No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to examine the possibilities for Farsta Centrum so they can increase their visitor count to avoid losing customers in favor of online shopping. It is investigated through several hypotheses that were formed. To accomplish this, a case study which consists of two parts has been completed. Firstly, a literature review was the basis for the hypotheses that investigates previous work concerning the subject. Secondly a questionnaire has been designed based on a standard model with attitude statements and a 7- point Likert scale. The questionnaire was then handed out to consumers as well as employees with a managerial role in the stores at Farsta Centrum. After this the answers were reviewed and analyzed based on average values. The results show that multi-channel shopping is not yet fully integrated with online shopping at Farsta Centrum. However other hypotheses were confirmed, for example that customer loyalty is important and that customers will prefer self-scanning. Therefore, two ways are presented to increase the visitor count to the center based on the results of the report. Firstly to pressure the stores to maintain a virtual store and secondly to force them to use self-scanning where appropriate. / Uppsatsens syfte är att undersöka om och i så fall hur Farsta Centrum kan öka besöksfrekvensen för att undvika att kunderna istället handlar online. För att problemet ska kunna diskuteras har en fallstudie av centrumet utförts vilken består av två delar. Först har en litteraturstudie gjorts där tidigare forskningsrapporter och litteratur presenteras. Här ligger också grunden till hypotesformuleringarna. Del två är en enkätundersökning med attitydfrågor som ställts till konsumenter respektive butiksansvariga i Farsta Centrum. Konsumenterna har fått besvara frågor relaterade till bland annat handelsmönster, hur det digitala integreras i handeln eller självscanning. Frågorna är kopplade till hypoteserna och svaren har utvärderats med medelvärden. Skalan som användes var en 7-gradig Likertskala. I resultatet framgår att Farsta Centrum inte är i framkant av den digitala handeln än. Hemsidor och telefoner är inte det viktigaste för konsumenterna och därför behöver inga anpassningar utföras än. Dock framgår till exempel att köptrohet är viktigt såväl som att självscanning är attraktivt. Det finns därför två sätt för Farsta Centrum att förvalta på ett bättre sätt för att öka besöksfrekvensen till centrumet utifrån rapportens resultat. De kan sätta mer press på butikerna att också tillhandahålla en virtuell butik samt forcera butiker att använda sig av självscanning där det är möjligt och passande.

I uppsatsen diskuterar jag vad som drev Folksam som uppdragsgivare i byggprocessens av bolagets nya kontorshus vid Skanstull och Farsta på 60-talet. Ledningen beslöt nämligen att använda 1% av byggkostnaderna för inredning och utsmyckning som vid nya offentliga byggnader, trots att Folksam är ett privat bolag. Folksam hade en stark tillväxt under efterkrigstiden då Sveriges ekonomi var stark. Efterkrigstiden optimism och framtidstro smittade också av sig på 50-talets formspråk, vilket syns i inredningen och utsmyckningen av Folksamhuset vid Skanstull. I Folksamhuset vid Skanstull finns än idag en väl sammanhållen 60-tals miljö med svenskt konsthantverk och konst. Konstnären Sven Erixson var tillsammans med Barbro Nilsson, då VD för Märta Måås-Fjättertrsöm ansvariga för färgsättningen i Folkahuset. För att diskutera gestaltningen och verkets placering i rummet analyserar jag Sven Erixons mosaikvägg och ett mönstrat marmorgolv som finns i hisshallen på plan 26 i Folksamhuset, utanför VD:s våning. För att diskutera gestaltningen och verkets placering i rummet i Folksamhuset vid Farsta analyserar jag gestaltningen av entréhallen och kundtjänst och Torsten Renqvists monumentala verk placering i rummet. För att jämföra gestaltningen och monumentala verks funktion i privata byggnader med getsalningen och monumentala verk i offentliga byggnader analyserar jag Sven Erixons målning Nils Holgersson som finns i Olovslundsskolans aula. Sven Erixons och Barbro Nilsson samarbetade fler gånger och i uppsatsen diskuterar jag likheter och olikheter i deras konstnärskap.

