Hållbar utveckling är ett komplext och politiskt begrepp, vars definition och mening är omtvistad. Inom ämnesplanen i biologi för gymnasieskolan återkommer begreppet ett flertal gånger och genom kopplingen till miljöundervisning har biologiämnet en tydlig anknytning till hållbar utveckling. Det finns lite forskning kring hur lärare och elever uppfattar begreppet hållbar utveckling samt hur de ser på undervisning för hållbar utveckling. Denna undersöknings syfte är att svara på detta; specifikt hur ett antal biologilärare och elever beskriver hållbar utveckling, samt hur biologiundervisningen anses relatera till begreppet. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, vilka transkriberades och användes vid en fenomenografisk analys. Resultaten visar att lärarna beskriver hållbar utveckling olika, från en ekologisk beskrivning till en bredare sådan där ekologiska, ekonomiska och sociala intressekonflikter skildras. Lärarna ser olika motiv till utbildning för hållbar utveckling, där styrdokument, kopplingen till hållbar utveckling genom ekologi och andra arbetsområden, samt undervisning för att förändra framtiden ses som incitament. Även en skeptisk hållning till att biologiämnet borde behandla hållbar utveckling som helhet uttrycks. Lärarna beskriver att hållbar utveckling i undervisningen medför olika typer av svårigheter, som att undervisningen behandlar politiska och emotionellt laddade frågor. Elevernas beskrivning av hållbar utveckling är inte lika mångfacetterad som lärarnas och utgörs primärt av en ekologisk dimension som saknar konfliktperspektiv. Eleverna berättar att undervisningen de mött inom biologiämnet inte behandlat frågor om hållbar utveckling i särskilt stor utsträckning och att de precis som lärarna beskriver att motivet till att lära sig om hållbar utveckling är att vara bättre rustad för framtiden, samt ha möjlighet att förändra den. Didaktiska implikationer av resultaten är att undervisningen bör uppmärksamma konfliktperspektivet, att lärare måste hitta vägar till samarbete över ämnesgränserna och att undervisningens emotionella påverkan på eleverna bör tas i beaktande av läraren.

Syftet med studien var att undersöka rektorers upplevelser om digitaliseringen på restaurang- och livsmedelsprogrammet och hotell-, restaurang- och bageriprogrammet, metoden för studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet genomfördes med utgångspunkt ur en fenomenografisk ansats. Studiens frågeställningar är:  Vilka hinder stöter rektorerna på vid arbetet med att implementera digital teknik i undervisningen? Hur tänker rektorerna om digitaliseringen på restaurang- och livsmedelsprogrammen och hotell, restaurang och bageri? Resultat utmynnade i fem beskrivningskategorier om fenomenet digitaliseringen, beskrivningskategorierna blev följande: Digitaliseringens inverkan på utbildningenDigitaliseringens inverkan på lärare Rektorernas inverkan på digitaliseringen Digitaliseringens inverkan på eleverna Digitaliseringens inverkan på det framtida yrket Slutsatsen blev att rektorernas olika upplevelser om digitaliseringen kan påverka hur rektorerna väljer att leda och samordna det digitaliserande arbetet i skolan, denna variation kan få konsekvenser för hur likvärdig utbildningen kommer att bli på sikt. / The purpose of the study was to investigate the principals' experiences of the digitalization of the RL and HRB program. The method of the study was qualitative semistructured interviews. The analysis was performed with a phenomenological approach. The study's main questions are: • What obstacles do the principals' encounter in the work of implementing digital technology in teaching?• What are the principals' thoughts about the digitalization of the RL and HRB program? The results lead to five description categories about the phenomenon of digitalization in the RL and HRB program. The description categories are as follows: • The impact of digitalization on education• The impact of digitalization on teachers • The impact of principals on digitalization • The impact of digitalization on the students • The impact of digitalization on the future profession The conclusion was that the principals' different experiences about digitization can affect how the principals choose to lead and coordinate the digitization work at the schools. This variation in interpretations can have consequences for how equal education will be in the long term.

