Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolepersonal och skolpersonal uppfattar och utövar och resonerar kring sin anmälningsplikt med avseende på barn som far illa. För att få reda på hur anmälningsplikten går till i praktiken valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskola och skola. Resultatet av vårt arbete visade att de flesta pedagoger tycker att utbildningen i ämnet är bristfällig. Studien kom fram till att personalen upptäcker missförhållanden genom att studera barnens förändrade beteenden, som bland annat kan avspegla sig i deras lekar. Intervjuerna belyste också att kontakten med hemmen var viktig. Våra slutsatser blev att kulturella skillnader har liten betydelse och att det behövs fortlöpande kompetensutveckling inom området för att kunna hjälpa fler utsatta barn i tid.

Syftet med föreliggande studie är att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR) och på vilket sätt dessa upplevelser påverkar deras syn på hälsa och fysisk aktivitet. För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna består av tre kvinnor och tre män i åldrarna 57 till 73 år, som alla har eller har haft FaR. Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier är: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt språk och kunskap i vardagslivet. Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) är positiv. Det visar även att denna upplevelse har påverkat synen på fysisk aktivitet och hälsa på ett positivt sätt. Den förändrade synen innebär ett bredare tänk när det gäller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet när det gäller hälsa.

Mobile Phone, without this we can’t think to pass a day in presence. We have found a rapid increase of mobile phone users from a few years ago till now. Day by day the modern technologies allow the mobile phone to become smaller, cheaper, and more reliable. This also creates new possibilities for applications and integrations of the classical broadcast systems and modern mobile phone technologies. One example is the FM transmitter in mobile phone. The FM transmitter in a mobile phone is a “cool” feature which allows listening to the music content in phone on a car or home radio.   This thesis work deals with the near field characterization of FM transmitters in mobile phone applications. The RF scientists and engineers neglect the near field zone because typical RF links operate at distances of many wavelengths away where near field effects are totally insignificant. But in this work we are interested in the near field properties of the FM transmitter. We measured the field intensity at near field and estimated the field strength at the far field region at 3 meters. To measure the field intensity and the effective radiated power we used HR1 near field scanner. As this is a new measurement approach, we made the validation of this system by measuring a reference dipole antenna at 880MHz and then compare the measured results to the CST simulation results. A basic phone model of FM transmitter has been created by CST simulation and a prototype has been made which was also used as our DUT. After validation of the near field measurement system we measured our DUTs (3 models-one cable fed prototype and two active devices) with the near field system and estimate the effective radiated power and field intensity at 3 meter. Furthermore, we measured our DUTs at 3 meter with a far field measurement system with optical fiber connection. A feasible relation between field strength and measured power was defined in order to correlate the near field scanner results with the far field measurement system.   This paper also provides a short design guide line for built in FM antennas by relating the antenna size and placement to input power and the field strength in mobile phone FM transmitter application

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhällsmedborgarna är ett smärtsamt faktum. Att arbeta med denna målgrupp och möta den problematik som vanvård av barn innebär, är vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien är interna samt externa handledare. Resultat från denna studie visar bland annat på hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa påverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta känslor av ångest och frustration. Resultat från studien visar att det finns en risk att den emotionella påverkan kan ge allvarliga konsekvenser på utredningsarbetet och för barnen i fråga.

The purpose of this study is to, from the preschool teachers’ point of view, deepen the knowledge about influential factors regarding a mandatory report from preschools to the Child Protective Agency (CPA) when suspecting child maltreatment and feeling uneasiness regarding the child. The purpose is also to furthermore investigate collaboration between preschools and the CPA in Hagfors municipality. The study has the following questions: How do preschools teachers handle their suspicions and uneasiness about a child being maltreated? Which factors can be influential on whether or not the suspicions are reported to the CPA? Which experiences do preschool teachers have of collaboration with the CPA? The study is based on qualitative methods in the formof individual interviews. The interviewees consisted of four preschool teachers employed at preschools in Hagfors municipality.   The study shows that preschool teachers believe that the numbers of preschool children who are maltreated are larger than the number of reports to the CPA. Many factors interrelate when preschool teachers suspect child maltreatment and consider whether or not making a report to the CPA. When making a report to the CPA the preschool teachers often feel insecure and lacking of knowledge combined with other influences such as emotions and relations. One influential factor that could contribute to the preschool teachers making a report when they suspect child maltreatment is if the collaboration between preschools and the CPA was improved. The preschool teachers view on collaboration with CPA is that it rarely occurs and, when it does occur, it works imperfectly.   The results are analyzed through theorie on emotions,collaboration and also system theory and role theory.   Keywords: Preschool, Child Protective Agency, child maltreatment, mandatory report, collaboration.

The aim of this study is to understand and describe school staff´s view on the legal obligation to report child maltreatment. With this approach I will get a better understanding how child maltreatment can be caught up in the Swedish community. Previous research shows that school is one of the authorities who report most children to social services. Previous research indicates that cooperation between school and social services reduces the time of the investigations, and gives a better understanding of what is to be reported. The result shows that a functional cooperation between school staff´s as well as between school and social services is important for children to be caught up in the community. The result also shows that the school tends to do investigations themselves. This is not what the law says. It can result that a report to social services will late or absent. This study is written by a social constructivism approach and with Bronfenbrenners theory, the ecology of human development.

SAMMANFATTNING Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård, C- uppsats 10p Titel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv. Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view. Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson. Handledare: Ylva Benderix. Datum: Mars 2007. Antal sidor: 30 Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning. SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken. Insatserna som utfördes varierade från fall till fall, med olika utfall, anmälan eller inte. Lärarna efterlyser mer utbildning kring området i lärarutbildning och fortbildning. Avsaknaden av utbildning om barn som far illa för lärare, gör att vi anser att framtida forskning är högst relevant för att minimera risken att dessa barn inte uppmärksammas av skolans personal.

Valet av ämne väcktes när jag läste specialiseringen Specialpedagogik när vi behandlade ämnena barn som far illa och anmälningsplikt. Jag fann det angeläget att undersöka hur lärare känner kring detta med anmälningsplikten och om de upplever att det kan finnas skäl till att underlåta att anmäla vid misstanke om att barn/elever far illa. För att ta reda på detta gick jag till väga så att jag använde mig av en fenomenografisk forskningsmetod. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med ett antal pedagoger som är yrkesverksamma i grundskolan. Huvudresultaten i denna studie visar på att lärare inte upplever att det finns några skäl till att låta bli att anmäla när man har en misstanke om att elever far illa. Däremot så visar det sig att det uppenbarligen kan finnas tvivel om när man egentligen har en misstanke. Oavsett vilket, så är lagen tydlig. Skolans personal har en plikt att anmäla vid minsta misstanke om att en elev far illa. Tanken med denna uppsats är att synliggöra detta och att skapa en diskussion kring ämnet.

No description available.

Många barn i Sverige har det bra, men det finns även barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptäcka utsatta barn, hur vi går tillväga vid en anmälan samt hur förskolans och socialtjänstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjänst har vi erhållit information kring hur man agerar när barn far illa. Vi tar upp att beteendeförändringar hos barn kan vara ett tecken på att barn far illa och det är därför något som vi vuxna bör vara uppmärksamma på. Andra vanliga tecken som framkom var blåmärken på barnet, att barnet själv berättar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken. Även barnets hygien och kläder är något man kan vara uppmärksam på. I resultatet framkom att det är viktigt att en anmälan görs så fort det finns misstankar att ett barn far illa. En samverkan mellan förskola och socialtjänst har stor betydelse framförallt för barnet i fråga och resultatet visar hur det sker en samverkan mellan förskolor och socialtjänst.