Denna fenomenografiska studie studerar lärares erfarande av fenomenet undervisning i problemlösning efter att man deltagit i ett matematiklyft. Urvalet för studien är lärare för åk 4-6 och åk 7-9 som alla arbetat med problemlösningsmodulen. Dataunderlaget utgår från ett enkätunderlag som kompletterats med åtta intervjuer. För lärares lärande visar resultatet att de som inte längre arbetar utifrån kollegialt lärande i dag skapar egna organisationsformer. För lärare som arbetar utifrån ett fortsatt kollegialt lärande fortsätter man sitt arbete utifrån matematiklyftets modell men i vissa fall finns kvalitativt förändrade inslag. För undervisning i problemlösning visar resultat att lärare innehar ett kritiskt förhållningssätt inför undervisningens innehåll och form och Stein et al. (2008) fem praktiker är synliga i deras undervisning. För de lärare som inte arbetar utifrån kollegialt lärande tar de till viss del stöd av de fem praktikerna, men då främst utifrån att ge stöd för lektionens form. Alla lärare ser att det är en utmaning i att arbeta med problemlösningsförmågor. I resultatet framkommer att lärare i mycket liten utsträckning låter eleven träna förmågan i att formulera egna problem. / This phenomenographic study is studying teachers experiencing the phenomenon of teaching of problem solving after they participated in a Boost for mathematics. The selection for the study is teacher for grades 4-6 and grades 7-9 who all worked with a module of problem solving. The data is based on a survey basis which is supplemented with eight interviews. For teachers’ learning the results show that those who are no longer working on the basis of collaboral learning, today create their own forms of organization. For teachers who are working from continuing collegial learning, the work on the Boost for mathematics basis model continues, but in some cases there are qualitatively changing elements. For problem solving teaching results show that teachers hold a critical approach to the teaching’s content and form and Stein et al. (2008), five practices are visible in their teaching. Teachers who do not work on the basis of collaboral learning, take to some extent support by the five practices, primarily based on providing support for the lesson shape. All teachers see that it is a challenge to work with problem-solving abilities. The result shows that the teachers in very small degree allows students to practice problem posing. / <p></p><p></p>