According to the law (3 § Skollagen), the school offers a good study environment, but although the school succeeds, many students prefer to study at home. This study explore upper secondary school students' conceptions of homework as well as differences in conceptions between students in a vocational and study preparation program. In addition, it will study students' conceptions in relation to where they choose to do their school work. A phenomenological study will show which findings are available. The conceptions of the students will be divided into different groups (utfallsrum). The study will show that there is no greater variation in the conceptions between the different classes, but between the students who choose to work at home and see more benefits of homework, towards those who choose to work in school and are less positive to homework. In the discussion section, previous research will relate to the study result.

Syftet med uppsatsen är att undersöka en del av faktorerna som ledde till att Stockholms läns hemslöjdsförenings butik Hemslöjdens butik avvecklades. Genom fenomenografisk intervju som metod görs en komparativ studie mellan Hemslöjdens butik och butiken Svensk Hemslöjd om faktorerna bakom avvecklingen. Resultatet från den fenomenografiska analysen och den komparativa studien av Hemslöjdens butik och Svensk Hemslöjd visar att det är en mängd olika faktorer som ledde till Hemslöjdens butiks avveckling. Genom den fenomenografiska analysen kom det fram att det finns tre viktiga aspekter vid försäljningen av slöjd som är avgörande för framgången i en hemslöjdsbutik. Dessa tre är kunden, upplevelser och storytelling. Utöver dessa finns det även en mängd andra faktorer som påverkar en butik så som ekonomin, butikens geografiska läge, och personalen. Vid jämförelsen mellan analysresultatet och Stockholms läns hemslöjdsförenings samt Föreningen för Svensk Hemslöjds verksamheter fanns det tydliga skillnader i hur verksamheterna utvecklats och även hur butikerna utvecklats under tidens gång. Inom Svensk Hemslöjd har man tydligt arbetat med att utveckla verksamheten och anpassa den till de behov samtiden haft och vid kriser har personer anställts som kunde hjälpa till att lösa problemen. Inom Hemslöjdens butik har man också tagit hjälp vid kriser men inte utvecklat verksamheten på samma sätt som Svensk Hemslöjd. Man har bland annat hållit sig kvar vid gamla traditioner framför att bli en del av samtiden och glömt bort att göra slöjden greppbar för kunden genom berättelser och upplevelser.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka, beskriva och analysera några sfi-lärares interkulturella förhållningssätt samt hur deras förhållningssätt avspeglas i sfi-verksamheten. Detta konkretiseras genom en kvalitativ fenomenografisk forskningsansats i kombination med socialkonstruktivistisk teori. Studien baseras på self report där fyra verksamma sfi-lärare medverkat i undersökningen. Tidigare interkulturell forskning visar att de interkulturella intentionerna ännu inte fått ett genomslag i svenskt skolsammanhang samt att sfi-verksamheten fokuserar mycket på att undervisa om svensk kultur som produkt och inte process. Tidigare forskning visar också att skilda skolkulturella referensramar är en utmaning när erfarenheter av olika skolsystem möts. Resultatet i denna studie visar i likhet med tidigare forskning att samhällsorientering är ett dominerande inslag i verksamheten. Men resultatet visar också att lärarna har god interkulturell förståelse och förmåga. Samtidigt visar den socialkonstruktivistiska analysen att svenskhet och kulturer skapas på sfi. En viktig slutsats är att lärare inte ensamma kan lyckas åstadkomma den interkulturella förståelsen i skolan.

