Att ta emot besök inom intensivvård ökar både intensivvårdspatientens och dess närståendes välbefinnande. Sedan COVID-19 pandemins början har flera restriktioner införts i samhället. Besöksrestriktioner inom hälso- och sjukvården var en av dessa. Kunskapsstöd för besöksrestriktionernas påverkan på vårdandet inom vuxen intensivvård har dock varit svagt. Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av besöksrestriktioners påverkan på vårdandet av vuxna intensivvårdspatienter. Examensarbetet utgick från en deskriptiv kvalitativ ansats. Sex ostrukturerade intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre teman med sex kategorier identifierades. Informanterna upplevde att vårdandet blivit mer anonymt. Intensivvårdspatienter saknade trygghet från sina närstående. Informanterna upplevde att närstående inte hade möjlighet att vara delaktiga i vårdprocessen, vilket orsakade förlängd vårdtid och onödigt lidande för intensivvårdspatienter. Informanterna upplevde etiskt dilemma när närstående inte fick vara nära, vilket har påverkat sjuksköterskornas psykiska välbefinnande. Besöksrestriktioner påverkade såväl intensivvårdspatienter och dess närstående som intensivvårdssjuksköterskor. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv behöver intensivvård involvera närstående i vårdprocessen på bästa möjliga sätt för att kunna främja välbefinnandet för intensivvårdspatienter, dess närstående, samt personal.

Bakgrund: Familjecentrerad vård i familjerum blir allt vanligare på neonatalavdelningar i Sverige. Tidigare vårdades barn på neonatalavdelningar i öppen sal där flera nyfödda barn vårdades tillsammans. För att barnsjuksköterskan ska kunna ge patientsäker och god familjecentrerad vård samt erhålla god arbetsmiljö är det av vikt att undersöka barnsjuksköterskans erfarenhet av att arbeta i familjerum. Syfte: Syftet var att belysa barnsjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med familjecentrerad vård i familjerum på neonatalavdelning. Metod: Studien genomfördes som litteraturstudie med systematisk sökning och granskning och bygger på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes, och innehållet analyserades sedan i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry metod. Resultat: Barnsjuksköterskor upplevde att arbete i familjerum främjade familjecentrerad vård. Barnsjuksköterskor upplevde sämre arbetsmiljö. Det var mycket ensamarbete och det kunde ge dem en känsla av isolering. De upplevde att deras tid inte räckte till och det ledde till stress och oro. Behov av fler barnsjuksköterskor var önskvärt för att bemanna det nya arbetssättet i familjerum. Konklusion: Arbete i familjerum är ett nytt arbetssätt för barnsjuksköterskor. Det tar tid att få in nya arbetsrutiner för att familjecentrerad vård i familjerum ska vara god och patientsäker, samtidigt som barnsjuksköterskan ska erhålla god arbetsmiljö. / Background: Family-centered care in family rooms is more common in Swedish neonatal care units nowadays. Infants were previously cared for in open bay, where multiple newborn children were cared for. In order for the pediatric nurse to be able to provide patient-safe and good family-centered care and obtain a good working environment, it is important to examine the pediatric nurse´s experience of working in family rooms. Aim: The aim of the study was to illustrate the experiences of pediatric nurses working with family-centered care in family rooms at a neonatal care unit. Method: The study was conducted as a literature review with systematic search and examination and builds upon nine scientific articles. The contents were reviewed according to the Bettany-Saltikov and McSherry method. Results: Pediatric nurses experienced that working in a family room promoted family-centered care. Pediatric nurses experienced a worsened work environment. A large part of the work was done alone, and it could give them a sense of isolation. They perceived that their time was no longer enough, and it led to stress and anxiety. Conclusion: Work in family rooms is a new way of working for pediatric nurses. It takes time getting used to the new operating procedures for family-centered care in family rooms to be good and patient safety, simultaneously to maintain a good work environment.

