Syftet med tillhörande studie var att beskriva och analysera föräldrars och professionellas upplevelser av att använda videokonsultationer mellan familj och barnsjukvård, samt att beskriva och analysera på vilket sätt de medverkade. Metod: PGSA-hjul användes för att planera, genomföra och studera införandet av videokonsultationer mellan länsdelssjukhus och länssjukhus samt mellan familj och barnsjukvården. Enskilda intervjuer, gruppintervjuer samt observationer genomfördes och materialet analyserades med en kavlitativ innehållsanalys. Resultat: Materialet var för litet gällande videokonsultationer mellan vårdinrättningarna för att säkerställa ett tillförlitligt resultat. Analysen i studien resulterade i temat; Underlättande av trygghet och delaktighet för familjer med svårt sjuka barn i hemmiljö. Diskussion: Spridningen av videokonsultationer tog tid och få respondenter i studien gör att resultatet blir svår att generalisera.Slutsats: Visuell information kompletterade den verbala vilket underlättade bedömningar men även barnets medverkan.

Introduktion: Prematurt födda barn är barn som föds innan graviditetsvecka 37. Dessa barn kan ha behov av CPAP eller högflödesgrimma. Föräldrar kan uppleva stress av den prematura födseln. Familjecentrerat förhållningssätt är en grundsten för omvårdnaden. Att amma ett prematurt fött barn har sina svårigheter men har även många fördelar. Vårdpersonalen kan ge amningsstöd på olika sätt och detta upplevs olika av mödrar. Vårdpersonal med erfarenhet inom amningsstöd samt personal med motivation är värdefullt för mödrar. Familjecentrerad omvårdnad valdes som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att beskriva mödrars upplevelse av att amma prematurt födda barn som varit i behov av andningsunderstöd. Metod: Kvalitativ metod användes. Datainsamlingen utfördes genom individuella intervjuer via videosamtal. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett deduktivt förhållningssätt har utgåtts ifrån under arbetet.  Resultat: Huvudresultatet var upplevelser av andningsunderstöd, vägen till amning, vikten av stöd och kunskap, moderns tilltro till sin självförmåga samt råd till andra föräldrar. Upplevelsen av att amma ett prematurfött barn som varit i behov av andningsunderstöd är olika. Såväl positiva som negativa upplevelser beskrevs. Att vårda barnet hud mot hud, avveckling av barnets andningsunderstöd och partnerns delaktighet var viktigt för en positiv upplevelse. Vårdpersonalens stöd spelade stor roll för amningsupplevelsen, där kontinuitet och kunskap beskrevs som viktiga. Anknytningen påverkades när mödrarna beslutade att inte helamma och istället ge bröstmjölksersättning. Slutsats: Mödrars upplevelse av att amma prematurt födda barn i behov av andningsunderstöd skiljer sig åt. Vårdpersonalens kunskaper och tidsbrist påverkade mödrarnas upplevelse. Det är viktigt att vårdpersonalen arbetar familjecentrerat. / Introduction: Premature infants are born before week 37 of pregnancy. These infants may need CPAP or HFNC. Parents may experience stress from premature birth for different reasons. Family-centered care is a cornerstone of nursing in the neonatal unit. Breastfeeding a premature infant has its difficulties but it also has many benefits. The care staff can provide breastfeeding support in different ways and this is experienced differently by mothers. Care staff with experience in breastfeeding support and motivation are valuable for mothers. Family centered care was chosen as the theoretical frame of reference. Aim: The aim was to investigate mothers' experiences of breastfeeding a premature infant who were in need of respiratory support.   Method: A qualitative method was used. Data collection was performed through individual interviews via video calls. Data were analyzed with qualitative content analysis. The study had a deductive approach.  Results: The main results were experiences of respiratory support, the path to breastfeeing, the importance of support and knowledge, the mother’s confidence in her self-efficacy and advice to other parents. The mothers had different experiences of breastfeeding a premature infant in need of respiratory support. Positive and negative experiences were described. Caring for the child skin to skin, decreased dependency of the respiratory support and the partners participation were important for a positive experience. Support from care staff played a major role in the experience, where continuity and knowledge were described as important. The attachment between mother and infant was affected when the mother decided not to breastfeed.  Conclusion: All experiences are individual and should not be generalized. The findings of the study are considered to have contributed with greater knowledge within mothers' experiences of breastfeeding premature infants who have been in need of respiratory support.

