351 |
Barn som far illa. Att som lärare i förskola möta barn som far illaBröchner, Jessica, Linansky, Thomasie January 2006 (has links)
I vårt arbete lägger vi tyngdpunkten på lärarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstå hur lärare anser att man bör hantera förhållanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill också försöka förstå den process som följer en misstanke om att ett barn mår dåligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom ämnet. Vår studie grundar sig på följande två huvudfrågeställningar: 1. Hur bör man som lärare i förskola hantera förhållanden kring barn som far illa? 2. Vilket ansvar är lärarens vid en anmälan om barn som far illa? Vår undersökning bygger på intervjuer med tre lärare i förskola, en socionom inom social-tjänsten och en flicka som själv varit utsatt för sviktande omsorg i hemmet. Ett av våra viktigaste resultat, grundat på dessa intervjuer, sätter barnet i fokus. För att man som lärare ska kunna identifiera familjers högst skiftande problematik, måste man ha en förmåga att åsidosätta sina personliga fördomar. Se barnet, dvs. försök förstå hur barnet mår och utvecklas just här och nu, oavsett dess bakgrund och nuvarande livssituation. / Child Maltreatment. As a teacher in preschool meet children exposed to maltreatment
|
352 |
Barn från utsatta miljöerCarlberg Ferdell, Ann January 2011 (has links)
AbstractCarlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn.Lärarutbildningen, Malmö HögskolaDetta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer.Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut. Enligt pedagogerna är det viktigt att de observerar alla barn i barngruppen för att se om något av barnen inte mår bra och kan vara utsatt för någon typ av övergrepp. Pedagogerna säger att de har fått sina kunskaper i att läsa av barns signaler genom sin utbildning, arbetslivserfarenhet och livserfarenhet. Pedagogerna vet hur de ska agera vid misstanke om att ett barn far illa och de upplever att de har bra stöd från sina chefer. Nyckelord: barn som far illa, bemötande, lyhördhet, utsatta barn
|
353 |
Sund eller osund religiositet.Barn och ungdomar som far illa i manipulativa religiösa rörelserAndersson, Jenny January 2006 (has links)
No description available.
|
354 |
Barn i utsatta livssituationer en intervjustudie om pedagogernas kunskap om att tyda signaler hos barn som far illaAndersson, Louise, Stenlund, Violetta January 2010 (has links)
Children in vulnerable life situationsAn interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse
|
355 |
Att tiga är att samtyckaKlintenberg, Lovisa, Newstam, Rebecca January 2014 (has links)
Syftet med den här studien är att ta reda på vilka erfarenheter en grupp pedagoger i förskolan och skolan har av anmälningsplikten, men också erfarenheter av att inte anmäla och vad det är som gör att man väljer att avstå det. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån Sommers (2005) teoretiska perspektiv om resiliens och barnsynsfilter. Resultatet visar att pedagogerna har lättare för att se på en situation ur ett vuxenperspektiv och därmed brister i att inta ett barnperspektiv , vilket leder till att färre anmälningar görs. Vidare visar studien på okunskap bland pedagoger gällande anmälningsplikten , dels beror detta på brister i pedagogernas utbildningar men också på brister i informationen från verksamhetsansvariga.
|
356 |
Deep Learning Based Side-Channel Analysis of AES Based on Far Field Electromagnetic RadiationWang, Ruize January 2020 (has links)
Advanced Encryption Standard (AES) is a widely accepted encryption algorithm used in Internet-of-Things (IoT) devices such as Bluetooth devices. Although the implementation of AES is complicated enough, attackers can still acquire the cryptographic information generated from the AES execution to perform Side-Channel Attack (SCA). There are two commonly used types of SCA, which are power based attack and Electromagnetic (EM) based attack. However, the acquisition of both power traces and EM near-field traces require close physical contact to the victim devices, which is difficult to attack a well-protected system. In this thesis, we exploit the far-field EM propagation property and train several Deep Learning (DL) models to attack tinyAES algorithm implemented on the victim Bluetooth chip nRF52832 mounted on Nordic nRF52 DK at the distance up to 50cm. To simulate the real attacking scenario, we train our DL models on one nRF52 DK at 30cm and attack another same board at the distance 5cm, 15cm, 30cm and 50cm respectively in an office environment. We restrict the number of attacking traces to 7000. The key byte of all of cases can be recovered successfully by Convolution Neuron Network (CNN) and the best test only need 1848 traces. Our contributions are: (1).We prove it is feasible to attack Bluetooth chip running AES at variation distance by DL; (2).We compare our DL model performance with the classical correlation analysis and find correlation analysis takes far more traces than DL; (3).We propose several countermeasures to protect against the far-field EM SCA. / Advanced Encryption Standard (AES) är en allmänt accepterad krypteringsalgoritm som används i Internet-of-Things (IoT) -enheter som Bluetooth-enheter. Även om implementeringen av AES är tillräckligt komplicerad kan angriparna fortfarande förvärva den kryptografiska informationen som genererats från AES-utförandet för att utföra Side-Channel Attack (SCA). Det finns två vanligt förekommande typer av SCA, som är kraftbaserad attack och elektro-magnetisk (EM) baserad attack. Emellertid kräver förvärv av både strömspår och EM-fältspår nära fysisk kontakt med offeranordningarna, vilket är omöjligt att attackera ett välskyddat system. I den här avhandlingen utnyttjar vi EM-förökningsegenskapen för fjärrfältet och utbildar flera Deep Learning (DL) -modeller för att attackera litenAES- algoritm implementerad på offret Bluetooth-chip nRF52832 monterat på Nordic nRF52 DK på avståndet upp till 50 cm. För att simulera det verkliga angreppsscenariot utbildar vi våra DL-modeller på en nRF52 DK vid 30 cm och attackerar en annan samma skiva på avståndet 5 cm, 15 cm, 30 cm respektive 50 cm i en kontorsmiljö. Vi begränsar antalet attackerande spår till 7000. Nyckelbyte i alla fall kan framgångsrikt återvinnas av Convolution Neuron Network (CNN) och det bästa testet behöver endast 1848 spår. Våra bidrag är: (1). Vi bevisar att det är möjligt att attackera Bluetooth-chip som kör AES på variation avstånd av DL; (2). Vi jämför våra DL-modellprestanda med den klassiska korrelationsanalysen och finner korrelationsanalys tar mycket fler spår än DL;(3). Vi tillhandahåller flera motåtgärder mot EM-SCA.
