No description available.

The focus in the field of machine learning has increasingly shifted towards data-centric approaches, recognizing that the quality of data is crucial for the effectiveness of the models developed. One significant challenge that can degrade data quality is the presence of outliers. Therefore, this study investigates the impact of various outlier detection algorithms on the performance of machine learning models applied to QSAR datasets. Utilizing methods such as Isolation Forest (IF), Local Outlier Factor (LOF), and One-Class Support Vector Machine (OCSVM), the aim was to explore these methods and evaluate them, identify potential outliers, and assess their influence on model predictions. The study incorporated both synthetic data and real-world datasets, including those obtained from a pharmaceutical company and benchmark datasets. The methodology involved preprocessing the data, applying outlier detection algorithms, and evaluating the models using traditional metrics like Mean Squared Error (MSE) and conformal prediction for uncertainty estimation. Results indicated that no major improvements were observed using the different algorithms and that excessive data removal led to a decline. While OCSVM showed inconsistent performance across different datasets, LOF demonstrated promising potential as a method worth further investigation. This study has even highlighted different challenges including high dimensionality, the need for hyperparameter tuning, and the limitations of current outlier detection methods. It also underscores the complexity of outlier detection in QSAR data and suggests directions for future research to improve model robustness and accuracy.

No description available.

Background: Attentiveness is a fundamental function of the brain. Deficits in attentional performance is a major cause for individual and societal burden. An important region involved in attention is striatum, inside of which there is dopamine: a key neurotransmitter in the regulation of attention. The dopamine transporter (DAT) is abundant in dorsal striatum (DS) and ventral striatum (VS) and DAT acts as a modulator of dopamine signaling. Abnormal DAT expression is identified as one of the causes of attentional dysfunction in several neuropsychiatric diseases. This project aimed to parse the relationship between DAT expression and attentional performance in a sustained visual attention task, as well as DAT’s relationship to amphetamine (AMPH) sensitivity. Methods: To test for attention 15 male Sprague-Dawley rats were trained and tested in a signal detection task (SDT) to gather attentional data and to measure change in performance after AMPH administration. To quantify DAT in striatum, this project used immunohistochemistry to measure fluorescent intensity, a measurement representing the corresponding DAT expression level. To support findings, the project used drift diffusion models (DDMs) to enhance our understanding of the decision-making process affected by DAT expression. Results: The results showed non-significant correlations between DAT density in DS and VS and premature responses and accuracy in the SDT. The data also showed that the DAT DS:VS expression ratio significantly correlates to AMPH sensitivity. Conclusion: We concluded that increased DAT expression in striatum can predict worse accuracy and increased premature response times during a SDT. The project also found that the ratio of DAT expression in dorsal and ventral striatum can predict changes in accuracy after AMPH administration.

En farmaceuts roll på ett öppenvårdsapotek är att erbjuda trygga och effektivaprodukter samt kunna ge råd om dessa. Genom sin kompetens inom läkemedel är öppenvårdsapotek är en viktig del i sjukvårdssektorn. Apoteken i Sverige är till stordel privatägda och de olika kedjorna konkurrera med varandra. Det är därför av intresse för apoteken att inte bara kunna erbjuda bra produkter utan även att generera vinst. Syftet med studien är att undersöka vilka metoder och resultat som används för att utvärdera farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek. Studien är en litteraturstudie och litteraturen som användes bestod till största delen av artiklar som hämtades från sökmotorn PubMed. Olika nyckelord användes i olika kombinationer vid sökning och artiklarna valdes ut efter relevans i rubrik och”abstract”. Från de relevanta artiklarna kunde också relaterade artiklar hittas. Utöver artiklarna och några av deras källor användes en rapport från Läkemedelsverket ochen C-uppsats. Resultaten från artiklarna delades in i fem kategorier: kliniskt utfall, livskvalitetsförändringar, följsamhet till läkemedelsanvändning, apotekskundens upplevelse och farmaceutens upplevelse. Under kategorin kliniskt utfall hittades studier som genom sjukhuskontroll kunde visa på att ökad farmaceutisk vård gav bättre kliniskt utfall. Den ökade farmaceutiska vården gjorde att användning av läkemedel förbättrades vilket gjorde att deltagarnas sjukdomsbild förändrades till det bättre. Vid livskvalitetsförändringar visade en studie att deltagarna hade fått bättre hälsa och mindre risker för ytterligare sjukdomar genom att de fått ökad farmaceutisk vård och bättre användning av läkemedel. Studien använde sig av självrapportering och sjukhuskontroll. För att visa på förbättrad följsamhet till läkemedelsanvändning användes självrapportering och räkning av läkemedel där mängden läkemedel som användes jämfördes med mängden som borde ha används. Här kunde två av studierna visa på en positiv förändring av följsamheten medan en tredje studie inte visade på någon skillnad av följsamheten med ökad farmaceutiskvård. För att mäta apotekskundens och farmaceutens upplevelse användes kundmöten och intervjuer. Här mättes deltagarnas upplevelse utifrån om de varnöjda och i studierna som användes var resultatet positivt, både för kunder och förfarmaceuter, då ökad farmaceutisk vård användes. De resultat som visar kliniskt utfall, livskvalitetsförändringar och följsamhet till läkemedelsanvändning ger ett konkret värde som visar på positiva förändringar efteråtgärder. De visar dock inte deltagarnas upplevelse. De resultat som visar apotekskundens och farmaceutens upplevelse visar inte om användningen av läkemedel förbättrats och om den ökade farmaceutiska vården gav resultat. De flesta av resultaten i studierna visade positiva förändringar vid ökad farmaceutisk vård. För att införa ökad farmaceutisk vård på öppenvårdsapotek i Sverige krävs vissa resurser. Genom att kombinera flera metoder kan bättre resultat för att utvärdera farmaceutiska tjänster ges. Resultaten av de olika metoderna ger olika typer av utfall. Denna studie kan utgöra underlag för att kunna lägga mer resurser på att öka den farmaceutiska vården och ge farmaceuter en större roll inom hälso- och sjukvård. Detskulle leda till bättre läkemedelsanvändning och förbättrad hälsa för kunder och patienter.

