Att kvinnor i alla åldrar har vänner är ett allmänt känt faktum. Dock har denna relation ägnats lite uppmärksamhet. Det beror på att det samhälle vi lever i präglas av en maskulin dominans. Den styr vilka relationer som vi kommer att uppfatta som betydelsefulla, i vuxenlivet är detta främst den heterosexuella parrelationen. Hemsidan GoFrendly.se marknadsför en app som syftar till att hjälpa vuxna kvinnor finna vänner i andra kvinnor. Trots att vänskap är en relation som tenderar att ses som av liten betydelse spelar den en stor roll. Det visar bland annat materialet på hemsidan. Det är bland annat genom den som kvinnor tränar upp och diskuterar görandet av sin femininitet. Något som är avgörande för att den maskulina dominansen ska kunna upprätthållas. Utan en uppdelning mellan könen kan ingen överordnas den andre. Det finns även många andra aspekter av relationen utöver genus som gör den annorlunda mot ett heterosexuellt förhållande. Bland annat uppmuntras en gruppgemenskap och det dras många paralleller till relationer vi hade när vi var barn. Saker som dels kan uppfattas som del i underordnandet av kvinnan men som även kan ses som ett aktivt maktutövande av henne själv. Oavsett hur vi väljer att se på detta står det klart att strukturen producerar föreställningar om vänskap som i sin tur påverkar hur den framställs på hemsidan GoFrendly.se.

The purpose of this essay is to examine if we can identify any differences how the reality show Paradise hotel highlights gender in the seasons 2010 and 2018. This is achieved through the participant’s interactions and the producer’s role in this representation. To make our arguments valid in the results and analysis, we will support our claims to theories related to gender, sexuality and communication. In the theory and previous research section we describe how these theories work and how these elements play an essential role for our study. The material for this study is a strategic selection of two episodes from the season 2018 and four episodes from the season 2018. The method of this research is a qualitative study. In this section we describe its advantages and disadvantages related to our study and why it has been chosen. In the analysis and result section we categorize characteristic scenes to illustrate what we have seen and how we interpret these themes linked to essential theories and former research. Further on, we illustrate the differences between the seasons and highlights the most significant results in the discussion section. The result of this study expose that Paradise Hotel have significant differences of how the female participants are represented in the introductions of the seasons 2010 and 2018. We can identify a typical representation of a female in 2010 and a more powerful and confident woman in 2018. Further on, the production in the latest season are consciously giving the power of the game in the female’s hands. The men in this season are represented as stereotypes (romantics, badboys and sports-beasts). The male competitors, in both seasons, have a tendency to be represented as sexual and powerful in the introduction. On the other hand, we cannot perceive that the men in the 2010 season appear this way later on in the program. The woman in the same season, didn’t particularly need to appear in line with their introduction either. The latest season depicted a more vulgar approach to sex. Furthermore, we couldn’t see a difference how the sexes talked about sex. The sexuality in this season could also be recognized as more floating and norm-breaking. Keywords: Paradise Hotel, femininity, masculinity, gender, stereotypes, power, media category and framing

<p>The aim of this paper is to critically examine and analyze how the informal performance about masculinities and femininity are being expressed and produced by the text and pictures in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration. The concrete questions are:</p><p>By which patterns constructs the performance of gender in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration?</p><p>Are the femininity and masculinities being expressed in a static way or have it changed in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration throw the examined years 1985, 1995 and 2006?</p><p>A quantitative and qualitative method is used. The point of departure is organization theory in a gender perspective. With the gender organization theory we examine the structures, leadership, symbolics and changes through the examined years. Our perspective is a social contructionism.</p><p>Our conclusion is that the patterns about femininity and masculinity changes through the years, but the most significant changes are made by women. That conclusion is in spite of the facts that the quantitative data shows that women have increased by the numbers of pictures.</p><p>The qualitative examination confirms that masculinity is still the norm and therefore women do change more than the man does.</p>

<p><p>This paper is about how the contemporary discourses on the slut in various ways discuss sluttyness, and what consequences these discussions may be for those who see themselves as sluts. The study is based on five electronic interviews, conducted via instant messaging, with five people who consider themselves to be dealing with sluthood and that, according to their own definitions, identify themselves as sluts. My conclusion is that sluttyness, when given the opportunity to be discussed and problematized, visualizes power and normative systems between sluts. This means that sluttyness is more complex than only influenced by patriarchal oppression and hierarchy of femininity, as I show through an intersectional conscious analysis.<p> </p><p> </p></p></p>

This paper is about how the contemporary discourses on the slut in various ways discuss sluttyness, and what consequences these discussions may be for those who see themselves as sluts. The study is based on five electronic interviews, conducted via instant messaging, with five people who consider themselves to be dealing with sluthood and that, according to their own definitions, identify themselves as sluts. My conclusion is that sluttyness, when given the opportunity to be discussed and problematized, visualizes power and normative systems between sluts. This means that sluttyness is more complex than only influenced by patriarchal oppression and hierarchy of femininity, as I show through an intersectional conscious analysis.