Syftet med denna uppsats var att beskriva hur makar till kvinnor med bröstcancer upplevde att sjukvården påverkade hanterbarheten och hade kunnat öka hanterbarheten i den stödjande rollen. Nio djupgående, semistrukturerade kvalitativa intervjuer ägde rum och kvalitativ, induktiv innehållsanalys användes för att analysera de transkriberade intervjuerna. Makarna som deltog i studien upplevde sig vara ett stöd för sina hustrur och den stödjande rollen upplevdes vara hanterbar men också förenad med en del krav. Sjukvården upplevdes kunna öka hanterbarheten genom att göra makarna delaktiga i vården av hustrurna. Sjukvården kunde även minska hanterbarheten genom att inte tillgodose makarnas behov av stöd. Genomgående efterfrågades information från sjukvården om hur makarna skulle kunna vara bättre stöd för sina hustrur. Även ökat psykosocialt stöd riktat mot makarna önskades från sjukvården. Om familjefokuserad omvårdnad hade tillämpats i större utsträckning hade möjligtvis hanterbarheten i den stödjande rollen kunnat öka ytterligare.

SAMMANFATTNING Bakgrund Att bli förälder är en stor livshändelse förknippad med förväntningar och förhoppningar om ett välskapt och normalfött barn. När ett barn istället föds för tidigt kan den bilden av förväntningar och förhoppningar raseras. Prematura barns omogna beteende kan ge intryck av att de inte skulle klara av att amma. Detta kan innebära att föräldrarna drar sig för att delta i barnets omvårdnad och matning. Att då redan i ett tidigt stadium få råd och stöd kring amning kan underlätta att bygga upp en nära relation till barnet, samtidigt som möjligheten till en lyckad amning ökar. Syfte Syftet var att beskriva hur amning främjas hos prematura barn vid en neonatalavdelning. Metod För att beskriva hur amning främjas hos prematura barn valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades nio sjuksköterskor fördelat på tre neonatalavdelningar i Stockholm. Det insamlade materialet analyserades utifrån en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat På samtliga avdelningar var sjuksköterskorna överens om att hela familjen spelade en viktig roll i att främja det prematura barnets amning. Barnet behöver sina föräldrar och det är de som i första hand ska sköta sitt barn. Sjuksköterskorna upplevde både svårigheter och möjligheter i sitt dagliga arbete kring amning. Att optimera avdelningens miljö, tidsbrist och kontinuitet var faktorer som framkom i alla intervjuer. De tre neonatalavdelningarna hade en liknande bild av sjuksköterskans ansvar. Sjuksköterskan skulle informera familjen, stötta den samt uppmuntra delaktigheten. Dessutom ansågs sjuksköterskan ha ett ansvar att inhämta kunskap kring amning. Slutsats Viktiga faktorer för att främja amning hos prematura barn på en neonatalavdelning är familjens möjlighet till närvaro, påbörja tidig urmjölkning, vårda barnet hud mot hud, föräldrars delaktighet i barnets omvårdnad samt information och stöd från sjuksköterskan. Brist på tid och kontinuitet utgör dock hinder för att detta ska fungera optimalt.

Att ta emot besök inom intensivvård ökar både intensivvårdspatientens och dess närståendes välbefinnande. Sedan COVID-19 pandemins början har flera restriktioner införts i samhället. Besöksrestriktioner inom hälso- och sjukvården var en av dessa. Kunskapsstöd för besöksrestriktionernas påverkan på vårdandet inom vuxen intensivvård har dock varit svagt. Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av besöksrestriktioners påverkan på vårdandet av vuxna intensivvårdspatienter. Examensarbetet utgick från en deskriptiv kvalitativ ansats. Sex ostrukturerade intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre teman med sex kategorier identifierades. Informanterna upplevde att vårdandet blivit mer anonymt. Intensivvårdspatienter saknade trygghet från sina närstående. Informanterna upplevde att närstående inte hade möjlighet att vara delaktiga i vårdprocessen, vilket orsakade förlängd vårdtid och onödigt lidande för intensivvårdspatienter. Informanterna upplevde etiskt dilemma när närstående inte fick vara nära, vilket har påverkat sjuksköterskornas psykiska välbefinnande. Besöksrestriktioner påverkade såväl intensivvårdspatienter och dess närstående som intensivvårdssjuksköterskor. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv behöver intensivvård involvera närstående i vårdprocessen på bästa möjliga sätt för att kunna främja välbefinnandet för intensivvårdspatienter, dess närstående, samt personal.

