This thesis examines, from a feminist perspective, conceptions of the body proposed by poststructuralist philosophy and postmodernist art practice. Within both feminist and postmodern critiques of the humanist subject, the body has come to be understood as a site of cultural inscriptions. In tracing the relationship between postmodernism and feminism, the thesis addresses specifically the shift from celebratory, affirmative female imagery typical of feminist art in the seventies, to the semiotic analysis of images of women which, in the eighties, problematized the question of sexual difference as one of representation. During the eighties women artists generally eschewed figurative representations of the female body in recognition of its over-determined socio-sexual status. Within this historical framework, the tension between the "de-materialized" body of postmodernity and the insistently present body of gendered experience is explored both in the work of feminist theorists and contemporary women artists. In conclusion, three corporeal sites--the cultural, the epistemological and the psycho-sexual--are analysed in the postmodern practices of Jana Sterbak, Nell Tenhaaf and Kati Campbell.

The overall purpose of this study was to explore the effectiveness of a feminist methodology in examining the inter-organizational relationships (IORs) of a partnership for girls' education in Uganda. An in-depth case study was carried out on the Alliance for Community Action on Female Education - Uganda chapter (the Alliance). The Alliance was a multi-sector partnership between international donors, the Ministry of Education and Sports (MOES), and Ugandan non-governmental (NGOs) and community based organizations (CBOs). / Using a feminist approach to spatial mapping, interviews, focus groups and collaborative research activities, the study explored the 'lived' inter-organizational experiences of the Ugandan women and men involved in the Alliance partnership. This choice in methodology responds to the belief that there is limited attention placed on how inter-organizational relationships are examined through the lens of gender, and that there is a need to challenge the male-dominated policy discourse and literature around international cooperation and development. The findings of the study yielded evidence of two main concepts: (1) the Alliance Model---the components that make up the Alliance partnership; and (2) the Alliance Approach---the pedagogies and processes through which the partnership is carried out. These concepts articulate how participants understand the Alliance's IORs from a gender perspective and how these IORs affect gender transformation in education. / The study also discusses the challenges implicit in using feminist methodology to interrogate inter-organizational relationships through the lens of gender. The findings of the study are therefore presented as a 'mapping' of a new language on how we understand and talk about multi-sector partnerships through the lens of gender. / The study has important implications for the way development partnerships in education are designed and managed. It recommends the use of explicit gender analysis and frameworks to ensure that programs and partnerships move beyond simply meeting 'practical' needs for girls and women and focus on creating models and approaches that lead to transformative gender equality results for girls' education.

<p>The thesis hopes to augment this focus by exploring the multitude of discourses women make in terms of oppression, resilience being one such possible response. It is proposed that the research may expand on existing literature, offering an alternative perspective as to why women often remain in abusive relationships. Furthermore, the rationale of the thesis is to contest the notion that women who remain in domestically violent relationships do so for underlying pathological reasons.</p>

The subject of this thesis is the depiction of Chinese women warriors in the cinemas of Hong Kong, Taiwan and Mainland China since 1980. Women warriors have been a popular feature of Western media since the 1970s influenced by the second wave women's movement, and have become a significant topic of academic study. However, Chinese women warriors are combined with and referred to as 'Asian' women without consideration of their cultural differences. Furthermore, although representations of women warriors in the cinemas of Hong Kong, Mainland China and Taiwan may share some similarities, they also exhibit different regional features. This thesis attempts to reveal regional differences in the representations of women warriors in Chinese language films and their sociocultural contexts since 1980. An important goal of such research is to contribute to the study of the 'woman warrior' phenomenon in Chinese cinemas, in the hope that it will arouse interest in the field. This thesis also aims to focus attention on the changing status of Chinese women in different communities. Since gender is a global issue, it is hoped that the feminist perspective adopted here will stimulate interest among film specialists, not only in Chinese women in films, but also in the broader field of gender studies.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hurorganisationer som arbetar med jämställdhet förhåller sig till feminism. Vidare var det även av intresse för oss att se hur de valda organisationernas begreppsdiskussioner kring feminism och jämställdhet hängde ihop med hur man inom organisationerna förhöll sigtilltitulering och marknadsföring. De teoretiska utgångspunkter vi hade var institutionell teori, intersektionalitet och tidigare forskning som berörde feministisk titulering och marknadsföring. Då vi samlade in vår empiri använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt och utförde semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som representerarfem organisationer. Dessa organisationer valde vi med hjälp av ett målstyrt urval där vi hade som krav att de uttryckligen skulle arbeta med jämställdhet.De huvudsakliga resultaten studien visade var att det inte finns några direkt enhetliga åsikter om vare sig de begrepp som diskuterades eller titulering och marknadsföring kopplat till feminism. Detta varken mellan organisationerna och framförallt inte inom dem. Vad gäller omgivningen verkar Umeå som stad att organisera sig i, enligt respondenterna, vara en öppen och tolerant stad.

Offentliga diskurser har historiskt framställt feminitet och feminism som oförenliga med varandra. Feminitet framställs vanligen med en kvinna som besitter normativt feminina egenskaper, medan framställningen av feministen skildrat en radikal och manhaftig kvinna. Tidigare forskning visar att ordet feminist, för många individer, har en negativ laddning samt en otydlighet i innebörden av ordet. Detta speglar hur väl individen identifierar sig med feminism. Denna uppsats handlar om hur bloggaren UnderbaraClara, som aktör i den feministiska diskursen, på sin blogg positionerar sig till feminism och feminitet. Metodologiskt och teoretiskt ramverk i uppsatsen är en kritisk diskursanalys samt identifikations-och disidentifikationsbegreppen. Arton blogginlägg har analyserats för att urskilja subjektspositioner, mästersignifikanter och ekvivalenskedjor. Analysen visar att UnderbaraClara identifierar sig med delar av den normativa feminiteten. Främst identifierar sig UnderbaraClara med feminismer som söker förena feminina ideal med feministiska. Vidare identifierar hon sig med feminismer som vill uppvärdera historiskt kvinnliga arbeten. Det framkommer även att hon identifierar sig med feminismer som ifrågasätter hur normativa föreställningar om kvinnan skapar sociala förväntningar på kvinnan samt problematiserar hur kvinnan skapas socialt. Slutligen framkommer att UnderbaraClara disidentifierar sig med en kvinnosyn där kvinnan nedvärderas i relation till mannen.