Det finns stora regionala skillnader i Sverige avseende skolprestation på gymnasienivå och i Bergslagen är utbildningsnivån låg. Ungdomars syn på skola och utbildning är sparsamt utforskad inom ramen för vetenskapliga studier. Publicerade resultat talar för att synen på skolan och kunskap inte är homogen utan uppvisar stora skillnader inom ungdomsgruppen. Man har tidigare beskrivit en könsrelaterad skillnad som bedöms bero på ett så kallat utbildningsmotstånd bland pojkar. Detta utbildningsmotstånd har också visat sig ha samband med socioekonomiska faktorer och uppväxt i traditionellt manliga arbetarmiljöer. I Bergslagen finns beskrivet en mentalitet som benämns »bruksanda«. Denna bruksanda är präglad av en manlig arbetarkultur och inkluderar ett utbildningsmotstånd och en stark identifikation med orten. Om och i så fall hur, denna bruksanda i Bergslagen påverkar ortens ungdomars syn på skolan är inte vetenskapligt utforskat tidigare. Det finns dock både internationell och svensk forskning inom andra geografiska områden som visat att grannskapseffekter när det gäller skol- och  utbildningssyn kan finnas.  Den här studien använder en fenomenografisk forskningsansats och utforskar gruppens gemensamma uppfattningar av utbildning. Gymnasieungdomar från två byar i Bergslagen har intervjuats om sin syn på utbildning, skolval, studieresultat och skolgång. Samma semistrukturerade intervjuer har även utförts med en grupp ungdomar från tätorten Örebro. Insamlad data från grupperna har analyserats var för sig och gett upphov till två separata utfallsrum vilka sedan även genomgått en jämförande kvalitativ analys.  I analysen av kvalitéer i uppfattningar av utbildning identifierades tre tydliga skillnader mellan utfallsrummen. För det första var bergslagsungdomarna av uppfattningen att de önskade finnas kvar i det lokala geografiska området. För det andra uttryckte Bergslagsungdomarna en tydligare konkretiserad plan för vad gymnasieutbildningen skulle leda till. För jämförelsegruppen var målen mer temporära. För det tredje uttrycktes olika uppfattningar om vad som krävs för att lyckas i studierna. För Bergslagsungdomarna var ett tydligt mål och att man mår bra viktiga för att studierna ska fungera. För Örebroungdomarna handlade det om en kombination av egna goda lär-strategier och ”bra lärare”. Skolan förknippades med nyfikenhet och att utvecklas som person. De kvalitativa skillnader i utfallsrummen som identifierades mellan grupperna stärker hypotesen att bruksandan i Bergslagen kan bidra till en grannskapseffekt med avseende på ungdomars utbildningssyn. Sambanden är dock komplexa och sociala bakgrund och individuella skillnader beroende av kön eller andra personlighetsdrag kan inte uteslutas förklara resultatet. Ytterligare studier med målsättning att isolera och klarlägga grannskapets inverkan på utbildningssyn behövs för att möjliggöra eventuella utjämnande insatser och öka möjligheten till fullgjord gymnasieutbildning oberoende av bostadsort.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare ser på användandet av högläsning i förskolan. För oss har denna studie varit betydelsefull att göra då det enligt vår uppfattning behövs mer kunskap om högläsning och varför det är viktigt. Högläsning känns angeläget då även den nya reviderade läroplanen för förskolan nämner högläsning som ett av läroplansmålen. I studien har vi använt oss av tio förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. Vi har utgått ifrån tre frågeställningar i vår studie som är: Vad har förskollärare för syn på användandet av högläsning med yngre barn? Vad har förskollärare för syn på användandet av högläsning med äldre barn? Finns det skillnader på synen av användandet av högläsning beroende på barnens ålder? Vi har i vår studie valt att utgå från det fenomenografiska perspektivet då vårt intresse var att undersöka förskollärares syn på användandet av högläsning. Utifrån vårt resultat av våra kvalitativa intervjuer har det visat sig att synen på högläsning skiljer sig i arbetet med de yngre och de äldre barnen. Med de yngsta barnen (1-2 år) beskrivs arbetet med högläsning främst som spontan medan de förskollärare som arbetar med de äldsta (5 år) barnen främst talar om högläsning som en planerad aktivitet. Ett annat resultat vår studie visar är att fokus från förskollärarna enbart hamnade på de yngsta samt på de äldsta barnen. Vår analys av studien var att barnen i mellanåldern (3-4 år) hamnar i skymundan och inte får samma möjlighet till språkutveckling genom högläsning i lika hög utsträckning som de yngsta och äldsta barnen.