På barnintensivvårdsavdelningar (BIVA) vårdas kritiskt sjuka barn, ibland under långa vårdtider. Det är väl studerat inom vuxenintensivvården att vistelsen på intensivvårdsavdelning kan orsaka delirium. Delirium kan ta sig uttryck genom generell oro, ångest och hallucinationer. Forskningen är dock begränsad inom barn och delirium och således även forskning om specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med tecken på delirium. Det har beskrivits i litteraturen att delirium förlänger vårdtider, ökar vårdkostnader och är förknippat med högre mortalitet, även hos barn. Syftet med examensarbetet är att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med delirium. Data består av öppna kvalitativa forskningsintervjuer med sex specialistsjuksköterskor som arbetar på en barnintensivvårdsavdelning. Den insamlade datan analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultatet redovisas i två huvudkategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom det att specialistsjuksköterskorna upplevde svårigheter med att tolka tecken på delirium men att de samtidigt utförde ett flertal omvårdnadsåtgärder i syfte att förebygga uppkomsten av delirium. De använde omvårdnadsåtgärder i preventivt syfte och när barnen uttryckte ångest och oro. Detta var dock ibland svårt på grund av miljöfaktorer som specialistsjuksköterskan inte alltid kunde påverka. Det framkom även att kommunikation med läkare och samarbetet med familjen var centralt men även ibland bristfälligt och avsaknad av rutiner försvårade det dagliga arbetet. Specialistsjuksköterskorna upplevde det som frustrerande att vårda dessa barn, vilket innebar en känslomässig påverkan. I diskussionen lyfts specialistsjuksköterskans känslomässiga arbete i relation till patientperspektivet, där negativa känslor kan påverka vården som bedrivs. De omvårdnadsåtgärder som specialistsjuksköterskorna utförde var i både preventivt och behandlande syfte. Familjecentrerad vård diskuteras utefter svårigheterna att arbeta i en högteknologisk miljö och samtidigt skapa delaktighet hos föräldrarna.

Bakgrund: Barn har rätt att ha föräldrar närvarande vid sjukhusvistelse. Sjuksköterskor anser att omvårdnad ska ges till hela familjen, dock anser de att föräldrar är i vägen för deras arbete. Föräldrar till barn som vårdas inom intensivvården riskerar att utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Föräldrar beskriver familjecentrerad vård i tre teman: att vara omgiven av familjen, att vård ges till hela familjen och att vara delaktig i vården. Ett framgångsrikt partnerskap stärker integritet och familjehälsan.  Syfte: Att undersöka hur föräldrar upplever vården kring barnet utifrån familjecentrerad vård inom intensivvården. Metod: Litteraturöversikt med en deduktiv ansats. Femton vetenskapliga artiklar har inkluderats i översikten. Databassökningar har utförts i Pubmed och Cinahl.  Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kärnvärderingar i familjecentrerad vård. Dessa kärnvärderingar är miljö, delaktighet, relation, och information. Det som framkom i resultatet var; att föräldrarna beskrev miljön som kaotisk och skrämmande, de ville vara delaktiga dock upplevdes hinder från vårdpersonal och miljön, en del av föräldrarollen var att skapa en personlig relation till vårdpersonalen, föräldrar önskade att få kontinuerlig information som gavs på ett språk de förstod.  Slutsats: Miljön är ett hinder för föräldrars delaktighet i vården. Genom information och samarbete med vårdpersonal kan föräldrarnas självförtroende stärkas och deras delaktighet öka. / Background: Children have the right to have parents present at a hospital stay. Nurses believe that care should be given to the whole family, though they believe that parents are in the way of their work. Parents of children cared for in intensive care are at risk of developing post-traumatic stress syndrome. Parents describe family-centered care in three themes: being surrounded by the family, caring for the whole family, and being involved in the care. A successful partnership strengthens integrity and family health. Aim: To investigate how parents perceive the care of the child based on family-centered care within intensive care. Method: A literature review with a deductive approach. Fifteen scientific articles have been included in the review. The database searches were conducted through Pubmed and Cinahl.  Result: The result is presented based on four core values of family-centered care. These core values are environment, participation, relationship, and information. What appeared in the result was; that the parents described the environment as chaotic and frightening, they wanted to be involved though obstacles are experienced by the nursing staff and the environment, a part of the parent role was to create a personal relationship with the nursing staff, parents wished to have continuous information that is given in a language they understood.  Conclusion: The environment is seen as an obstacle that affects parents' participation. Parents' self-confidence and participation can increase through information and cooperation with the nursing staff.

