Diss. Ronneby : Tekn. högsk., 2002.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Planeringens främsta uppgift är att forma stadens offentliga rum, det vill säga den bebyggelsemiljö som är till för allmänheten och som utgörs av exempelvis torg, parker och passager. Gestaltningen av de offentliga rummen har stor betydelse då det är genom planering och arkitektur som de materiella förutsättningarna för rörelsemönster skapas. Det offentliga rummets strukturer utgörs av makt och underordning utifrån samhällets sociala och ekonomiska system. Ett sätt att förstå det offentliga rummets hierarkiska struktur är genom feministisk teori. Idag finns riktlinjer både från Europeiska Unionen och från staten för kommunerna att förhålla sig till när det gäller jämställdhetsmål. Men för att kunna tillämpa jämställdhetsperspektivet i praktiken i gestaltningen av de offentliga utrymmena krävs kunskap, något som inte finns i tillräckligt stor utsträckning bland planerare eller i planeringsprocesser. I takt med att jämställdhet etablerats på en politisk agenda har också en ny grupp experter vuxit fram. Det är erfarenheterna från några av dessa experter om jämställdhet inom planeringsfältet som denna uppsats empiriskt baseras på. Genom intervjustudie ämnar uppsatsen undersöka vad som utgör hinder för jämställdhet inom planeringsprocessen samt hur en slutgiltig gestaltning av en offentlig plats kan bidra till att socialt konstruerade könsmönster överskrids.

”That’s when we uncover” is an ethnolocical study of the discourse on gender equality surrounding commercial pop stars, based on the debate evolving the Swedish singer Zara Larsson. In the summer of 2015, the seventeen year old singer criticized a major festival in Sweden, Bråvalla, for their lack of women represented among their headlines. She also questioned why she was to perform at 1.15 pm, since she was the artist who was the most popular at Spotify of all playing at the festival. In addition to that, she criticized Bråvalla for not putting her name at their posters. Zara Larssons critique generated harsh words from another, male artist, wich lead to a debate in Swedish media all through the summer. Zara Larsson was defended by both other musicians, and by politicians, but she also got thousands of offensive comments at social medias, and received threats from men who claimed they wanted to see her raped, or dead. Zara Larsson has since then continued to provoke, through feminist statements, combined with exposing pictures of herself. The study is based on articles found in the media online, and on the debate in social medias. Three pictures posted by Zara Larsson at Instagram was chosen to represent what makes her so provocative, and the following comments was analyzed through a discoursive perspective. The study showed that the discourse can be divided in two: The discourse on gender equality in the statistics among artists at festivals, and the discourse on norms surrounding female artists. Those two are connected, and represents the two dimensions quantity and quality when it comes to gender equality. The study also showed that the strong reactions to Zara Larssons opinions was related to her subject position as a young, female singer within the commercial pop music business, and that there is a hegemony saying that male artist are the norm at festivals. The discourse also says that the over-representation of men performing at festivals are fair, and that young, female artists should have a limited space when it comes to actions and expressing opinions, compared to their male peers.

Syfte och frågeställningar: Att studera huruvida sändningsutrymmet för kvinnor respektive män i TV:s sportbevakning förändrats över tid (1998 respektive 2012). – Hur mycket utrymme i tid får kvinnor i förhållande till män i TVs sportbevakning år 2012 jämfört med år 1998? – Vilka sporter förekommer i sändningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av män och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 24 sportsändningar från SVT. Huvudresultat: Män har behållit sin dominans samtidigt som kvinnor närmat sig något, men har fortfarande långt kvar.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Denna uppsats är en undersökning av hur kvinnliga politiker av annan än europeisk etnicitet framställs av media i det postkoloniala Sverige. Syftet är att skildra hur etnicitet, klass och kön spelar roll inom arenan för svensk politik, men främst hur dessa faktorer ligger som grund under ytan vid den allmänna uppfattningen av dem utomeuropeiska kvinnorna i svensk politik. I denna uppsats ligger fokus på att analysera Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni som är en kvinna av afrikansk härkomst. Undersökningen är en teorikonsumerande ansats. Den teoretiska utgångspunkten är postkolonial feministisk teori och stereotyperna som hör till. Empirin består av artiklar från svenska nyhetstidningar. Forskningsdesignen för undersökningen är med utgångspunkt från kritisk diskursanalys av Norman Fairclough. Med den kritiska diskursanalysen har det gjorts möjligt att analysera nyhetsartiklarna utifrån postkolonial feminism som teoriram. Resultatet som denna studie kommit fram till är att den utomeuropeiska kvinnan blir beskrivs i enighet med stereotyperna till en viss grad.