Den svenska narkotikapolitiken utgörs av två inriktningar där den ena är nollvision och den andra är harm reduction. Den sistnämnda är en inriktning som syftar till skadereducering vilket också är grundtanken bakom den omdiskuterade behandlingsformen läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, även kallad LARO. Syftet med denna uppsats är att beskriva variationer i uppfattningar av fenomenet LARO. De frågeställningar som undersökts i studien har kretsat kring vilka uppfattningar socionomer har av behandlingsformen samt vad som främjar och försvårar en framgångsrik behandling. För att få en djupare förståelse för de yrkesverksammas uppfattningar av LARO har en fenomenografisk ansats använts. Vidare har åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med socionomer som arbetar med beroende- och missbruksproblematik. Studiens empiri har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats, tidigare forskning samt teorin kring harm reduction vilket har ansetts vara relevant för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Vidare har studiens resultat presenterats under fem olika beskrivningskategorier som skildrar variationer i uppfattningar. De är vägen till drogfrihet, livslångbehandling för ett liv utan missbruk, sidomissbruk försvårar framgångsrik behandling, framgångsfaktorer för samverkan samt hindrande faktorer för samverkan. Studien leder oss att dra slutsatsen att vi med hjälp av ett fenomenografiskt tillvägagångssätt kunde bidra till diskursen kring harm reduction genom att bevisa insikt i uppfattningar av de som faktiskt arbetar inom området. / The Swedish drug policy consists of two directions, zero tolerance and harm reduction. The latter aims to reduce the consequences of drug addiction through treatment and one such treatment method is known as 'Medicine Assisted treatment for Opioid Dependence' (LARO). The purpose of this study is to describe variations in perceptions of the phenomenon LARO. The questions examined in this study were regarding social worker’s perceptions of LARO and what promotes and complicates a successful treatment outcome. In order to gain a deeper understanding of the professionals' perceptions of LARO, a phenomenographic approach has been used. Eight qualitative semi-structured interviews were conducted with social workers who work with substance abuse. The study's empirical data has been analyzed with a phenomenographic approach, previous research and harm reduction as a theory. The study's results have been presented under five different description categories that highlight variations in perceptions. They are prerequisites for a life without drugs, lifelong treatment for a life without addiction, side use complicates successful treatment, success factors for cooperation and impeding factors for cooperation. The study leads us to conclude that by using a phenomenographic approach we were able to contribute to the discourse surrounding harm reduction by proving insight to the perceptions of those actually working in the area.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärares uppfattningar om hur läroplanen används i deras arbete och hur förändringar av läroplanen har och kan komma att påverka dem. För att besvara syftet har vi utgått ifrån följande frågeställningar: hur uppfattar lärare att arbetet med läroplanen i undervisningen går till, hur uppfattar lärare förändringarna i kunskapskraven och hur uppfattar lärare kunskapskraven i organisationen av lärande. Som teoretisk utgångspunkt använde vi fenomenografi. Teorin användes vid analysen av det empiriska materialet för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I intervjuerna lyfte lärare hur de använder olika delar av läroplanen i sitt arbete, både i undervisningen och vid bedömningen av elevernas kunskaper. Det framkom även hur läroplanens förändringar har uppfattats av lärarna som intervjuats och slutligen redovisas deras tankar om rättvis bedömning. Resultatet visar att lärare använder läroplanen i deras arbete och men gör det på olika sätt. Även uppfattningar om de förändringar som har skett och kommer att ske, i och med den nya revideringen, skiljer sig. Samtliga lärare var överens om att det ser ut som att texten har minskat i de reviderade kunskapskraven. När det kommer till bedömning så uppfattar lärarna att värdeorden i kunskapskraven är tolkningsbara och att det kan vara svårt att uppnå en rättvis bedömning.

This essay is a qualitative study of the experience of 12 singing teachers with teaching singers remotely during the Covid-19 pandemic. The purpose of the essay is to see how the experiences of the teachers differ from each other, which is achieved through a phenomenographic analysis of qualitative interviews conducted with the participating teachers.   The study’s findings indicate that there are several areas in which the experiences differ between teachers. Firstly, the degree to which they try and emulate traditional teaching practices. Secondly, the degree of stress and unease in regards to the teaching situation. Thirdly, their attitude towards remote teaching compared to traditional teaching practices. Fourthly, their relationship to the technological aspects of remote teaching and to what degree they experience them as obstacles or advantages. And lastly the degree to which they prescribe responsibility onto the student for their education. Additionally, two areas of note were observed where there was no apparent variance in the experiences; the mental health of students and the lack of preparation and knowledge in regard to the remote teaching.

Denna studie handlar om att studera idrottslärares uppfattningar om betygssättningen och kunskapskraven i ämnet Idrott och hälsa i årskurs 6. Vidare fokuserar studien på vilka uppfattningar som finns bland respondenterna gällande för- och nackdelar med betyg i årskurs 6 samt vad som kännetecknar en hög- respektive lågpresterande elev inom Idrott och hälsa. All empiri har samlats in genom telefonintervjuer där samtliga respondenter är behöriga idrottslärare som har betygsatt elever i årskurs 6. Lärarnas uppfattningar har analyserats utifrån den fenomenografiska teorin. Resultaten i studien visar att det råder delade meningar om betygssättning i årskurs 6 i Idrott och hälsa. Vissa lärare anser att elever i årskurs 6 är för unga för att få betyg och att betyg kan ha en negativ påverkan på eleverna. Andra lärare ser positivt på betyg i årskurs 6 och menar att det skulle kunna vara fördelaktigt med betyg redan tidigare än årskurs 6. Resultaten visar även att majoriteten av de intervjuade idrottslärarna anser att kunskapskraven och dess värdeord är svårtolkade vilket leder till svårigheter i betygssättningen av elever. Det framkommer även att lärare har delade uppfattningar om vad som kännetecknar en hög- respektive lågpresterande elev inom ämnet Idrott och hälsa.