Background: Covid-19 infection caused by SARS-Cov-2 virus came to light at the end of 2019 and was declared as a pandemic by WHO in March 2020. Many comorbidities have shown to be associated with the severity of the viral infection with hypertension being one of the highest rated comorbidities since loss of the ACE2 receptor due to SARS-Cov-2 infection can lead to increased blood pressure. However, there is limited research on the prescribing of different antihypertensives in patients with covid-19. Aim: to study the initiation of different antihypertensive medicines for the patients whom had the Covid-19 infection. Materials and Method: Data were collected from a data base called SCIFI-PEARL based on linked data on covid-tests, diagnoses, dispensed prescription drugs and socioeconomic data from a number Swedish national registers. A cohort study was conducted for subjects between 20-80 years old with a Covid-19 positive tests compared to controls matched for age, sex and index point. Initiations of different antihypertensive drug classes were studied until October 2020 when the data were lastly collected. Results: A total of 224582 patients (both exposed and controls) were included in the study. After adjusting for comorbidities, ACEi was most commonly initiated to patients with covid-19 Hazard Ratio compared to controls being 1.83 [1.53, 2.19], followed by betablockers 1.74 [1.55, 1.95], CCBs 1.61 [1.41, 1.83], ARBs 1.61 [1.40, 1.86] and Diuretics 1.53 [1.32, 1.77]. There were no significant differences in initiations of ACEi and ARBs with fixed combination with Diuretics in Covid-19 infected patients compared to controls. Conclusion: All studied antihypertensive medicines were initiated more frequently to patients with Covid-19. This can either be associated with hypertension related to the Covid-19 infection or residual confounding factors not matched or adjusted for in the study.

