Denna kvalitativa studie syftar till att försöka synliggöra lärares interaktion med flickor och pojkar i en matematikundervisningssituation genom att observera interaktionen som sker mellan lärare-flickor och lärare-pojkar med syfte att synliggöra likheter och skillnader i interaktionen. Studien syftar även till att försöka synliggöra hur flickor och pojkar talar om matematik och om någon som är matematisk genom att intervjua elever och ställa det i relation till hur eleverna talar om sig själva som matematiker. För att svara på studiens första frågeställning användes ett observationsschema, och för att svara på studiens andra frågeställning användes en intervjuguide. Studiens teoretiska utgångspunkter har använts för att skapa både observationsschema och intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna är symbolisk interaktionism, diskursanalys och feministisk teori. Dessa teoretiska utgångspunkter utgör centrala delar av såväl analys av empiri som av diskussionen. För att analysera empirin konstruerades en analysmodell som är baserad på begrepp från diskursanalys och symbolisk interaktionism.  Utifrån resultatet framgick att pojkar överlag gavs mest utrymme av lärare i matematikundervisningssituationerna. Flickor och pojkar beskriver den som är matematisk med tre huvuddrag; snabb, har rätt och förstår. Flickor och pojkar verkar i studien överens om att pojkar passar mer in på bilden av vem som är matematisk då pojkar beskrivs mer som beskrivningen av huvuddragen än vad flickor gör.

This essay aims to investigate the teacher trainees’ relation to gender equality and gender in education. The studie is based on surveys and interviews, where the results will be problematized based on feminist and gender theory.  The essay relies on three questions. The first question deals with how teacher trainees estimate their opportunity to work with gender equality and gender issues in their teaching, in accordance with the Swedish curriculum. The second and third question focuses on how teacher trainees believe they are given the right tools to work with issues of gender equality, as well if their personal opinions and interests effect their teaching about gender equality and gender.  The results show, that according to teaching trainees, the curriculum tends to provide opportunity for using an equality perspective in teaching. Furthermore it is revealed that the education has resulted in some tools for dealing with gender equality and gender issues. However it appears that they wish to have more tools which they can use to work with gender equality in their teaching. The final question deals with how teacher trainees’ own interests and personal opinions appear in their teaching. The analysis reveals that their own opinions could affect their teaching but that they always try to base their teaching on the values of the Swedish curriculum

Denna studie undersöker om empowerment som metod för flyktning-, asyl- och migrantkvinnor kan vara nyckeln och ge bättre förutsättningar till lokal och social integration. Detta har undersökts genom en kvalitativ fallstudie på ett integrationsprojekt för enbart kvinnor. Utifrån intervjuer och deltagande observation har empowermentprocessens verktyg identifierats samt på vilket sätt det kan främja kvinnornas förutsättningar för integration. Studien visar att empowermentrelaterade metoder i en miljö med endast kvinnor haft en positiv verkan för empowerment av kvinnorna och vidare underlättat deras förutsättningar för integration. Detta förklaras utifrån att empowerment ökar självkänslan och självförtroendet hos kvinnorna vilket kan resultera i förbättrad svenskinlärning och mottagligheten för samhälls- och kulturell kunskap. Det kan främja förmågan att definiera nya mål och framtidsplaner. Empowerment av kvinnorna kan således ge bättre förutsättningar och bidra till kvinnornas vilja och mod att ta del av det nya samhället.

Syftet med denna studie är att utifrån en multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) undersöka hur feministiska grundidéer, såsom jämställdhet och kvinnlig frigörelse, utnyttjas av företag i kommersiella syften. Med utgångspunkt i feministisk teori, postfeministisk teori och commodity feminism undersöks hur femvertising, det vill säga marknadsföring som hyllar kvinnor och flickor snarare än att objektifiera dem, används i ett antal sektioner av intimhygienföretaget DeoDocs webbplats. Studiens resultat påvisar att DeoDoc genom en medicinsk diskurs framställs som experter. DeoDoc betonar att företaget är grundat av kvinnor som vill empower, utbilda och höja andra kvinnor. Uttryck för female empowerment återfinns i form av uppmaningar till kvinnor om att älska sina kroppar och sig själva samt en överlexikalisering kring kvinnliga läkare, kvinnliga grundare och kvinnliga entreprenörer. Normbrytande och systerskap är feministiska grundidéer som existerar i materialet från DeoDoc. Även element av postfeminism återfinns, där commodity feminism, empowerment, självförverkligande och individualism är återkommande. Slutligen påträffas tre dominerande diskurser – en medicinsk diskurs, en feministisk diskurs och en postfeministisk diskurs. Användandet av feministiska grundidéer i marknadsföringssyfte kan uppfattas som positivt då femvertising bidrar till brytande av normer men samtidigt går det att argumentera för att femvertising riskerar att bidra till en stagnation av jämställdhetsutvecklingen i samhället och att feminismen avpolitiseras.