Bakgrund: Föräldrar till barn med medfött hjärtfel hamnar ofta i en utmanande livssituation där de lever med stress, ovetskap om hur de ska vårda sitt barn och undrar om barnet kommer överleva. Samtidigt saknas en sammanställning som mer exakt visar vilka upplevelser föräldrarna har och hur sjuksköterskor ska kunna anpassa sin vård till föräldrarnas speciella livssituation. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av att vårda barn med medfött hjärtfel. Metoden genomfördes genom en litteraturstudie som baserades på nio artiklar med kvalitativ ansats och analyserades genom tematisering. Resultatet presenteras genom temana plötslig chock och stress, omställningar i vardagslivet och behov av samvaro och kommunikation. Föräldrarna upplevde plötslig chock och stress efter diagnos, där de kände sig osäkra över barnets möjligheter att överleva. Föräldrarna upplevde omställningar i vardagslivet eftersom de fick en ny föräldraroll och behövde hitta nya rutiner för att besöka sjukhus och vårda barnet i hemmet. Föräldrarnas behov av samvaro och kommunikation förändrades, där de behövde hitta ömsesidig förståelse med sjukvårdspersonal och andra familjer i samma livssituation.  Slutsats(er): En slutsats blev att sjuksköterskor behöver förstå den chock och stress som föräldrarna kan uppleva. Genom att sjuksköterskor skapar rutiner för chock- och stresshantering direkt efter diagnos kan föräldrarnas känsla av trygghet och förståelse för sin nya livssituation öka.

Bakgrund: Hälsan hos barn med funktionsnedsättning är sämre än hos andra barn. Tillståndet påverkas av den familj som barnet lever i samt den omgivande miljön. Familjerna har många samarbetspartners i vård och omsorg och barnet kräver mer stöd och omvårdnad än barn i allmänhet behöver av sina föräldrar. Det är viktigt att hitta metoder som sänker påfrestningarna samt förebygger ohälsa i familjen. Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att beskriva föräldrars, barns och vårdgivares upplevelse av familjecentrerad omvårdnad, FCC, som riktar sig till familjer som har barn med funktionsnedsättning. Metod: Litteraturöversikt valdes som metod och baseras på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som analyserats. Resultat: FCC definieras i artiklarna i termer av kvalitét och tillgänglighet men även som att som förälder bli lyssnad på, få tillräckligt med tid, bli bemött med respekt, ha ett gemensamt beslutsfattande mellan föräldrar och professionella och att få information, vid behov anpassad. Genom flexibla arbetssätt som är anpassade efter barnet och familjens behov både inom sluten och öppen vård och inom habilitering, kan stress minska både i familj och hos vårdpersonal. Det finns dock grupper med funktionsnedsättning som uppfattar vården som lägre familjecentrerad än andra familjer. Slutsats: Hörnstenen i familjecentrerad omvårdnad är samarbete mellan vårdgivare och familj vilket främjas av att vårdgivare tar hänsyn till och respekterar familjens kultur och bakgrund. Artiklarna i studien visar på att familjecentrerad omvårdnad ger stöd för att vara en framgångsfaktor inom vården. FCC främjar barnets och familjens hälsa vilket gynnar samhällsekonomin på sikt. / Background: The health of children with disabilities is worse than other children. The state is influenced by the family that the child live in and the surrounding environment. The families have many partners in health care and the child needs more support and care than children in general need of their parents. It is important to find ways to reduce stress and prevent illness in the family. Purpose: The purpose of this study was to describe parents, children and healthcare experience of family-centered care, the FCC, which is aimed at families who have children with disabilities. Method: Literature review was elected as a method and is based on 16 scientific articles with both qualitative and quantitative approach analyzed. Results: The FCC defined in the Articles in terms of quality and availability, but also as a parent to be listened to, given enough time, be treated with respect, have a joint decision between parents and professionals and to get information, if necessary, adapted. Through flexible approaches that are tailored to the child and family's needs both in inpatient and outpatient care, and in rehabilitation, stress can reduce both the family and the health professionals. However, there are groups with disabilities who perceive health care as a less family-centered than other families. Conclusion: The cornerstone of family-centered care is the collaboration between caregivers and family, which is promoted by the health care provider will take into account and respect the family's culture and background. Articles in the study shows that family-centered care provides support to be a success factor in health care. FCC promotes child and family health, which benefits the economy in the long term.