Diabetes mellitus är en av Sveriges största folksjukdomar och beräknas drabba omkring 5% av Sveriges befolkning där 85–90 % av de drabbade utgörs av typ-2 diabetes. Globalt beräknas de drabbade svara upp mot 500 miljoner och siffran fortsätter att stiga. Diabetes delas främst i typ 1 och typ 2-diabetes där typ 1 innebär förstörda betaceller och avtagen insulinproduktion medan typ 2 innebär nedsatt insulinkänslighet med avtagande betacellsfunktion. Orsak till diabetes mellitus tros vara genetisk dock finns det tydliga kopplingar mellan typ 2-diabetes och livsstil. Gemensamt för båda typerna är hyperglykemi. Typ 2 är direkt kopplat till hjärt-och kärlsjukdomar och behovet att ett glukossänkande preparat med skyddande effekt på hjärta och kärl är eftertraktat. Livsstilsförändring är alltid första steget i behandling av typ 2-diabetes och vid otillräcklig effekt tillkommer farmakologisk behandling där metformin alltid är förstahandspreparatet. Vid otillräcklig effekt med metformin eller kontraindikation ges natrium-glukos-kotransportör-2-hämmare, sulfonureider, glitazoner och/eller inkretinbaserade preparat som dipeptidylpeptidas 4-hämmare och/eller insulin. Denna studies syfte är att undersöka om dipeptidylpeptidas 4-hämmare vildagliptin har en skyddande effekt mot utveckling av kardiovaskulära komplikationer hos patienter med typ 2-diabetes. För att besvara frågeställning valdes 5 olika studier i databasen PubMed där vildagliptin jämfördes med andra plasmaglukossänkande agenter. Studiens slutsats är att vildagliptin inte har en uttalad effekt på kardiovaskulära komplikationer hos typ 2-diabetikerna även då den har en dämpande effekt på de inflammatoriska och glykemiska markörerna hsCRP, TNF-1, IL -1 och SDF-1. Vildagliptin i kombinationsterapi har en sänkande effekt på HOMA-IR, HOMA-, MAGE, FPPr och kan rekommenderas som behandling till typ 2- diabetiker med fokus på glukoskontroll. Association mellan blodglukos, insulin och inflammation är direkt relaterad till diabetes och kardiovaskulära komplikationer och intresset för vidare undersökning av dess association är stor.

Under 2017 var det 6,6 miljoner av Sveriges befolkning som hämtade ut minst ett läkemedel från apotek. Idag blir det allt vanligare med läkemedelsbehandling både inom hemmet och inom sjukvården. Patienter som har 5 läkemedel eller fler har en ökad risk för bristande följsamhet i sin läkemedelsbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka vilket informationsunderlag patienterna använder sig utav för att hålla reda på sin läkemedelsbehandling samt i vilken utsträckning använder sig patienterna av receptlistan ”Mina sparade recept på apoteket”. Sex farmaceutstudenter genomförde patientintervjuer på 8 olika apotek i Sundsvall, Fränsta, Härnösand och Stockholm. Till studien rekryterades slutgiltigt 167 kunder och 55 % använde sig av ”Mina sparade recept på apotek”. 13% använde sig av läkemedelslistan ”Mina aktuella läkemedel” . 98% kände till listan ”Mina sparade recept på apotek”. Vid varje apoteksbesök så hade 57 apotekskunder fått listan utskriven från apoteket. Läkemedelslistan ”Mina aktuella läkemedel” användes av 13% och Läkemedelsförteckningen användes av 2%. Utfallet för de 167 kunder som deltog i studien var att 26% upplevde att det fanns svårigheter att hålla ordning på sin läkemedelsbehandling. Att använda receptlistan ”Mina sparade recept på apotek” som sitt underlag är inte det optimala då inaktuella recept kan finnas, samt att recept kan saknas som är aktuella då receptgiltighetstiden är 12 månader och därefter makuleras och återfinns bland inaktuella recept. Det optimala underlaget bör vara läkemedelslistan ”Mina aktuella läkemedel” som varje enskild förskrivare borde uppdatera till den aktuella och att även skriva ut den till sin patient vid varje besök för att minska riskerna för felmedicinering. / In 2017, there were 6.6 million of Sweden's population that retrieved at least one drug from the pharmacy. Today, drug treatment is becoming increasingly common both in the home and in the healthcare sector. Patients who have 5 drugs or more have an increased risk of lack of compliance in their drug therapy. The purpose of this study was to investigate which information base the patients use to keep track of their drug treatment and to what extent patients use the prescription list "My saved prescriptions at the pharmacy". Six pharmaceutical students conducted patient interviews at eight different pharmacies in Sundsvall, Fränsta, Härnösand and Stockholm. For the study, 167 patients were finally recruited and 55% used the "My saved prescriptions at the pharmacy". 13% used the drug list “My current medicines". 98% knew the list ""My saved prescriptions at the pharmacy ". At each pharmacy visit, 57 pharmacy customers had received the list printed from the pharmacy. The drug list "My current medicines" was used by 13% and the pharmaceutical list was used by 2%. The outcome for the 167 customers who participated in the study was that 26% felt that there were difficulties in keeping track of their drug treatment. Using the prescription list "My saved prescriptions at the pharmacy" as their basis is not the optimum when outdated prescriptions can be found, and that recipes can be missing which are current since the prescription validity is 12 months and then canceled and found among outdated prescriptions. The optimal basis should be the drug list "My current medicines" that each individual prescriber should update to the current version and also print it to their patient at each visit to reduce the risk of error medication.

No description available.

No description available.