The research question is as follows: Have Gillette chosen to market their products from a gender perspective and if so, what are those differences?   The purpose of the study is to compare the ways in which Gillette portrays the individual in their respective gender presentation. The theories used in this analysis come under the heading of  'gender theory' alongside 'feminist theory'. With these theories as a foundation this essay explores the differences between each Instagram account.   In order to depict a fair and balanced overview, a systematic random selection has been used for each account type. The sample for this study included 100 images from the female account and 100 images from the male account. The research question has been analyzed using specific variables with associative values, all of which are directly based on previous research and are linked to the original question. When the study was completed, a large portion of the results were consistent with existing research, with some exceptions.   In conclusion, the answer to the research question was; Yes, the individual accounts differ depending on which marketing group was targeted and it could be argued that Gillettes marketing is consistent with existing gender-related stereotypes of today’s society. However it is worth nothing that there were some occasions when the representations break from gender norms.

Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader på hur personer med olika könsidentiteter ser på fenomenet våld i nära relation. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Vad är våld enligt människor som identifierar sig med olika kön och i vilken utsträckning är människor med olika könsidentiteter utsatta för våld i nära relation. Tidigare studier visar att det finns en utsatthet för våld i nära relation bland både kvinnor och män och att utsattheten mellan könen ser olika ut. Teoretiskt utgår studien från ett feministiskt och intersektionellt perspektiv. Studien är gjord med en kvantitativ metod där en digital enkät besvarats av 136 personer. I enkäten gavs möjlighet för respondenterna att ge mer utvecklade svar i en del öppna frågor för att tillföra en del kvalitativt material till studien. Resultatet visar att det finns skillnader både i vad man anser är våld och hur utsattheten ser ut mellan olika könsidentiteter. Studiens slutsats är att det finns en utsatthets bland respondenterna och det framkommer vad de anser ska definieras som våld i nära relation. Respondenterna tycker det är ett problem som borde uppmärksammas mer och att det inte finns tillräckligt med hjälp att få om man är utsatt.

AbstraktDenna uppsats ger en inblick i hur myter görs aktuella för kvinnor i nutid med hjälp av feministisk teori. Myterna som introduceras är de om Medusa och Lilith, två kvinnliga monster som förstenar människor eller dödar barn, den ena från grekiska mytologin och den andra från judisk folktro. Uppsatsen är en kvalitativ studie av hur feminister tolkat dessa myter och hur dessa tolkningar sedan använts i kvinnors identitetsskapande. Tolkningarna presenteras utifrån teman konstruerade utifrån feminism och feministisk teori. Det visade sig att Medusa och Lilith har mer gemensamt än att bara vara monster. De ses båda som uttryck för antiroller i sina respektive samtider, de är båda upprätthållare av samhälleliga ideal och normer och de kan båda ses som uttryck för kvinnohat.

The object of this investigation is KVINNSAM, a Swedish bibliographic gender research database. KVINNSAM is at once a counter archive – founded to make accessible previously marginalized research by/about women – and a sub-database of Libris, the Swedish national bibliography in which such research has historically been marginalized. Previous investigations into KVINNSAM and its subject headings have neglected the perspective of the end users. Based on an anonymous questionnaire completed by 73 respondents, I find that 1) today’s KVINNSAM-users are largely satisfied with the contents of the database, but 2) consist of a heterogeneous group with conflicting standpoints regarding integral aspects such as whether KVINNSAM should strive for feminism or political neutrality. Using Gayatri Spivak’s ideas about sanctioned ignorance and strategic essentialism, I analyze the quantitative and qualitative data provided by the respondents. I conclude that the principal problem of KVINNSAM today consists of the fact that the female perspective adopted by the list of subject headings adheres to a traditional binary view of gender. The gender binary is perceived by the users as reactionary, and as risking to further marginalize already structurally subordinate groups such as queer and non-binary subjects. Based on Hope A. Olson’s suggestions that feminist knowledge organization be based on flexibility, connectedness and inclusivity, I suggest that the problem might be ameliorated by rethinking gender, from norm to filter. I further conclude that the next logical evolutionary leap for KVINNSAM is a shift in format to linked open data.

