Bakgrund: Enligt WHO dör 41 miljoner människor i världen varje år av icke-smittsamma sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, kroniska lungsjukdomar samt diabetes. Där fysisk inaktivitet är en av de främsta riskfaktorerna till dessa sjukdomar. Fysisk aktivitet har multifaktoriella effekter på kroppen, kan förebygga/behandla sjukdomar och därmed främja hälsa. Där det evidensbaserade FaR varit en metod till att främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda FaR inom primärvården. Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor från primärvården deltog. Datan insamlades med semistrukturerade intervjuer, via telefon/Skype. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: FaR var ett bra verktyg för att motivera patienter till regelbunden fysisk aktivitet. Arbetet utifrån den enskilda individen var betydelsefullt.Vanligaste målgrupperna var patienter med diabetes, astma/KOL, hypertoni och höga blodfetter. Promenader var den mest förekommande aktiviteten. FaR utfördes sällan, samtal om kost och fysisk aktivitet skedde alltid. FaR var ett bra komplement till läkemedel. Inställningen till FaR, brist på information samt kunskaps- och tidsbrist påverkade det hälsofrämjande arbetet, därmed förskrivningarna av FaR. Brist på information och stöd från ledningen framkom som ett hinder av distriktssköterskorna. Önskan om mer stöd från ledningen fanns samt att FaR skulle lyftas mer på arbetsplatserna. Slutsats: Distriktssköterskor upplevde FaR som positivt för folkhälsan, men svår att implementera i det hälsofrämjande arbetet. Att motivera patienter och att utgå från individen var betydande. Även om FaR sällan förskrevs, så samtalades det om fysisk aktivitet och kost med patienter. Att Verksamhetsledningen prioriterade och uppmuntrade det hälsofrämjande arbetet kring FaR uttrycktes som en önskan av distriktssköterskorna, för att kunna förbättra det.

The gradual disappearance of the so-called ‘alt-right’, caused in part by the gradual deplatforming of its figureheads has created somewhat of a power vacuum, allowing for a new generation of far-right influencers to take over. The Groyper movement, led by 23-year-old Nicholas J. Fuentes, could in this sense be described as one of the successors of the alt-right. The Groypers are youth-led and youth-oriented, insofar as their primary aim is to radicalize – or ‘red pill’ – Generation Z, a strategy outlined both in their speech and their use of social media platforms primarily used by young people, with TikTok being the most notable example. Despite the movement’s relative infancy, it could easily be described as one of the fastest growing far right group in the modern era – in large part due to the perfect storm created by the COVID-19 lockdowns and the Black Lives Matter protests – and has recently begun to spawn culturally distinct offshoots outside of the United States into countries like Canada. This thesis will therefore examine the discursive practices of the Canadian ‘branch’ of the Groyper movement on TikTok in order to identify some of the tactics it uses to facilitate the radicalization of teenagers and young adults by drawing on Ruth Wodak’s Discourse-Historical framework. The findings of this project add to a growing body of research regarding youth-oriented far-right movements, the use TikTok for propaganda purposes, and the broader literature of discourse analysis.

Syfte och frågeställning Syftet med vår undersökning är att ta reda på om Lotsmottagningens insats vid GIH i Stockholm är av betydelse vid en beteendeförändring för att bli mer fysiskt aktiv. Vår hypotes är att rådgivning och stöd är ett nödvändigt verktyg för att man på sikt ska kunna nå samt bibehålla en beteendeförändring (SBU, 2014). Vår frågeställning är: Hur upplever personer med förskrivet FaR Friskvårdslotsmottagningens insats vid beteendeförändring?   Metod Vårt tillvägagångssätt för studien är kvalitativ metod genom intervjuer då vi vill nå en djupare förståelse hos individer som fått vägledning av Friskvårdslotsmottagningen i och med förskrivning av FaR. Sju deltagare medverkade i studien där medelåldern var 58 år. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys vilket blev grunden för vårt resultat.   Resultat De olika kategorierna som framkom under analysen var Upplägg, Stöd, Upplevelser av samtalen, Lotsens bemötande och Lärdomar. Generellt var deltagarna nöjda med Friskvårdslotsmottagningens upplägg och det bemötande de fått av respektive lotsar och skulle rekommendera detta till andra. Samtliga deltagare uttryckte ett behov av stöd och uppföljning. Flera deltagare uttryckte önskemål om längre uppföljning, upp till ett år, samt träning med lotsen. Vissa önskade att uppföljningssamtalen hölls på plats istället för via telefon.    Slutsats Slutsatser som kan dras från resultaten i denna studie är framförallt det tydliga behovet av ett individanpassat stöd vid en beteendeförändring gällande fysisk aktivitet. Det kan gälla   uppföljning, att hitta en rimlig träningsnivå och någon att ventilera med. Sammanfattningsvis styrker våra resultat tidigare forskning om att rådgivning och stöd är ett nödvändigt verktyg vid en beteendeförändring.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar av arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa i hemmet. För att undersöka detta har sju förskollärare intervjuats om deras uppfattningar kring arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa i hemmet. För att analysera det insamlade materialet och söka svar på våra frågeställningar har anknytningsteorin med tillhörande begrepp använts; anknytningsmönster, trygg bas, inre arbetsmodeller och kompletterande anknytningsperson. Resultatet visar bland annat att förskollärarna uppmärksammar barn genom deras beteenden och samspelet med sina vårdnadshavare samt genom fysiska skador och brister i de grundläggande behoven. Förskollärarna tar sig an barnen då de oroar sig för att barnen far illa eller riskerar att fara illa i hemmet. En slutsats som dras är att arbetet med barn som far illa kan påverkas av de resurser som finns på förskolan. För att kunna tillgodose barns behov av närvarande trygga pedagoger behövs mer personalresurser. Ytterligare en slutsats är att det finns en viss osäkerhet hos förskollärarna angående om och när en orosanmälan ska göras.