This essay takes a closer look at femininity/masculinity, sexuality and queer time and place in Charlaine Harris’ novel Dead Until Dark (2001). The essay’s theoretical framework consists of queer theory and skev theory. Skev is a Swedish word that translates loosely into strange or twisted. Skev theory has queer roots but is used to search for and question forms of normativity other than sexuality. This essay examines Bill and Sookie, the two main characters in Dead Until Dark, with the main aim of analyzing the different ways in which they are portrayed that makes them challenge (and sometimes confirm) norms concerning femininity/masculinity, sexuality and the use of  time and place. The analysis talks about Proper Girls and Proper Boys and how Sookie and Bill may or may not be able and/or willing to be Proper. Monsters and how being a monster impacts Bill’s and Sookie’s Properness is also central to the analysis. In short the essay shows that Bill and Sookie exist in a state of (in)betweenness and that this makes their characters subversive in that they are both skeva.

Film är ett av de medier som påverkar vår identitetskonstruktion och vår uppfattning om normer och verkligheten. En av de mest populära filmgenrerna är komedifilm. Det är därför intressant att studera konstruktionen av karaktärer i komedifilm för att se vilka normer som är rådande idag. Studiens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka olika karaktärer i modern komedifilm för att ta reda på hur genus är konstruerat, vilken humoristisk funktion olika karaktärer tilldelas samt vilka eventuella skillnader det finns i komedifilm med i huvudsak manliga skådespelare respektive kvinnliga skådespelare. Resultaten av analysen visade att komedifilm med i huvudsak manliga skådespelare bekräftar traditionella könsnormer samt sociala normer medan en komedifilm med i huvudsak kvinnliga skådespelare visar nya tendenser gällande maskulina och feminina karaktärer. Maskulina egenskaper visades dock vara de mest eftersträvansvärda. Studien fann även att den humoristiska funktionen hos karaktärerna ligger i stereotypisering, överdrifter samt brott mot sociala normer. / Film is a medium that influences the construction of identities and the perception of norms and reality. One of the most popular movie genres is comedy. Therefore, it is of interest to study the construction of the film characters to see what standards are prevailing today. The study's aim is to - from a social constructionist perspective - examine different characters in a contemporary comedy film to research how gender is constructed, the humorous function different characters are assigned, and the differences between a comedy film with mainly male actors and a comedy film with mainly female actors. The results of the content analysis showed that a comedy film with mainly male actors confirms traditional gender norms and social norms as a comedy film with mainly female actors shows new trends regarding masculine and feminine characters. Masculine characteristics were shown, however, to be more desirable. The study also found that the humorous function of the characters lies in the breaking of social norms, stereotyping and exaggeration.

With this thesis I wanted to find out how a teacher-team in Stockholm reason about and whether they have specific expectations of male teachers in the early school years. Interviews with five teachers from pre-school to grade 3 and in after-school have shown that specific expectations of male teachers is something obvious. Are male teachers expected to enter into the role of male role models to contribute with masculinity and a male perspective? However, the informants are not able to define how a male role model is or should act. Men and women are often defined as two separate, and often as opposite, groups. According to Lpo´94 the school has to counteract traditional gender patterns, making specific expectations of male teachers problematic, when these rather helps to underpin these patterns.  The conclusion is, based on the perception of gender as a socially constructed phenomenon, that schools and teachers contribute to gender-building by setting, and constantly repeating and practicing the standards for what is considered male and female. As long as this continues, the school will remain an arena where these gender patterns are reinforced rather then counteracted.

