No description available.

Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmågor i Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka lärares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lärare bedömer elevers rörelseförmågor i ämnet Idrott och hälsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka människors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig på tio kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven är en självklarhet att utgå ifrån när lärare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lärare åt är hur kunskapskraven tillämpas i undervisningen. Fortsättningsvis visar resultatet att vid bedömning av rörelser utgår lärare från sin magkänsla och att bedömning uppfattas som ett komplext fenomen. Avslutningsvis visar resultatet att många lärare saknar formell utbildning kring bedömning och att erfarenhet är något som värdesätts högt hos lärare i Idrott och hälsa när de ska utföra bedömning av rörelseförmågor.

Den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi där entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. En del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv. I dagsläget finns ingen forskning angående fritidshem och pedagogens perspektiv när det gäller entreprenöriellt lärande. Syftet med denna fenomenografiska studie är att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lärande på fritidshem. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgångspunkt från semistrukturerade intervjuer. Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestående av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhållningssätt, främja elevens förmågor och kompetenser, resurskrävande arbetsmetodik samt ett lärande för framtiden. Dessa kategorier visar vad pedagogerna anser vara viktigt inom det entreprenöriella lärandet. Det som framkom som gemensamt för samtliga pedagoger var att deras förhållningssätt främst är att handleda och vägleda. Pedagogerna betonade även vikten av att lyssna och utgå från eleverna samt deras intressen och förutsättningar. Detta görs främst genom att ge eleverna stort elevinflytande och delaktighet. Pedagogerna framhåller att genom tidig introduktion av entreprenöriellt lärande läggs grunden för att hantera en komplex framtid. De anser att kompetenser och förmågor som att kunna se ett behov, se en lösning och sedan förmå att förverkliga blir viktigt på framtidens arbetsmarknad.

Utgångspunkten för den här uppsatsen var att undersöka vad som är kunnandet inom fenomenet notläsning. Den här uppsatsen ska ses som ett led i att undersöka detta och syftet med arbetet var att undersöka hur gymnasieelever erfar fenomenet notläsning, och då främst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i första hand inte använder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har därmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig för elevernas olika uppfattningar. Uppsatsen använder sig av observationer och intervjuer som metod och resultaten av dessa ligger till grund för en fenomenografisk analys, vars utfall diskuteras relaterat till tidigare forskning inom området. Resultaten visar att eleverna uppfattar notläsning som ett fenomen vars kunnande består av flera olika kunskaper och förmågor. Detta leder vidare till resonemang om att identifiera de viktiga aspekterna av kunnandet och att erbjuda elever möjlighet att urskilja dessa aspekter i undervisningen samt att kunskaperna och förmågorna är beroende av varandra för ett musikaliskt resultat. Resultaten visar att eleverna uppfattar att kunnandet dels har likheter med andra kunnande, som språk och matematik, men också att det är ett unikt kunnande. Undersökningen visar också på noternas roll och funktion som kommunikationsmedel och arbetsmaterial för olika musikutövare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sex lärare upplever implementeringen av en-till-en rörande hur det har påverkat deras yrkespraktik. För att ta reda på detta har en kvalitativ metod med intervjuer använts där lärarna har tillfrågats hur en-till-en påverkar deras val av material och hur det har förändrat deras arbetssätt i klassrummet. Ett annat frågebatteri berör ifall lärarna upplevt någon förändring hos eleverna vad avser deras betyg efter det att en-till-en implementerades. För att se på vilken nivå lärarna befinner sig i användandet av detta nya verktyg har R R Puenteduras S.A.M.R.-modell använts, en modell som beskriver fyra olika lärandestadier som lärarna kan befinna sig på. Resultaten visar att överlag så trivs lärarna med att jobba med en-till-en. De upplever att det gör deras arbete enklare, roligare och hjälper till att skapa variation för studenterna. Icke desto mindre så är lärarna dock överens om att en-till-en inte hjälper studenterna att prestera bättre eller höja sina betyg. / The purpose of this thesis is to investigate how six teachers perceive the implementation of one-to-one with regards to how it has changed their professional practice. In order to find this out, a qualitative method using interviews have been carried out asking the teachers how one-to-one affects their choice of subject matter and how it has changed the work carried out in the classroom. Another set of question concerns whether or not the teachers experience any difference in their students' grades since one-to-one was implemented. To see at what level the teachers are using the new tools at their disposal R R Puenteduras S.A.M.R.-model has been used, describing four different stages of teaching at which the teachers can find themselves. The results show that overall the teachers are quite satisfied with working with one-to-one, feeling that it makes their work easier, more fun and helps to create variation for their students. However, the teachers agree that one-to-one alone does not help the students perform better or raise their grades in a significant manner.