|
357 |
Anmälningsplikten i förskolan- "Det behöver inte vara det stora, det kan vara det lilla!"Mårtensson, Sandra, Lenander, Amanda January 2017 (has links)
We wanted to examine the knowledge preschool teachers have about the mandatory reporting when children are being maltreated. We have used the Attachment theory and the Communication theory in our study to help us analyse the results. Qualitative method was used in our study made with interviews from a couple of preschool teachers of their knowledge about the mandatory reporting about maltreatment of children. Some of these answers may explain why preschool teachers reports the least amount of the cases brought to attention among other professions such as police, teachers, nurses etc. Some of the results were; they already had a good relation to the children´s parents and therefore were split in loyalty, some of the preschool teachers have had a bad experience before with threatening parents and let it influence their decision to report, others have said that both families and the preschool teachers lived near the preschool which made everything more difficult, even so in a smaller town, where everyone knows each other. Of course, this is only a couple of preschool teacher´s experiences and perceptions about the mandatory reporting about maltreatment of children, and therefore do not represent all preschool teachers in Sweden.
|
358 |
Hur bör man som pedagog i förskolan bemöta barn som far illa?Persson, Kerstin, Johansson, Therese January 2009 (has links)
Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?]Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaExamensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken på hur ett barn kan fara illa och vad lagen säger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstå hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhållandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger på intervjuer med tre förskollärare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal på BVC och en rektor på en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt område. Vi har även intervjuat personal på Kriscentrum. Vi hade även möjlighet att prata med en barnskötare som tillsammans med sitt arbetslag precis genomfört en anmälan om att ett barn far illa till socialtjänsten.Vi känner att det är viktigt att som blivande pedagoger att ha stor kunskap om hur man skall handla och bemöta, men även hur man kan upptäcka barn som far illa. Genom kunskapen som vi få genom att skriva detta arbete hoppas vi på att vi i framtiden kommer att kunna upptäcka och hjälpa barn i ett tidigare stadium.Vår huvudsakliga frågeställning, som även är titeln till vårt arbete är; Hur bör man som pedagog i förskolan agera när man möter barn som far illa?Nyckelord: barn som far illa, bemötande, anmälningsplikt, pedagogens roll, Pierre Bourdieu
|
359 |
Är sunt förnuft tillräckligt när pedagoger misstänker att barn far illa?/Is common sense enough when educationalists suspect that a child is at risk?Johansson, Lena, Karlsson, Christin January 2008 (has links)
Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur anmälnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter särskilt fram vad personal inom skola och socialtjänst upplever som problematiskt när en anmälan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar även det sunda förnuftet när det gäller om en anmälan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa. / The purpose of this essay is to investigate the obligation to report andthe inquiry process involved when a teacher suspects that a child is atrisk. We especially point out what the school and social services findproblematic when a report of a child at risk has been filed.We alsoinvestigate the role of common sense regarding the decision to make areport or not and to define the concept child at risk.
|
360 |
Lärares relationella arbete - Med barn som far illa, kollegor och föräldrarEklöf, Alexandra, Galic Linderson, Sandra January 2012 (has links)
Med utgångspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större. Det blev dock tydligt i vår studie att det relationella arbetet är integrerat i lärarnas dagliga arbete. Då kanske mer omedvetet än medvetet. Vi vill hävda att lärarna är medvetna om vikten av en god relation, i synnerhet med utsatta barn, men trots det hamnar det relationella arbetet i skymundan för andra aspekter av lärarens uppdrag.
|
Page generated in 0.0511 seconds