Bakgrund: I Sverige har ca 10% av de nyfödda barnen behov av neonatalvård där vanligaste dödsorsaken är asfyxi, infektioner, underburenhet samt fosterskador. Oavsett ålder ska välbefinnandet främjas till livets slut. Familjecentrerad Vård (FCV) är en arbetsmodell kring ett sjukt barn och dennes familj där vården planeras efter hela familjens behov i samråd med familjen för hela familjens bästa. Syfte: Undersöka föräldrars upplevelser av vårdtiden då deras barn vårdats i livets slut på en neonatal intensivvårdsavdelning ur ett familjecentrerat perspektiv. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats med riktad innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att det var viktigt att få spendera tid med sitt barn både före och efter döden. Föräldrarna önskade få ge normal omsorg som att hålla om, mata och trösta. Det fanns ett stort behov av information och kommunikation kring barnets situation. I efterhand värdesatte de högt att de fått hjälp att insamla minnessaker. Föräldrarna menade på att vårdtiden var svår men värdefull. Slutsats: FCV kan vara ett verktyg som får föräldrarna att spendera mer tid med sitt barn vilket kan leda till minskad prevalens av depression efter barnets död. Det är av stor vikt att se varje familjs individuella behov för en så bra vårdtid som möjligt för familjen.

Bakgrund Föräldrar förväntar sig att få vara delaktiga i de mest grundläggande omvårdnadsåtgärderna i vården av dess barn. De anser att det är viktigt att sjuksköterskan uppmuntrar dem till delaktighet. Föräldrars behov och förväntningar är att de ska få vara närvarande och få stöd. En familjecentrerad vård där sjuksköterskor involverar föräldrarger ett bättre resultat av barnets vård. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av familjecentrerad vård och att involvera föräldrar i vården av sitt sjuka barn inom somatisk vård på sjukhus. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter, baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat Resultatet presenteras i två huvudkategorier, faktorer som främjar föräldrars delaktighet respektive hindrar föräldrars delaktighet. Sjuksköterskor upplever familjen som en viktig del i barnets vård. Vikten av en familjecentrerad vård är tydlig, men det finns ett antal barriärer som kan hindra föräldrars delaktighet. Slutsats Litteraturöversikten bekräftar vikten av en familjecentrerad vård och involvering av föräldrar utifrån sjuksköterskors perspektiv. Sjuksköterskor upplever att en familjecentrerad vård är den vård som är bäst för barnet. Föräldrar anses vara till stor hjälp i vården, och det är av vikt att skapa en bra relation och kommunikation med föräldrarna.

Bakgrund Familjecentrerad vård syftar till att se familjen som en enhet. Det innebär att familjen ska får vara delaktig i barnets vård och i de beslut som ska tas. Barnet, familjen och vårdpersonal ska vara ett team som arbetar tillsammans. Vårdpersonal måste vara bereddapå att det är en hel familj som vårdas. Barn kan uppleva sjukvård som skrämmande och familjen kan då vara en trygghet och ett stöd. Familjen är den viktigaste delen för ett barns samspel med miljön runtomkring. Syfte Syftet med arbetet var att belysa föräldrars erfarenheter av familjecentrerad vård i samband med sjukhusvård. Metod Litteraturöversikten innehåller tretton vetenskapliga artiklar som belyser föräldrars erfarenhet av familjecentrerad vård. Studierna var både kvalitativa och kvantitativa. Databaserna som använts är Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet skapades utifrån rubrikerna: informationens betydelse, begränsningar med familjecentrerad vård, relationen mellan föräldrar och vårdpersonal samt stress och oro hos föräldrarna. Studiens resultat visar på att kommunikation är en betydande roll för att den familjecentrerade vården ska fungera och för att föräldrarna ska känna sig delaktiga. Föräldrarna vill ha en öppen dialog med vårdpersonalen vilket ger föräldrarna mindre stress och oro i situationen de befinner sig i. Slutsats Att studera föräldrars erfarenheter av familjecentrerad vård kan leda till att vårdpersonal får en ökad förståelse och kunskap för hur viktigt det arbetssättet är. Upplevelsen på sjukhuset blir bättre för familjen och vårdpersonalen gynnas av ett tydligare arbetssätt.