<p>Det finns i Sverige en möjlighet för småbarnsföräldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt åtta år eller gått ur första klass. Eftersom detta är en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning från Försäkringskassan, saknas statistik både vad gäller hur många som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen är mellan kvinnor och män.</p><p>Vår kvalitativa studie bygger på ett antal frågeställningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och män som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gå ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt påverkar lönearbete och hemarbete. Och i så fall, på vilket sätt yttrar sig det?</p><p>Vi genomförde sex intervjuer och alla våra respondenter lever i heterosexuella parförhållanden som sambos eller gifta. Vårt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kärlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt. Vi blev även inspirerade av arbeten av Lisbeth Bekkengen och Mikael Nordenmark.</p><p>Den svenska jämställdhetspolitiken handlar bland annat om att möjliggöra för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete med familjeliv. För småbarnsföräldrar handlar det ofta om att det skett en utökning av hushålls- och omsorgsarbete i hemmet, och att föräldraskapet innebär att man måste prioritera för att räcka till både hemma som på arbetsplatsen. Våra respondenter visar bland annat på att det existerar en prioritering av föräldrarollen och att kvinnor tillför mer av hushålls- och omsorgsarbete i hemmet. Prioriteringar och val man gör som småbarnsföräldrar ser mer som en konsekvens av individuella val och slumpmässiga skeenden än att det har med föreställningar om kön att göra.</p>

Studiens syfte var att undersöka förskollärares arbete med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljöer utifrån genusperspektiv. För att kunna studera förskollärares beskrivningar av arbetssätt användes kvalitativa intervjuer som forskningsmetod. Förskollärarnas beskrivningar analyserades genom det poststrukturalistiskt feministiska perspektivet. Studien visade att förskollärarna utformar fysiska inomhusmiljöer utifrån genusperspektiv genom att blanda olika material, vilket kan bidra till ett genusarbete genom att barn exempelvis kan kombinera olika lekar och leka över genusgränserna. Några av förskollärarna talade även om att de avlägsnat starkt genusrelaterat material. Samtidigt menar förskollärarna att utformandet behöver kombineras med utmanande samspel och dialog kring genus. En slutsats är att barnen därigenom ska få utökade alternativ för sina positioneringar som subjekt och kunna välja att kliva utanför genusstereotypernas gränsdragningar.

<p>Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet. Primär fokus är att undersöka vilken roll genus har i litteraturen samt examinationen som studenten tilldelas i slutet av kursen. Intresset ligger även i att se hur många böcker som författats av kvinnor. <strong>Metoden</strong> som tillämpas är kvalitativ textanalys men även kursansvariga intervjuas för att förstå tanken bakom valet av litteratur. Det <strong>teoretiska ramverket</strong> grundar sig dels i Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, dels Michel Foucaults diskursteori. <strong>Resultatet</strong> av analysen<strong> </strong>visade att den obligatoriska kurslitteraturens innehåll skilde sig åt i stora drag. Gemensamt för de tre universiteten är att flera böcker lägger stort fokus vid genusskillnader, detta gällde framför allt ett universitet. Ett annat universitet belyste genusteorier ofta i samband med feministisk teori, vilket kanske inte anses som något anmärkningsvärt då genusteorier har sin grund i feministisk teori. Genusperspektivet har dock utvecklats till att bli sitt eget perspektiv och kan därför behandlas utanför feministisk perspektiv. Vid ett tredje universitet är orienteringen kring genusteorier bristfällig i kurslitteraturen, endast en kursbok behandlar ämnet genomgående i texten. Vid samtliga examinationer som studerades fanns det mycket få frågor som berörde genusteorier. De flesta lade fokus vid att mäta studentens kunskaper om feminism. Analysen visade även att det är en överrepresentation av män som författat böckerna, som ingick i kurslitteraturen. Denna skevhet är giltig vid samtliga universitet. Vid det universitet där fokus på genusperspektiv var svagt var det ingen bok som hade författats av en kvinna.</p>