Idag används digital teknik som en naturlig del för att göra undervisningen relevant och främja ett livslångt lärande i ett digitaliserat och snabbt föränderligt samhälle. Den digitala teknikens användningsmöjligheter medför dock att den ofta uppfattas störande för lärandet. Syftet med studien är därför att undersöka hur elever uppfattar sin användning av digital teknik i klassrummet för icke studierelaterade ändamål. Utifrån detta är avsikten att ur ett hållbart perspektiv belysa möjliga didaktiska förhållningssätt till denna utmaning. Utifrån en fenomenografisk metodansats genomförs kvalitativa intervjuer med nio gymnasielever. Analysen av intervjuerna mynnar ut i sju kategorier som beskriver elevernas varierade uppfattningar. Resultatet visar att eleverna använder den digitala tekniken för icke studierelaterade ändamål i klassrummet för att fördriva lektionstiden på olika sätt genom att kommunicera, titta på video och surfa. Flera faktorer driver eleverna till denna användning. Bristande motivation, sociala faktorer, teknikens tillgänglighet, passiviserande faktorer i studiemiljön samt att elevers använder tekniken som ett motivationshöjande verktyg är alla kategoriserade motiv som eleverna uppger. Studiens resultat går därmed i linje med tidigare forskning. Slutsatsen är att den digitala teknikens närvaro i klassrummet medför utmaningar. Eleverna får själva ta ett stort ansvar för att använda sin teknik på adekvata sätt, en frihet som ofta inte kan hanteras. Undervisningen kan dock utformas på sätt som förebygger elevernas icke studierelaterade användning av digital teknik i klassrummet. Beteendet kan legitimt regleras genom restriktioner i samförstånd med alla aktörer. Eleverna ges då chans att skolas in i ett kritiskt ansvarstagande perspektiv som möjliggör insikter om vilka konsekvenser användningen får för lärandet. Detta krävs för att på ett hållbart sätt kunna hantera de utmaningar som den digitala tekniken i klassrummet medför.

Kostfrågor är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhälle, speciellt i de yngre åldrarna. Skolan är en central arena där elever grundar rutiner som varar livet ut. Därför har skolan ett stort ansvar att tillgodose kunskaper om näringsrik kost samt de positiva effekterna av hälsosamma val. Denna studie undersöker hur verksamma lärare för skolans mellanår upplever undervisning om näringsämnen och matspjälkningen, samt hur dessa fenomen behandlas, detta för att tydliggöra sambandet mellan kost och god hälsa. Vidare syftar denna studie till att undersöka hur lärare tillämpar de riktlinjer som styrdokumenten beskriver för dessa fenomen inom de naturorienterande ämnena.   Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk forskningsansats, för att ta reda på hur lärare uppfattar följande frågeställningar:   Hur uppfattar lärare att de arbetar med att synliggöra kroppens behov av näringsämnena, samt matspjälkningskanalen? Hur uppfattar lärarna att de tillämpar styrdokumentens innehåll om matspjälkningskanalen och näringsämnena? Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för insamling av data. Studiens resultat redogör för sex beskrivningskategorier, Språk, Experiment, Vardagsnära, Digitala verktyg, Inkludering av begreppen och Exkludering av begreppen. Beskrivningskategorierna visar på flera varierande tillvägagångsätt för hur näringsintag och matspjälkningen kan behandlas i undervisningen. Dessutom visar resultatet att det finns en oklar bild av hur styrdokumenten ska tolkas och implementeras. ___________________________________________________________________________

Syftet med studien var att skapa förståelse för förskolepedagogers uppfattningar av boksamtal samt vilka förfaranden som sker vid boksamtal för att främja barns litteracitetsutveckling. Vi valde att studera detta då undersökningar visar att högläsning inte alltid är någon prioriterad aktivitet hos varken vårdnadshavare eller pedagoger på förskolan. För att uppnå vårt syfte utgick vi från två frågeställningar: Hur beskriver förskolepedagoger att de arbetar med boksamtal som metod för att främja barns litteracitetsutveckling i förskolan? Vilken inställning har förskolepedagoger till boksamtalets betydelse för barns litteracitetsutveckling? För att få svar på frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra verksamma förskolepedagoger med kunskaper och erfarenheter av boksamtal. Våra teoretiska ramverk som utgjorde utgångspunkt för vår analys och tolkning var fenomenografi samt det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskij. Resultatet av vår studie visade att förfarandet runt boksamtalet kan gå till på olika sätt. Men alla respondenterna var överens om att små barngrupper, avskild miljö och gott om tid är avgörande för om det ska ske ett lärande vid boksamtalet. Respondenterna belyste att pedagogens förhållningssätt är avgörande för lärandet hos barnen. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att boken kan användas som ett verktyg för att främja barns litteracitetsutveckling.

