Bakgrund: Barn som lever med en förälder som har psykisk ohälsa glöms ofta bort av både familj och vårdpersonal bakom förälderns ohälsa. Detta kan utgöra en konsekvens för isoleraring och ensamhet. Samtidigt löper dessa barn en stor risk för att själva drabbas av negativa konsekvenser. Syfte: Beskriva barns upplevelser av att leva med en förälder med psykisk ohälsa. Metod: Syftet besvarades genom en allmän litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet tematiserades under fyra huvudteman med subteman därtill. Huvudteman som framkom var I skuggan av psykisk ohälsa, Ett stort ansvar för ett litet barn, Den känslostyrda vardagen samt Bristande kommunikation. Slutsats: Av studiens resultat framkommer det att den psykiska ohälsan hos föräldern påverkar barnen på flertal olika sätt både i ung och vuxen ålder. För att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge stöd och uppmärksamma dessa barn finns ett behov av adekvat utbildning. Klinisk betydelse: Resultatet kan genom en ökad kunskap om barns upplevelse av att leva med en förälder med psykisk ohälsa bidra till en bättre förståelse för sjuksköterskor och därmed involvera barnen i vården. Den bristfälliga kunskapen som visas kan bidra till att relevant utbildning ges för hälso-och sjukvårdspersonal för en förbättrad kommunikationsstrategi. / Background: Children who are living with a parent who have mental illness are often forgotten behind the parent's illness by family and professionals. That can be a consequence for isolation and loneliness. These children are also are at great risk to also suffer from negative consequences. Aim: To describe the children's experiences of living with a parent with a mental illness. Method: The aim was answered by a general literature study based in 11 scientific articles with qualitative approach. Result: The result thematized four main themes with corresponding subthemes. The main themes that emerged were In the shadow of mental illness, A huge responsibility for a little child, The controlled emotional living and also Lack of communication. Conclusion: From the study’s result is revealed that the parental mental illness affect the child in multiple ways both at young and adult age. The need of education is important so the healthcare can give support and recognize these children. Clinical significance: The result can contribute an increased knowledge about children’s experiences of living with a mentally ill parent and add a better understanding in healthcare that will also involve the children. The lack of knowledge that is exposed today can contribute to relevant educations for nurses to an improved communication strategy.

Bakgrund: Hembesök till alla nyblivna föräldrar är grundläggande inom svensk barnhälsovård (BHV). Enligt det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet ska alla familjer erbjudas två hembesök från barnhälsovården, det första när barnet är nyfött och det andra när barnet är åtta månader. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en central roll inom barnhälsovården som genom ett nationellt program erbjuder insatser till alla barn och deras föräldrar men också riktade insatser till barn med särskilda behov i syfte att främja barns hälsa, välbefinnande och utveckling. Få svenska studier finns som beskriver BHV-sjuksköterskans erfarenheter av hembesök då barnet är 8 månader. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa BHV- sjuksköterskors erfarenheter av hembesök när barnet är åtta månader. Metod: En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys med induktiv ansats har använts som analysmetod och nio BHV-Sjuksköterskor inom Västragötalandsregionen har intervjuats. Resultat: BHV-sjuksköterskorna var positiva till att vara i barnets och familjens hemmiljö. I hemmiljön kunde information, råd och stöd tydligare ges samt kopplas till barnet och familjens miljö lättare än vid mötet på BVC. Hembesöket gav BHV-sjuksköterskan möjlighet skapa sig en helhetsbild av familjen samt relationen till familjen upplevdes djupare. Slutsats: Hembesöket när barnet är åtta månader upplevdes värdefullt och gav ett mervärde till BVH -sjuksköterskornas hälsofrämjande arbete. Även en bättre förståelse för familjen skapades när BHV sjuksköterskan såg familjen i sin hemmiljö. Hinder för att utföra hembesöken skildrades även som brist på tid och personal. / Background: Home visits to all new parents are fundamental in Swedish child health care. According to the new National Child Health Program, all families must be offered two homevisits from the child health care service, the first when the child is newborn and the other when the child is eight months. Child health nurses (CHN) has a central role in child health care, which through a national program offers initiatives to all children and their parents but also directed efforts to children with special needs in order to promote children's health, well-being and development. Few Swedish studies are available that describe the CHN´s experience of home visits when the child is 8 months old. Aim: To highlight child health nurses experience of home visits when the child is 8 months old. Method: A qualitative descriptive content analysis with inductive approach has been used as an analysis method and nine CHN´s within the Province of Västra Götaland (Sweden) have been interviewed. Result: The result showed that the child health nurses were positive to be in the child's and family's home environment. In the home environment, information, advice and support could be given more clearly and directly connected to the child and the family's environment, this more easily than during the meeting at the Child Health Centre. The home visit gave the CHN´s the opportunity to create an overall picture of the family and the relationship with the family was deeper. Conclusion: The Child Health Nurses' of this study describe the home visit when the child is 8 months as valuable and that it provided added value to the CHN´s health promotion work. Also, a better understanding of the family was created when the CHN´s saw the family in their home environment. Obstacles to performing home visits were also portrayed by the CHN´s as lack of time and practical obstacles.