Bakgrund: Varje år opereras omkring 100 000 barn i Sverige. Det är känt att barn som ska opereras upplever okända situationer som stressfyllda och obehagliga eftersom de känner att de inte har kontroll över situationen, vilket skapar rädsla och panik. Perioperativ oro och stress hos barnet kan leda till ohälsa och beteendestörning postoperativt. Hos en del individer kan den traumatiska upplevelsen även kvarstå i vuxen ålder. Barnet behöver hjälp att få tillbaka delaktigheten, kontrollen och självkänslan. Föräldrar utgör därmed en betydande roll för barnets känsla av trygghet under vistelse i en okänd högteknologisk sjukhusmiljö. Forskning beskriver vikten av föräldrarnas närvaro för barnets känsla av trygghet eftersom att ett barns värld är intersubjektiv, vilket betyder att deras värld ofta delas med föräldrarnas uppfattning. Således om föräldrarna ter sig otrygga och ängsliga, riskerar föräldern att förmedla den otryggheten vidare till sitt barn, samtidigt blir förutsättningen mindre att ge sitt barn tillräckligt med stöd vid  stressreaktioner. Detta tyder på att det är aktuellt att vårdpersonal har kunskap för att förstå och kunna identifiera inte bara barnets utan också vårdnadshavarens behov och på så vis bedriva en säker och kvalitativ familjecentrerad pediatrisk vård. Tidigare forskning tyder på att det finns begränsad information gällande vårdnadshavarens nöjdhet inom den pediatriska perioperativa vården. Syfte: Studiens syfte är att undersöka föräldrarnas nöjdhet med vården som har givits deras barn perioperativt Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie med icke experimentell induktiv design där ett frågeformulär använts med fasta och öppna frågor. Resultat: I undersökningen ingick 48 föräldrar. Majoriteten av deltagarna ansåg sig vara trygga, delaktiga och därför nöjda i vården av deras barn. Det framkom att de grundläggande faktorerna enligt deltagarna var personalens bemötande, en god erhållen information, deras delaktighet i vårdprocessen samt vårdmiljön som önskades vara stillsam och barnvänlig.

Bakgrund: Cancer är en betydande dödsorsak bland barn i höginkomstländer och i Sverige insjuknar omkring 350 barn varje år. För föräldrarna till barnen innebär det en rad olika påfrestningar och utmaningar. För att möta behoven hos föräldrar med cancersjuka barn är familjecentrerad vård viktig då det innebär att även föräldrarnas behov tas i beaktande för att erbjuda bästa möjliga vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie och innehållsanalys tillämpades med 14 vetenskapliga artiklar som grund, artiklarna analyserades med manifest induktiv ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i sju slutliga kategorier: Påfrestande upplevelser genom barncancerns förlopp, Behov av tydlig information och öppen kommunikation, Betydelsen av förtroende och tillit till vårdpersonalen, Att uppleva svårigheter i samband med beslutfattande, Att hantera den svåra situationen och känna hopp, Att bli utmanad i föräldrarollen och inom familjerelationer och Upplevelsen av utanförskap och ensamhet relaterat till okunskap. Slutsats: Föräldraskap vid barn med cancer är påfrestande och livsförändrande. Kommunikation, tillit, stöd, coping och familjecentrerad vård är viktiga. Mer forskning behövs, och sjuksköterskor bör öka sin kompetens för att kunna stödja föräldrar och barnets vård samt påverka dess välbefinnande positivt.

Bakgrund: Kärnan i den familjecentrerade vården är att föräldrar och barn ses som en enhet med fokus på samspelet mellan familj, barn och vårdpersonal. Begreppet familjecentrerad vård är omfattande. Det ställer krav på vårdteamet på en barnintensivvårdsavdelning (BIVA) i flera avseenden däribland på kommunikation med föräldrar som är en del av familjecentrerad vård. Som specialistsjuksköterska på BIVA krävs det kunskap om hur den familjecentrerade vården bör implementeras i vården och på vilket sätt kommunikation sker bäst med föräldrar. Detta då föräldrar i enlighet med den familjecentrerade vården ska göras delaktiga i vården och inkluderas i vårdteamet, vilket förutsätter att kommunikationen fungerar väl mellan föräldrar och vårdpersonal. Syfte: Syftet var att genom en kvalitativ litteraturöversikt beskriva föräldrars upplevelser av kommunikationsrelaterade aspekter inom barnintensivvård.   Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats. Resultatet grundas på sex vetenskapliga artiklar som har inhämtats från databasen PubMed.   Resultat: Kommunikationsrelaterade aspekter på BIVA utgörs i denna litteraturöversikt av fyra teman: information, förutsättningar för kommunikation, kontinuitet i vården och delaktighet. Denna studie visade att föräldrar behövde och önskade vara en del av vårdteamet, värderas som experter för barnet samt erhålla fortlöpande och ärlig information under vårdtiden.   Slutsats: En välfungerande kommunikation mellan vårdpersonal och föräldrar på BIVA är betydelsefull för vårdkvalitetoch föräldrars välbefinnande. Denna litteraturöversikt tydliggör att vårdpersonal med både små och stora insatser kan främja för en god kommunikation och därmed optimera den familjecentrerade vården på BIVA.