Kroppen, i termer av kroppsliga vardagserfarenheter och unga tjejers kroppsliga gestaltning av lik- eller olikartade erfarenheter, som uppvisas inom en nätkultur på bloggar om hälsa och träning har använts som empirisk och analytisk grund. Syftet med studien är att undersöka hur heteronormativ femininitet iscensätts, förhandlas och görs normerande i populära bloggar inom träning och hälsa samt varför de konsumeras av unga tjejer. Inledningsvis redogörs för en beskrivande bakgrund av moderna västerländska konsumtionssamhället och vad det kan innebära för individers identitetsarbete. Tidigare forskning inom området berör ungas förhållningssätt till kroppen, ideal och femininitet, kulturella framställningar av normer samt medier som verktyg för identitetsskapande. En netnografisk undersökning med text- och bildanalys har genomförts av tre stycken bloggar för både publicerat material och interaktiva delar, det vill säga bloggarens inlägg och läsarnas frågor och kommentarer. Tre grundläggande teman var specifikt framträdande i den funna empirin; tämjandet av kroppen, iscensättningen av heteronormativ femininitet samt konsumtion och klasskillnader. Vidare har analyser utgått ifrån grundläggande genusteorier som berör performativitet, klass, queerteorin, normalisering och makt och stereotyper och sociomentala relationer. Resultaten visar att tjejernas föreställningar om och iscensättningen av femininitet inom nätkulturen strukturerar såväl tankar som handlingar. Deras kroppar är eller strävar efter att vara bärare av viss slags ideal heteronormativ femininitet och kroppen fungerar som medium varigenom denna kan verka. Konsumtion och markörer visar sig vara medel som möjliggör iscensättningen och den ideala livsstilen. Relationen mellan skribenten och läsarna diskuteras i termer av makt, klass och expertkunskap. Diskussioner har även förts kring vilken betydelse och mening bloggarnas diskurser om femininitet och kroppsnormer kan ha för unga tjejers föreställningar om vad som krävs för att vara kvinna ”på rätt sätt” i dagens samhälle. / The human body, in terms of everyday experiences and young women’s body staging of similar or unequal experiences that is exposed among an Internet culture on lifestyle blogs about health and fitness has based the empiric analyses. The study aims to examine how young women practice and negotiate hetero normative femininity on popular blogs about health and fitness and what conveys girls’ interest to read and interact in these type of online communities. The main questions of the study concern what type of feminine body standards are negotiated and orchestrated in blogs consumed by young women, what messages and ideals about health are conveyed and communicated through text and images, what kind of femininity do the girls strive to achieve by active consumption of and communication in blogs and why is it desirable, what enables the staging and what legitimizes the writers position as a role model and how can young girl’s health as a discursive practice be analysed and related to a broader social perspective concerning norms and ideals. The theoretical framework of the study is based on gender theories such as performativity, class, queer theory, normativity, power and social control, stereotypes and sociomental relationships. The methodology for the study is a netnographic observation of three blogs with further text- and image analysis both for published material and interactive fragments - blog posts and readers’ comments and questions. The three main themes that were specifically disclosed in the results are modifying of the body, the implementation of hetero normative femininity according to ideal images and consumption and class disparities. The results are illustrating the girls’ notions and staging of a specific heteronormative femininity among the Internet culture. The ideas about the ideal female body and lifestyle can structure thoughts as well as actions. Consumption and various types of labels and markers are used as tools for enabling the staging of the ideal lifestyle. The relation between the writer and the readers has been discussed in aspects of power, class and expertise. Further analyses and discussions has been held in terms of the theoretical framework of the study.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur Kim Kardashian West porträtterar sig själv i sina selfies och porträtt på sitt Instagramkonto. Fokus ligger på att undersöka detta utifrån maktaxlarna kön och sexualitet och hur hon iscensätter dessa i sina bilder. En av frågeställningarna som uppsatsen syftar till att besvara är hur hennes selfies och porträtt kan tolkas i relation till femininitet, sexualitet, kropp och makt. En annan frågeställning syftar till att besvara huruvida selfien som fenomen är sexistisk och objektifierande, eller om den är ett uttryck för självbestämmande över ens kropp. Materialet som används för att besvara frågeställningarna är fyra bilder som Kim Kardashian West har lagt upp på sitt Instagramkonto. Två av dessa är selfies och två är porträtt. Tre av bilderna föreställer Kim Kardashian West lättklädd och sexuellt poserande. En av bilderna porträtterar henne i ett entreprenörssammanhang. Uppsatsen utgår från flera teoretiska ramverk, exempelvis Erikssons och Göthlunds redogörelse för teoribildningen om hur kvinnokroppen har porträtterats genom tiderna och Mulveys teori om ”the male gaze”. Vidare redogör uppsatsen för tidigare forskning om bland annat selfies och porträtt och vikten av att ha ett personligt varumärke i en tid av medialisering och kändiskultur. Analysen baseras på en semiotisk bildanalys uppdelad i två olika nivåer, denotativ och konnotativ, på alla fyra bilder. Efter analysen följer en avslutande diskussion som återkopplar till frågeställningarna och drar slutsatser kring dessa. Resultatet pekar på att selfien är ett komplext fenomen. Trots att Kim Kardashian Wests selfies ofta anspelar heteronormativa ideal kring sexualitet och den kvinnliga kroppen, så kan selfien likväl tolkas som ett uttryck för självbestämmande som ett uttryck för sexism och objektifiering. Nyckelord: Kim Kardashian West, Instagram, selfie, sociala medier, kändiskultur, the male gaze, kvinnokroppen, femininitet, performativitet, objektifiering.