Utifrån dagens mediesamhälle är intryck och föreställningar hur vi bör vara konstanta, inte minst med könsnormer och andra inflytelserika normer. Huruvida just kön representeras i media skapar stora referensramar till hur normer kring dessa blir till. I följande undersökning är jag således intresserad av att se hur politiska partier i sin marknadsföring och politisk kommunikation förhåller sig till rådande könsnormer; syftet med studien är därmed att undersöka hur politiska partier konstruerar föreställningar om kön i deras kampanjmaterial till riksdagsvalet 2022. Studien har följaktligen avgränsats genom att undersöka valaffischer från de två dominerande partierna Socialdemokraterna och Moderaterna, som inför valet även innehav de statsministerkandidater som var aktuella att leda Sverige. Undersökningen genomfördes med en visuell textanalys där affischernas interaktion, distans och komposition undersöktes utifrån en symboliskt makt- och könsaspekt. Studien lutade således mot en feministisk teoretisk grund, där resultatet visar att partierna i sina valkampanjer anspelar på ett manligt genusuttryck för att lyfta fram sina starka ledare.

Detta avhandlingsarbete undersöker hur psykologer förhåller sig till de olika betydelser av kön som finns i de sammanhang de befinner sig i när de utövar sitt yrke. Genom att utforska de betydelser som barn- och ungdoms­psykologer ger skillnader mellan flickor och pojkar har jag identifierat svårigheter och möjligheter när det gäller att inkludera sociala och kulturella aspekter i beskrivningar av barns och ungas psykologiska utveckling inom psykologiprofessionen i Sverige. Ett inkluderande av sociala och kulturella aspekter skulle bidra till en förståelse för hur barns psykologiska fungerande hänger ihop med de samhälleliga sammanhang de befinner sig i, och kunna användas för att ge barnen ett bättre stöd i behandlingsarbete.   Metod Elva intervjuer med svenska barn- och ungdomspsykologer, samt tre svenska läroböcker i utvecklingspsykologi analyserades. Analyserna utgick från socialkonstruktionistiska och diskurspsykologiska perspektiv.   Resultat Analyserna visade att psykologerna gav kön, genus och jämställdhet flera olika betydelser och att dessa olika betydelser ofta var motstridiga. Ett glapp identifieras mellan övergripande beskrivningar av barn och ungas utveckling där ambitionen att beskriva psykologisk utveckling som en interaktion mellan biologiska och kulturella faktorer tydligt kom till uttryck, och de mer konkreta beskrivningarna av psykologisk ut­veckling där ett biologiskt och/eller individinriktat synsätt gavs företräde. Detta glapp kom framförallt till uttryck i läroböckerna. I barn- och ungdoms­psykologernas tal om sitt arbete blev ett annat glapp synligt. När de talade mer övergripande om vad ett professionellt förhållningssätt till kön innebar baserade sig talet på strävan efter neutralitet och en syn på kön som ovid­kommande för psykologisk behandling. När talet handlade om det konkreta behandlingsarbetet konstruerades kön som skillnader. Barn- och ungdoms­psykologerna tycktes sitta fast i ett dilemma mellan en könsneutral retorik och ett bemötande och en behandling som utgick från könsskillnader som ”naturliga”. Det snäva individfokus som kom till uttryck i psykologernas berättelser lyfts fram som en förklaring till att psykologerna inte själva tycktes uppmärksamma detta glapp under sitt berättande. En fråga där psykologerna ställde kritiska frågor kring jämställdhet och lika fördelning av resurser handlade om att så få flickor i yngre åldrar besöker barn- och ungdomspsykiatrin. Vid dessa tillfällen kom en vilja att omfatta flickors och pojkars olika livsvillkor som förklaring till könsskillnader till uttryck. Då det i deras tal inte fanns några kopplingar mellan den olika fördelningen av resurser och över- och underordning mellan kvinnor och män på en samhällsnivå, verkade psykologerna dock sakna tillgång till analytiska redskap att fullfölja tankarna om olika livsvillkor. Försöken att kontextu­a­lisera flickornas ”osynlighet” tycktes då landa i en anpassning efter köns­stereotyper för ”deras eget bästa”. Jag identifierade några undantag från detta mönster. Några få psykologer uttryckte explicit ett jämställdhets­intresse och en önskan att arbeta på ett jämställt sätt i sitt behandlings­arbete. Analyserna av deras berättelser visar att professionella ideal när det gäller kunskapssyn hade stor betydelse för om, och hur, de kunde motarbeta ett könsstereotypt förhållningssätt i sitt arbete. En strategi att arbeta för jämställdhet utifrån ett neutralt kunskapsideal tycktes leda till ett fokus på ”likabehandling” och osynliggöra skillnader i värdering och handlings­ut­rymme mellan flickor och pojkar. En strategi att arbeta för jämställdhet som baserar sig i idealet ”rättvist resultat” tycktes öppna upp för möjlig­heter att upprätthålla uppmärksamheten på orättvisor och maktprocesser mellan könen.   