Bakgrund: Familjecentrerad vård i familjerum blir allt vanligare på neonatalavdelningar i Sverige. Tidigare vårdades barn på neonatalavdelningar i öppen sal där flera nyfödda barn vårdades tillsammans. För att barnsjuksköterskan ska kunna ge patientsäker och god familjecentrerad vård samt erhålla god arbetsmiljö är det av vikt att undersöka barnsjuksköterskans erfarenhet av att arbeta i familjerum. Syfte: Syftet var att belysa barnsjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med familjecentrerad vård i familjerum på neonatalavdelning. Metod: Studien genomfördes som litteraturstudie med systematisk sökning och granskning och bygger på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes, och innehållet analyserades sedan i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry metod. Resultat: Barnsjuksköterskor upplevde att arbete i familjerum främjade familjecentrerad vård. Barnsjuksköterskor upplevde sämre arbetsmiljö. Det var mycket ensamarbete och det kunde ge dem en känsla av isolering. De upplevde att deras tid inte räckte till och det ledde till stress och oro. Behov av fler barnsjuksköterskor var önskvärt för att bemanna det nya arbetssättet i familjerum. Konklusion: Arbete i familjerum är ett nytt arbetssätt för barnsjuksköterskor. Det tar tid att få in nya arbetsrutiner för att familjecentrerad vård i familjerum ska vara god och patientsäker, samtidigt som barnsjuksköterskan ska erhålla god arbetsmiljö. / Background: Family-centered care in family rooms is more common in Swedish neonatal care units nowadays. Infants were previously cared for in open bay, where multiple newborn children were cared for. In order for the pediatric nurse to be able to provide patient-safe and good family-centered care and obtain a good working environment, it is important to examine the pediatric nurse´s experience of working in family rooms. Aim: The aim of the study was to illustrate the experiences of pediatric nurses working with family-centered care in family rooms at a neonatal care unit. Method: The study was conducted as a literature review with systematic search and examination and builds upon nine scientific articles. The contents were reviewed according to the Bettany-Saltikov and McSherry method. Results: Pediatric nurses experienced that working in a family room promoted family-centered care. Pediatric nurses experienced a worsened work environment. A large part of the work was done alone, and it could give them a sense of isolation. They perceived that their time was no longer enough, and it led to stress and anxiety. Conclusion: Work in family rooms is a new way of working for pediatric nurses. It takes time getting used to the new operating procedures for family-centered care in family rooms to be good and patient safety, simultaneously to maintain a good work environment.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i världen och ökar hela tiden. Två av de vanligaste behandlingarna vid cancer är cytostatika och strålbehandling. De ger ofta olika biverkningar som sjuksköterskan behöver informera patienten och de närstående om. Sjuksköterskans roll är att se till att både närstående och patienten har en god hälsa under hela vårdprocessen. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser när en anhörig har en cancersjukdom. Metod: Studien var en litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudteman; närståendes förändrade livssituation, närstående hamnar i bakgrunden och närståendes behov av stöd. Under dessa huvudteman förklaras hur närstående upplever tiden med sin anhöriges cancersjukdom i sex olika underteman. Konklusion: De närstående upplevde flera olika förändringar i samband med sin anhörigs cancersjukdom. De upplevde en oro för framtiden och begränsade sig på olika sätt gällande det vardagliga och sociala livet och satte sin egen hälsa åt sidan. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrån en familjecentrerad omvårdnad för att de närstående och patient ska få tydlig information och den stöttning de behöver.

<p>”Familjecentrerad behandling” (FCB) är ett numer vanligt förhållningssätt inom vård och habilitering av barn. Teorin för FCB är ännu oenhetlig och dess teori och praktik utvecklas kontinuerligt i växelverkan vilket gör valida och reliabla mätinstrument nödvändiga. MPOC-20 är ett instrument som mäter den familjecentrerade behandlingsprocessen och används i många länder, däribland Sverige. Dess fem ursprungliga skalor brister i replikerbarhet och etablerades med bl.a. ”egen-värde-större-än-ett-metoden” som statistiker anser är godtycklig och opålitlig. Syftet med studien var att med matematiskt grundade, validerade metoder som rekommenderas av statistiker, bl.a. ”Parallel analysis” och ”minimal average partial test”, undersöka MPOC-20:s faktorer i en svensk kontext. Explorativ faktoranalys gav en tolkningsbar faktorlösning med tre faktorer. Sammantaget med tidigare forskning är detta ett argument för att instrumentets faktorer är färre än fem vilket bör undersökas vidare.</p>