Studiens syfte är att belysa lärares upplevelser om bedömning av nyanlända elevers kunskaper utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån studiens syfte formulerades tre frågeställningar som behandlar lärarnas upplevelser av bedömning, hur de upplever stöd och resurser i bedömningen av nyanlända elevers kunskaper och om det finns skillnader i sättet som lärarna bedömer beroende på när de har tagit sin lärarexamen. För att kunna besvara syftet och frågeställningarna, valde vi att använda oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta lärare som arbetar på lågstadiet i två olika kommuner. Data analyserades med tematisk analys som metod. Analysen gav teman som gavs utifrån lärarnas upplevelser som sedan presenteras tillsammans temana i analys och resultatdelen. I diskussionsdelen diskuteras resultaten som kom fram i ljuset av den tidigare forskningen som finns inom samma område och som bearbetas i delen tidigare forskning.   Resultatet visar att brist på kunskaper i svenska hos nyanlända elever är något som försvårar lärares bedömning av deras kunskaper samt att det saknas kunskap och kompetens för bedömning av nyanlända elevers kunskaper, både på skolnivå och statlig nivå. Analysen visar även att samarbete med andra kollegor skulle underlätta bedömningen men att brist på tiden gör det svårt att samarbeta.

Denna studie har som syfte att kartlägga förskollärares och barnskötares uppfattningar om fenomenet tid, och hur de tänker kring tid i relation till undervisning i förskolan samt vilka likheter och skillnader som finns i deras uppfattningar och reflektioner kring tid. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer som metod och utgått från fenomenografin och den didaktiska reliefen som teoretisk utgångspunkt. I bakgrunden har vi presenterat hur ‘tid’ har definierats under historiens gång, och redovisat Skolinspektionens kvalitetsgranskning av bland annat matematik i förskolan. Det har forskats lite om specifikt undervisning av tid i förskolan, och vi har således bland annat utgått från olika studier om matematik i förskolan och tittat på tidigare forskare som undersökt hur begreppet tid används i undervisningen och hur barn förhåller sig till matematik och tid.Utifrån intervjuerna kunde vi kartlägga att det fanns en mångfald av olika uppfattningar både hos förskollärare och barnskötare. Resultatet visade att den mest förekommande reflektionen kring undervisning om tid handlade om att undervisa om klockan. Annars reflekterade de intervjuade kring tid i samband med rutinmoment, förändringar, tid som något linjärt – något som bara tickar framåt och som de måste förhålla sig till. Resultatet visade också att en stor skillnad kring förskollärares och barnskötares uppfattningar kring tid var att förskollärare hade större fokus i sina reflektioner på undervisningsmoment medan barnskötare hade större fokus på rutiner och att hinna utföra sina arbetsuppgifter inom en viss tidsram. Båda arbetsgrupperna reflekterade kring att tid är viktigt för barn, och att tiden upplevs annorlunda för barn och för vuxna.

En kvalitativ studie där syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av målet med boksamtal och hur de uppfattar en sådan måluppfyllelse, med följande forskningsfrågor: Vad uppfattar förskollärare att de vill uppnå med boksamtal? Hur uppfattar förskollärare att de arbetar med boksamtal? Studien utgår från en fenomenografisk ansats där uppfattningsbegreppet är det centrala. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på två förskolor i södra Sverige. I den insamlade empirin framkom det fyra olika kategorier: uppfattningar om didaktiska val vid spontana boksamtal, uppfattningar om didaktiska val vid planerade boksamtal, uppfattningar om att tid styr innehåll och genomförande i boksamtal samt uppfattningar om hur barn blir delaktiga i boksamtal. Resultatet visar varierande uppfattningar om vad de vill uppnå med boksamtal och hur de uppfattar att de genomför boksamtal för att uppnå detta. En del deltagare genomförde boksamtal utan specifika syften medan andra deltagare genomförde boksamtal med pedagogiska syften för att uppnå det de ville med sina boksamtal.