När SVT i början av 2014 sände programserien Fittstim ­– min kamp med frågeställningen Har feminismen spårat ur? orsakade detta svallvågor av upprörda känslor i så väl traditionella som sociala medier. Många ansåg frågeformuleringen problematisk, då feminismens mål är jämställdhet mellan könen och då Sverige än i dag är långt ifrån att ha uppfyllt de jämställdhetspolitiska målen som riksdagen gemensamt formulerat. Efter en återblick i SVT:s debatthistoria fann vi även liknande frågeställningar som Har jämställdheten gått för långt? och Har jämställdhetsdebatten gått för långt? Detta kan påstås anmärkningsvärt sett till public service-sändningstillstånd och SVT:s uppdrag att verka opartiskt, sakligt och folkbildande. Syftet har därför varit att analysera inramningen av jämställdhet och feminism i debattprogram sända i SVT mellan 1980-talet till 2014, för att se vilka beskrivningar och problemformuleringar som präglat diskursen över tid samt hur dessa i förlängningen kan tänkas påverka tittarnas uppfattning och kunskaper om jämställdhet och feminism. De teorier som har använts i studien är inramning (framing) och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Metoden för analysen har varit kvalitativ innehållsanalys. Den bygger på ett kvantitativt urvalsförfarande som genomförts med hjälp av förbestämda sökord, vilket resulterat i 16 debattprogram som sedan analyserats mer djupgående utifrån diskursanalys, kritisk diskursanalys, Michel Foucaults teorier om kunskap och makt och inramning som metod för innehållsanalys. Resultatet av studien visar att SVT i över 30 års tid i sina debattprogram upprepat satt mäns och kvinnors intressen mot varandra samt ramat in feminism, jämställdhet och jämställdhetsutvecklingen som något i ständig konflikt med män och mansrollen. Detta har återkommande gjorts utifrån frågeställningar om att jämställdhetsdebatten gått för långt och/eller kuvat mannen. SVT:s inramning kan, genom snäva problemformuleringar, därför sägas förstärka felaktiga idéer om jämställdhet och feminism samt begränsa möjliga alternativa utgångspunkter för den mediala debatten om dessa frågor.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur genus representeras och hur feministisk kritik syns i Disneyfilmerna Mulan och Frost. Arbetet behandlar kopplingen till tidigare Disneyfilmer och stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt. Det utgår från ett genusperspektiv som tar hänsyn till könsroller som är resultatet av sociala konstruktioner. Metod: Filmerna har studerats i sin helhet och sedan har specifika scener och sekvenser valts ut för närmare studie. De har analyserats utifrån Selby och Cowderys modell för narrativ analys i boken How to Study Television (1995). Analysen för bägge filmerna är uppdelad i tre delar som behandlar både sekvenser som sträcker sig över hela filmerna och enskilda scener. Teori: Eve Kosofsky Sedgwicks (1999) och Halls (1997) definitioner av genus har legat som grund för arbetet, men även Halls (1997) beskrivning av representation, Gills (2007) redogörelse för feminism och Davis (2006) genomgång av tidigare framställningar av manligt och kvinnligt i Disneyfilmer samt annan relevant litteratur tas upp. Resultat och slutsats: Jag fann att filmerna försökte vara nyskapande i sin framställning av kvinnor, men att teman som exempelvis vikten av att hitta en man fortfarande var grundläggande. Trots att de kvinnliga karaktärerna i bägge filmerna är huvudpersoner kan deras självständighet ifrågasättas. I Mulan agerar exempelvis huvudkaraktären efter hennes inställning till sin far och i Frost får huvudkaraktären berättat för sig vad kärlek är uteslutande av manliga karaktärer. Det visade sig att Disneys historia av stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt i hög grad syntes i filmerna, både genom en vilja att gå ifrån stereotyper men också som en bekräftelse på att Disney ibland fastnar i gamla hjulspår. Filmerna symboliserar dock en strävan efter att diskutera genus och framställa kvinnor på nya sätt. Förslag till fortsatt forskning: Mulan skulle kunna undersökas ur ett etnicitetsperspektiv, eftersom det är en amerikansk skildring av ett kinesiskt folk. Därför skulle det kunna vara relevant för ytterligare forskning. När det gäller Frost skulle det vara intressant att jämföra den ur ett genusperspektiv med mer samtida Disneyfilmer för att studera huruvida de senaste fem årens filmer är tecken på en ny era av Disneyfilmer och vad som kännetecknar den.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013. Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial. Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt. Jag har framför allt tittat på bilder men även vävt in relevant text i min analys. Jag har utgått ifrån Eriksson och Göthlunds beskrivning av semiotiken i boken Möten med bilder (2004) och deras genomgång av Roland Barthes denotation- och konnotationsbegrepp.   Resultatredovisning: Jag fann att GQ:s omslag i hög grad präglas av patriarkala strukturer i både text- och bildspråk. Hur dessa strukturer har format omslagen har förändrats mellan 1958-2013 men de har varit ständigt närvarande. Vidare forskning: Skulle kunna gå in på framställning av olika etniciteter, förslagsvis också med en feministisk förankring.