The Polstar mission will provide for a space-borne 60cm telescope operating at UV wavelengths with spectropolarimetric capability capturing all four Stokes parameters (intensity, two linear polarization components, and circular polarization). Polstar’s capabilities are designed to meet its goal of determining how circumstellar gas flows alter massive stars' evolution, and finding the consequences for the stellar remnant population and the stirring and enrichment of the interstellar medium, by addressing four key science objectives. In addition, Polstar will determine drivers for the alignment of the smallest interstellar grains, and probe the dust, magnetic fields, and environments in the hot diffuse interstellar medium, including for the first time a direct measurement of the polarized and energized properties of intergalactic dust. Polstar will also characterize processes that lead to the assembly of exoplanetary systems and that affect exoplanetary atmospheres and habitability. Science driven design requirements include: access to ultraviolet bands: where hot massive stars are brightest and circumstellar opacity is highest; high spectral resolution: accessing diagnostics of circumstellar gas flows and stellar composition in the far-UV at 122-200nm, including the NV, SiIV, and CIV resonance doublets and other transitions such as NIV, AlIII, HeII, and CIII; polarimetry: accessing diagnostics of circumstellar magnetic field shape and strength when combined with high FUV spectral resolution and diagnostics of stellar rotation and distribution of circumstellar gas when combined with low near-UV spectral resolution; sufficient signal-to-noise ratios: ~103 for spectropolarimetric precisions of 0.1% per exposure; ~102 for detailed spectroscopic studies; ~10 for exploring dimmer sources; and cadence: ranging from 1-10 minutes for most wind variability studies, to hours for sampling rotational phase, to days or weeks for sampling orbital phase. The ISM and exoplanet science program will be enabled by these capabilities driven by the massive star science.

Barn som far illa är ett globalt problem och många barn får inte det stöd de har rätt till. Sjuksköterskor inom barnhälsovården (BHV) följer barns utveckling och ska utgöra ett stöd för familjen. I uppdraget ingår att göra orosanmälan vid misstanke om att barn far illa. Studier visar att orosanmälan inte alltid görs. Mer kunskap behövs om varför så inte sker och hur orosanmälningar erfars av BHV-sjuksköterskor. Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Kvalitativ metod användes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta BHV-sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ tematisk analys, baserad på beskrivande fenomenologi. Resultatet visade att BHV-sjuksköterskorna upplever orosanmälningar som en tung och krävande arbetsuppgift. De känner oro och sorg över barnets situation, de vill upprätthålla en god relation med föräldrarna samtidigt som de känner sig osäkra på sin bedömning. När de såg orosanmälan som en hjälp och stöd till familjen underlättade det beslutet. Tidigare erfarenheter och kollegor utgjorde ett stöd. Sekretessen mellan dem och socialtjänsten försvårade det uppföljande arbetet med familjen. BHV-sjuksköterskorna såg att en öppen kommunikation med familjen bidrog till att föräldrarna kände sig delaktiga. Det medförde en ökad tillit, vilket ansågs utgöra grunden för en god relation. För att klara uppgiften att göra orosanmälan behöver BHV-sjuksköterskor goda förutsättningar som stöd från kollegor och handledning. Vid svåra samtalsämnen krävs goda kunskaper i samtalsmetodik. Genom fortlöpande samtal om barns rättigheter ökar barnens möjligheter till god hälsa, vilket är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling.