Det flippade klassrummet, eller the flipped classroom som det heter på engelska, är en relativt ny undervisningsmodell som vänder upp och ner på undervisningen. Det centrala i modellen ligger i att byta plats på lärarens genomgångar och elevens hemuppgifter. Eleverna tar därmed, t.ex. via förinspelade videoklipp, del av lärarens genomgångar utanför lektionstid och får sedan möjlighet att tillsammans med lärare och klasskamrater bearbeta materialet inom ramen för lektionstiden. I den här studien har jag, utifrån en fenomenografisk forskningsansats, undersökt lärares uppfattningar om hur deras elevers lärande påverkas av undervisningen i ett flippat klassrum. Studiens empiriska underlag består av öppna enkätsvar från 47 lärare, vilka själva tillämpar dessa principer i sin undervisning. Den fenomenografiska kvalitativa analysen genererade åtta olika kategorier med uppfattningar om hur elevers lärande påverkas av undervisning i ett flippat klassrum. Sex av dessa kategorier hade karaktären av positiv påverkan på elevernas lärande och två kategorier karaktäriserades av negativ påverkan på elevers lärande. Resultaten i denna studie visar att lärares uppfattningar om elevers lärande i ett flippat klassrum varierar och innehåller påverkansfaktorer som både kan ses som pedagogiska vinster och utmaningar. Flera av kategorierna går även att härleda till och förklara med stöd i sociokulturella idéer och teorier, som den proximala utvecklingszonen, medierande artefakter och scaffolding.

Det finns idag en större kännedom om neuropsykiatriska tillstånd hos barn och efterfrågan på neuropsykiatriska diagnosutredningar ökar därför både i Sverige och resten av världen. Det är många gånger läraren som initierar en utredning. För oss som specialpedagoger är det viktigt att känna till vilka förväntningar lärarna har på en ADHD-utredning för att på så sätt bättre kunna bemöta och stötta lärarna i deras arbete med eleverna. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om vilka förhoppningar lärare har inför en ADHD-utredning. För att ta reda på detta har vi intervjuat 10 lärare i grundskolan om vilka förväntningar de har på en neuropsykiatrisk utredning av ADHD. Deras svar har sedan tolkats utifrån en fenomenografisk ansats med tematisk analys. I denna studie framkommer att lärarna är överens om att en ADHD-utredning först och främst ska göras om det gagnar eleven. Lärarna förväntar sig därför att en utredning ska leda fram till konkreta metodtips och pedagogiska verktyg. Hälften av lärarna menar också att en diagnos kan innebära utökad resurs till eleven eller till klassen. Några lärare ser diagnosen som ett kvitto på att det de uppmärksammat stämmer. Resultatet visar att det finns en osäkerhet hos lärarna kring hur man bemöter och undervisar elever med diagnosen ADHD.  Det finns en önskan om mer resurser och stöd i arbetet med eleverna. Slutsatsen i vårt examensarbete är att lärare behöver öka sin kunskap om ADHD. Lärarna i vår studie känner en otillräcklighet i mötet med dessa elever. De upplever också ett behov av fler pedagoger i arbetet med eleverna. En inkluderande skola kräver att lärarna är rustade att möta elevers olikheter. För att komma tillrätta med problemet behöver huvudmän och rektorer agera inom skolans frirum, det vill säga styra fördelningen av skolans resurser, samt skapa bättre förutsättningar för lärarna att möta elever med ADHD.