Genom alla tider har kulturen haft en stor betydelse för människan. I världen och i Sverige arbetas kontinuerligt med mål kopplade till social hållbarhet där kultur ingår. I denna uppsats utreds kulturens roll i stadsplaneringen och varför kultur är viktig för människan. Uppsatsen utgår från begreppet ​kulturnärvaro som anspelar på samhällets närvaro utifrån kulturella byggnader och verksamheter. Studien undersöker fallet Farsta stadsdel utifrån en litteraturstudie, en dokumentstudie, intervju med människor som arbetar med kultur och planering och en enkät till boende i Farsta stadsdel. Syftet blir att undersöka ​kulturnärvaron i Farsta stadsdel och stadsplanerarens roll i inkludering av kultur i planeringen. Kultur anses vara av vikt för människans liv och den sociala hållbarheten vilket gör kulturen av intresse att inkludera i stadsplaneringen. Stadsplaneringen kan skapa förutsättningar i den byggda miljön i ett tidigt skede och skapa möjligheter för att kunna placera kulturverksamheter vid flödet. En fullständig kartläggning över Stockholms stads kulturutbud kan utföras för att vägleda för en jämlik fördelning av stadens resurser. Kulturen som går att påverka genom stadsplaneringen är en liten del av ett större sammanhang och stadsplaneraren kan med fördel se till de begränsningar som finns. Generellt sett möter utbudet av kulturverksamheter de svarande i enkätens behov av kultur i stadsdelen. / Throughout time, culture has had a great impact on man. Across the world as well as in Sweden, the work connected to social sustainability and thereby culture, is becoming more known. This essay examines the culture in urban planning and the reason why culture is important in people's lives. The thesis is based on the concept of ​cultural presence​, which refers to the presence of society on the basis of cultural buildings and activities. The study examines the case of Farsta district based on a literature study, document study, interviews with people working with culture in planning and a survey for the residents in Farsta district. The purpose is to investigate the cultural presence in the Farsta district and discuss the city planners role in the work with culture. Because of the importance of culture for social sustainability, it is of interest to include culture in urban planning. Urban planning should create the right conditions in the built environment at an early stage and place the cultural activities where the most people pass in their daily life. A complete survey of the City of Stockholm's culture should be carried out in order to achieve an even distribution of the city's resources. The ​cultural presence is something to be achieved through many different fields and the city planner can with advantage see its limitations. Over all the supply of cultural activities meets the demand of the people participating in the survey

En fallstudie har genomförts för att undersöka Farsta stadsdelsförvaltnings arbete med att tillämpa kollektiv förmåga i trygghetsarbetet i stadsdelen Farsta strand i Stockholms län för att bidra till förståelsen för begreppet och hur det relaterar till trygghet samt kan praktiseras i Sverige. En dokumentstudie av kommunala hemsidor och dokument samt en fallstudie om konkreta insatser i stadsdelen har genomförts och analyserats för att undersöka hur väl insatserna överensstämmer med teoretiska kriterier kring kollektiv förmåga och vilka lärdomar som kan dras av dem. Studien fann att insatserna verkade stämma överens väl med teorin och att olika lärdomar kring anpassning efter lokala förutsättningar, samverkan med andra aktörer och förtroendeingivande insatser möjligtvis kunde dras av stadsdelsförvaltningens arbete. Studien fann också viss utvecklingspotential hos insatserna gällande fördjupning av det praktisk arbetet, större inkludering av boende och diversifiering av insatsernas innehåll. Överlag ska resultaten tolkas med försiktighet på grund av begränsningar i studiens omfattning. / A case study was conducted to investigate Farsta stadsdelsförvaltning’s practice of applying collective efficacy in the safety practice in Farsta strand in Stockholm County in order to contribute to understanding the concept of collective efficacy, how it relates to safety issues and how it can be practised in Sweden. A study of municipal documents and websites as well as a case study of different local interventions in the area has been conducted. This in order to investigate to what degree these interventions align with theoretical criteria of collective efficacy and the lessons they can teach to other municipal organisations in Sweden. The study found that the interventions seemed to align well with the theory and that different lessons possibly can be learned about adapting the work to local conditions, coordinating interventions with other actors and increasing trust in public institutions. The study also found some potential for development of the interventions such as deepening the practical work, including residents more and diversifying the interventions’ substance. Overall the results should be treated with caution due to limitations in the study’s comprehensiveness.

Bullying is a persistent problem that in recent years has increased by 7 percent between theages of 11, 13 and 15 years. In order to work against bullying, the Education Act regulates thatschools must produce a new equal treatment plan every year. Another way to prevent bullyingis through two well-known models called Olweus' model and Ljungström's Farsta method. Thedifference between the two models is that Ljungström’s Farsta method focuses more on theindividual and reprimanding talk with the bully, while Olweus’ model has its focus on a moregeneral level with different types of interventions such as role play. The equal treatment plansand the two models can be considered to be characterized by underlying ideological ideas thatcan be made visible with the help of the curriculum theory's codes. The purpose of the study istherefore to highlight the underlying ideological ideas in equal treatment plans and to examinein what way dominant models against bullying can be related to these. The study’s data wascollected by qualitative content analysis of seven equal treatment plans and the twoaforementioned models. The collected data has been analyzed in a three-step analysis where ithas appeared that there are similar principles in both the equal treatment plans and in the actionmodels. Another conclusion is that they are dominated by the relativistic, civic and moralcurriculum codes.