Inledning: Den svenska hälso-och sjukvården för barn ska bedrivas i enlighet med FN:s konvention om barns rättigheter. I konventionen står att alla barn har rätt till skydd mot fysiskt eller psykiskt våld, vanvård, övergrepp och utnyttjande av förälder eller annan som tar hand om barnet. Vidare är all hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga att anmäla misstankar om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Dock är frekvensen av anmälan låg inom sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn som misstänks fara illa. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats utfördes, där åtta stycken sjuksköterskor med eller utan specialistutbildning i hälso-och sjukvård för barn och ungdomar inkluderades. Resultat: Sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma och agera när det föreligger misstanke om att ett barn far illa påverkas av olika faktorer. Rädsla för konsekvenserna av en orosanmälan till socialnämnden leder till uteblivna orosanmälningar. Mötet med ett barn som misstänks fara illa berörde sjuksköterskan och att anta ett professionellt förhållningssätt var en viktig strategi för att kunna hantera situationen på ett adekvat sätt. Stöd från kollegor och erfarenhet av tidigare fall samt kunskap inom området var exempel på faktorer som påverkade sjuksköterskans förmåga att fullfölja sin anmälningsskyldighet. Diskussion: Sjuksköterskan upplevde det problematiskt att tillämpa familjecentrerad vård och samtidigt arbeta utifrån barnkonventionen. Dessa två perspektiv om vad som är barnets bästa visade sig stå i konflikt med varandra i vissa fall där barn far illa. Behovet av kunskap och erfarenhet inom ämnet för en ökad anmälningsbenägenhet har påvisats av tidigare forskning och framgår tydligt även i föreliggande studie. Konklusion: Fortbildning och erfarenhetsutbyte på avdelningsnivå samt ett närmre samarbete mellan socialtjänst och hälso-och sjukvården kan minska de negativt påverkande faktorerna för anmälningsbenägenheten. / Introduction: The Swedish health care for children shall be conducted in accordance with the Childrens Rights Convention. The convention states that all children have the right to be protected against physical or psychological violence and all forms of maltreatment. Furthermore, all healthcare professionals are by law obliged to report any suspected case of child maltreatment, to the social welfare committee. However, healthcare professionals still fail to report all suspected cases to the social services. Purpose: To illuminate nurses experiences of meeting children exposed to violence or child maltreatment. Method: A qualitative interview study with inductive approach was performed, where eight nurses with or without specialist education in healthcare for children were included. Result: The nurse´s ability to recognize and react on suspicions that a child is being maltreated was greatly affected by various factors. The fear of potential negative consequences of a report to the social welfare services effected the response rate. The encounter with a maltreated child affected the nurse emotionally. Therefore, it was of great importance to adopt a professional approach as a strategy for managing the situation adequately. Support from colleagues and experience in previous cases as well as knowledge in the field were examples of factors that affected the nurse's ability to fulfill his or her reporting obligation. Discussion: The nurse found it problematic to apply family-centered care while also working in accordance to the Children Rights Convention. These two perspectives on the child´s best interest proved to conflict with each other in cases of child-maltreatment. The need for knowledge and experience for increased reporting tendency has been demonstrated by previous research and was clearly evident in this study as well. Conclusion: Continuing education and discussions about lived experiences with colleagues, along with improved cooperation between social services and health care can reduce the negatively influencing factors for nurses reporting abilities.

The wireless industry is such that suppliers of antennas have to adapt their designs to requirement changes over a period of just a few months. In these short design cycles time is crucial. Radiation pattern testing of the antennas at various points in this design cycle are nowadays mostly done using spherical near-field techniques, where the tangential electric field is acquired over an imaginary sphere close to, and surrounding, the antenna under test, and this data then transformed into a far-zone radiation pattern. There are some applications where acquisition over a rotationally symmetric surface other than a spherical one would not only reduce test times, but allow equipment cost reductions as well. However, near-field to far-field transformations for finite non-spherical measurement surface shapes are not available. Such a transformation is proposed, implemented and validated in this thesis. It uses the method of moments, customized to a rotationally symmetric surface (body of revolution) to effect this transformation.

Den kvalitativa studiens syfte är att öka kunskapen om socialsekreterares syn på samverkan med förskolan. Ett mål med studien är att synliggöra hur socialtjänstens arbete med barn som far illa kan se ut när en orosanmälan kommer in. Frågeställningar som studien vill besvara är hur socialsekreterare beskriver samverkan med förskolan i frågan om barn som far illa eller riskerar att fara illa samt hur socialsekreterare ser på sekretessen i arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem socialsekreterare i fyra olika kommuner i mellersta Sverige. I resultatet framkommer beskrivningar av socialtjänstens arbete vid orosanmälningar och socialsekreterares förväntningar på förskolepersonal att anmäla flera gånger om oron kring ett barn kvarstår. Studiens slutsatser är att samverkan bör ske på ett övergripande plan för att bidra till större tillit för socialtjänstens arbete hos förskolepersonal och för att sekretessen inte ska utgöra ett hinder. Med hjälp av en övergripande samverkan kan förskolepersonalens anmälningsbenägenhet öka och fler barn som far illa kan få den hjälp och det stöd som behövs.

No description available.