Syftet med studien var att undersöka vad barnskötare och förskollärare har för uppfattning om blyghet hos förskolebarn samt hur de upplever att arbeta med blyga barns sociala utveckling. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv som syftar till att finna variationer i beskrivningar av fenomenen blyghet och social utveckling. Studiens empiri är insamlad från kvalitativa intervjuer från de två yrkeskategorierna inom förskolan. En intervjuguide har utformats som stöd under intervjuerna och studiens resultat och analys har skiljts mellan barnskötare och förskollärares utsagor. Resultatet har analyserats utifrån 23 kategorier, enligt den fenomenografiska ansatsen, där huvudkategorierna är blyghet och social kompetens. I resultatet framgick likheter och skillnader i barnskötare och förskollärares beskrivningar av fenomenen. En likhet vi kunde finna var att både barnskötarna och förskollärarna anser att blyga barn generellt är barn som är mer tillbakadragna och försiktiga i nya situationer. Vi fann en skillnad i yrkeskategoriernas uppfattningar om vad blyghet är där förskollärarna beskriver blyghet som ett personlighetsdrag och vi upplever att barnskötarna beskriver blyghet som ett beteende. Barnskötarna och förskollärarnas uppfattningar av arbetet med blyga barns sociala utveckling skiljer sig där de beskriver olika önskvärda tillvägagångssätt i arbetet. Barnskötarna upplever känslan av trygghet hos barnen som en viktig del i arbetet medan förskollärarna skapar trygghet för att kunna driva på barnen framåt. Gemensamt för förskolepersonalen är deras uppfattning om vikten av att skapa trygghet i förskolan men att syftet och deras tankesätt kring trygghet skiljer sig åt när de arbetar med social utveckling på förskolan.

Studiens syfte var att undersöka lärares, särskollärares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av särskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhållande till inkludering, uppfattningar om lärares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgått från en kvalitativ metod där vi använt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna själva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrån ett fenomenografiskt perspektiv där vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen. Genom resultatet kunde vi se att inkluderande undervisning är ett komplext fenomen som är svårt att definiera på ett enhetligt sätt av intervjupersonerna. Det framkom att de intervjuade ibland såg en uppdelning av klassen utifrån elevernas förutsättningar som nödvändig, men att en uppdelning inte alltid behöver påverka gruppens gemenskap. Intervjupersonerna såg elevernas olikheter som en tillgång och att de kan lära av varandra som en viktig aspekt i arbetet för inkludering. Intervjupersonerna uppfattade flera olika strategier som inkluderade. Det framkom att intervjupersonerna hade olika uppfattningar om hur specialpedagogiska insatser bör bedrivas samt att lärare och specialpedagoger har olika roller i arbetet för inkludering. Vi anser att se olikheter som en tillgång borde vara en framtidsvison inom skolvärlden för att respekt och förståelse ska infinna sig bland människor i samhället. För att inkluderingsarbetet ska bli tydligare så borde begreppet inkludering och dess innebörd skrivas ut i läroplanerna så att alla verksamma inom skolan förstår inkludering på ett liknande sätt och har ansvaret för att arbeta inkluderande i skolans verksamhet.

Bakgrund: Mycket av den tidigare arbetsmiljöforskningen har fokuserat på faktorer som bidrar till ohälsa inom förskolan och mindre ansträngningar har inriktas på att försöka erhålla kunskaper om vad som bidrar till hälsa. Den här studien kommer därför att fokusera på den salutogena arbetsmiljön inom förskolan.  Syfte: Var att undersöka förskolepersonals uppfattningar om och erfarenheter av begreppet god arbetsmiljö i förskolan. Metod: Fyra förskolelärare och fem barnskötare från en fristående förskola och två kommunala förskolor i Stockholms län deltog. Semistrukturerande intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades med hjälp av fenomenografisk metod och fem beskrivningskategorier samt fjorton underteman skapades. Etiska överväganden beaktades under hela studien.  Resultat: Studiens fem beskrivningskategorier var ett bra ledarskap, god ergonomi, goda miljöer på förskolan, positivt arbetsklimat och hinna vara en bra pedagog. Slutsats: Förskolan har en möjlighet att skapa god arbetsmiljö gällande faktorer som förskolepersonalen själva kan påverka personligen eller inom arbetslaget som till exempel delaktighet och trivsel inom arbetslaget. Det som hindrade förskolan till att skapa god arbetsmiljö var faktorer där enbart chefer, ledningen och politiker kan påverka som icke närvarande chefer och tidsbrist.

Syftet med denna studie är att beskriva hur 10 barn i en förskoleklass uppfattar fenomenet läsning och vad läsning är samt att jämföra detta med Dahlgren och Olssons studie från 1985. Studien har en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ metod i form av uttydande och tolkning av intervjuer. Totalt har tolv barn intervjuats. Två av dessa var med i min inledande pilotstudie men ingick inte i den redovisade studien. Intervjufrågorna var en upprepning av Dahlgren & Olssons studie 1985 men med tillägg för relevanta frågor som rör samtiden. Resultatet visar att de flesta barn förknippar läsning med skolan och vuxenlivet. Barn i förskoleåldern är omedvetna om läsningens form men uttrycker ofta en positiv inställning till läsning som de tror kan ge fördelar senare i livet. Att läsa framstår som hela poängen med läsning och barnen anger inte att de relaterar till textens inehåll. Dahlgren och Olsons (1985) resultat samanfaller till allra största delen med mina och någon nämnvärd skillnad i barnens uppfattning om vad läsning är idag och för 30 år sen finner jag inte.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva vilka faktorer som främjar elevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologisk utgångspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med åtta elever och två lärare på en högstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas som bidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier: A) Betyg och urval för att komma in på gymnasiet B) Yttre motivation från föräldrar eller någon annan C) Förståelse som motivation D) Självförtroende som motivation E) Logisk tänkande och praktisk matematik som motivation Utifrån undersökningen kom jag fram till att betyg är en av faktorerna för elevernas motivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lärarna uppfattar att elevernas motivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och lärares uppfattningar är att förståelse och föräldrarnas påverkan har stor betydelse för elevernas motivation.