Slutsats Möjligheterna att inkludera kulturella och sociala betydelser av kön i psykologiskt behandlingsarbete med barn och unga verkar hänga nära samman med psykologers professionella ideal för vad som är legitim kun­skap. I vilken utsträckning psykologerna hade tillgång till analytiska redskap att reflektera över kopplingar mellan problemen hos de flickor och pojkar de träffade och över- och underordning mellan kvinnor och män på en sam­hälls­nivå var också viktigt. Sådana tankemässiga redskap, som utgår från feministiska teorier och genusvetenskap, saknades till stor del i de intervjuer och de läroböcker som granskades. / This thesis examines how Swedish child psychologists relate to the meanings of gender in the surrounding culture. By exploring the meanings that psycho­logists working in child- and youth psychiatry, schools, and in the developmental field give differences between girls and boys I have aimed to identify obstacles against, and possibilities for more inclusive ways to under­stand and theorize the psychological development of children and young people. Such inclusive ways would contribute to an understanding of how children’s psychological functioning is related to the societal context in which they live their life, as well as to strategies for psychotherapy.   Methods Eleven interviews with psychologists working with child and adolescent interventions in Sweden, and three Swedish textbooks on developmental psychology were analysed. The analyses were informed by constructionist and discourse-psychological approaches.   Results The analyses showed that both the books and the psychologists gave gender and gender equality many different meanings and that these meanings often were contradictory. A gap was identified between general descriptions of the development of children where an ambition to emphasize interactions between biological and social factors was clearly expressed and more specific parts of the descriptions of child development where priority was given to biological and/or individual-based explanations. This gap was particularly prominent in the textbooks. In the child psychologists’ nar­ratives about their practice another type of gap was more prominent: When talking on a general level about gender and treatment the psycholo­gists construed a child’s gender as irrelevant to treatment. However, when talking about specifics of their practice the psychologists framed gender in terms of differences between boys and girls. The child psychologists seemed to be stuck between a view of gender as neutral and irrelevant, and assumptions of gender differences as ”natural”. The psychologists evidenced no conscious reflections on this gap, possibly because of the strong individual focus that they expressed. On a few occasions an ambition to encompass how living conditions could cause differences between girls and boys was expressed. Some psychologists noted that among younger children less clinical attention was paid to girls than to boys and saw this as unfair; however, none of them reflected on whether there could be connections between this asymmetry and patterns of gendered power and subordination in society. I therefore concluded that the psychologists seemed to lack analytical tools for such a contextualisation. What began as an attempt to bring in the girls’ context then became conserving and lead to a strategy to adjust the girls to expectations in the girls’ surroundings “for their own good”. I identified a few exceptions from this pattern. A few psychologists spontaneously ex­pressed an engagement in gender equality issues and wanted to promote gender equality in their work as therapists. The analyses of their interviews point to how child psychotherapists’ ideals regarding legitimate therapeutic knowledge impact their thinking about whether, and how, to counteract gender stereotypes through therapy. Efforts to promote gender equality that are based in an ideal of neutral knowledge seemed to lead to a focus on “equal treatment” and to work to conceal the asymmetries in valuation and freedom of action of girls and boys. Efforts to promote gender equality that are based in an ideal of justice as the outcome seemed to open possibilities to maintain attention on injustice and power issues related to gender.   Conclusion The possibilities to include cultural and social meaning of gender in psychotherapy with children and young people seem to be closely related to professional ideals regarding legitimate therapeutic knowledge. The extent to which the psychologists had been given analytical tools to reflect on connections between the various problems of the girls and boys they treated, and patterns of gendered power and subordination in society was also important. That kind of tools, based in feminist theory and gender studies, were to a large extent missing in the interviews and the develop­mental psychology textbooks that were analysed.