No description available.

Abstrakt Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt problem bland kvinnor och kan generellt definieras som oavsiktligt läckage av urin. De mest förekommande typerna av urininkontinens är ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens samt blandinkontinens. Urininkontinens förekommer i alla åldrar men ökar med stigande ålder. Urininkontinens kan orsaka ett stort lidande och påverka kvinnor på olika sätt i det dagliga livet. Syfte: Beskriva kvinnors erfarenhet av att leva med urininkontinens. Metod: En kvalitativ design har använts med en fenomenografisk forskningsansats. Patienter från tre olika inkontinensmottagningar i Kronobergs län har enskilt intervjuats. Data har sedan analyserats enligt en fenomenografisk analys. Resultat: Fem beskrivningskategorier framkom av analysen och beskrivs i resultatet. Att känna begränsningar i vardagen, att kunna hantera vardagen, att lägga skulden på sig själv, att hantera stressade situationer samt att våga. Slutsats: Att leva med urininkontinens påverkar kvinnors vardag på olika sätt. Det medför olika begränsningar i vardagen som att inte kunna utföra de saker som de önskar. Det innebär också att i stressade situationer använda sig av olika strategier för att hantera situationen. Många kvinnor lägger skulden på sig själva att de orsakat sina besvär, men det finns även kvinnor som inte anser urinläckage som något hinder i deras vardag. Däremot anser alla kvinnor det viktigt att våga ta kontakt med vården för att få hjälp med sin urininkontinens.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärares olika uppfattningar om begreppet problemlösning och hur de uppfattar att de arbetar med problemlösning. Arbetet genomsyras av en fenomenografisk ansats där lärares olika uppfattningar är centrala. Studiens empiri har samlats in med hjälp av nio intervjuer baserat på lärare från tre olika skolor. Lärare har även observerats i syfte att samla in eventuella iakttagelser som motsäger intervjuerna, men observationerna har istället fungerat som en metod att stärka det lärarna uppfattar. Insamlad empiri har analyserats med hjälp av en fenomenografisk dataanalys som urskiljer likheter och olikheter i lärarnas uppfattningar. Resultatet visar att lärare uppfattar begreppet problemlösning på två skilda sätt, som ett redovisningstillfälle eller som en komplicerad arbetsprocess. Hur lärare arbetar med problemlösning i praktiken har vi valt att dela upp i fem moment, vilka är val av problem, inledningsfas, aktivitetsfas, individanpassning och avslutningsfas. Lärarnas olika uppfattningar synliggör hur man didaktiskt kan arbeta med problemlösning, vilket kan inspirera aktiva lärare och lärarstudenter hur problemlösning kan angripas.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar kring elevers populärkultur och hur fritidspedagogerna beskriver att de arbetar med populärkulturen. Studien utgår från en fenomenografisk ansats. Intervjusvar från fritidspedagoger tolkades och delades in i olika kategorier. Forskningen visar att populärkulturen är ett brett område vilket gör populärkulturen till ett svårtolkat fenomen. Studien indikerar en stor variation i hur fritidspedagoger uppfattar och arbetar med elevernas populärkultur. Utifrån fritidspedagogernas berättelser framkom det att fritidspedagogerna hade svårigheter i att beskriva vad populärkultur är för något. Fritidspedagogerna vid de tre undersökta fritidshemmen beskriver alla olika uppfattningar om barns populärkultur.  I analysen urskiljs följande kategorier som relevanta: fritidspedagogernas uppfattningar om populärkulturen, den digitala världen, den förbjudna världen, populärkulturen som forum för den sociala utvecklingen, det informella lärandet, elevernas populärkultur formar fritidshemmets verksamhet samt nätetiken. Studiens tydligaste resultat visar att fritidspedagogerna ser en stor vinst i att använda sig av populärkulturen på fritidshemmet. Det finns också ett motstånd mot populärkulturen som identifierats i intervjusvaren.

Min uppsats behandlar elevers attityd till dialekter. Den bygger på en enkätundersökning där enkäter har distribuerats till en gymnasieskola i Örebro och en folkhögskola i Stockholm.Syftet med enkätundersökningen har varit att undersöka elevernas attityd till dialekter och som ett led i detta att besvara frågeställningarna: Vad har elever för attityd till dialekter? Finns det tydliga mönster i attityderna? och slutligen Skiljer sig attityden till dialekter mellan elever från Stockholm och Örebro i mitt material?Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har en positiv attityd till dialekter överlag, där de lyfter fram fördelar som att det är bra att veta varifrån någon kommer och att det skapar gemenskap och mångfald. Samtidigt finns det många känslorelaterade åsikter om olika typer av dialekter.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolechefer och förskollärare uppfattar den pedagogiska utvecklingstiden samt vilka uppfattningar de har gällande dess betydelse för verksamheten. Den fenomenografiska metodansatsen användes som inspiration för att undersöka respondenternas uppfattningar. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes med två förskolechefer och två förskollärare. Studiens resultat visar att den pedagogiska utvecklingstiden innefattar ett flertal aspekter, däribland dokumentationsarbete, föräldramöten, utvecklingssamtal, kompetensutveckling, enskild planering såväl som arbetslagsplanering. Slutsatsen som kan dras är att pedagogisk utvecklingstid gynnar förskollärares förutsättningar för att planera sin undervisning i förskolan då den schemalagda tiden möjliggör uppföljning, utvärdering och utveckling av det pedagogiska arbetet. Dock används en stor del av tiden till att hantera administrativa och strukturerande arbetsuppgifter vilket förhindrar förskollärarna från att utnyttja en majoritet av den pedagogiska utvecklingstiden som den är ämnad för.

Syftet med denna studie var att ge röst åt de medverkande barnens uppfattningar av förskolans rörelseaktiviteter och av sitt inflytande när det gäller rörelse i förskolan. Vi anser att det finns en kunskapslucka då tidigare forskning kring rörelse i förskolan ur barns perspektiv är bristfällig, eftersom den forskningen mestadels är utförd ur ett vuxenperspektiv. Våra frågeställningar var: Hur uppfattar barn sitt inflytande över sina möjligheter till rörelse i förskolans inomhus och utomhusmiljö? Hur uppfattar barn utbudet av rörelseaktiviteter i förskolans inomhus och utomhusmiljö? Studien är gjord ur barns perspektiv och vi har använt oss av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter variationer av barnens uppfattningar. För att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar intervjuade vi barnen. Därefter har en fenomenografisk analys genomförts, i vilken barnens utsagor sammanställdes i beskrivningskategorierna: Det finns många regler, det finns nästan inga regler, det finns mycket rörelse, det finns inte mycket rörelse, vilket utgör studiens resultat. Studiens resultat visar på barnen har mer inflytande över sina möjligheter till rörelse utomhus än vad de har inomhus och att utbudet av rörelseaktiviteter är större i utomhusmiljön än vad det är i inomhusmiljön på förskolan. Vidare lyfts vikten av att lyssna till barnen för att öka deras inflytande över rörelseaktiviteter i förskolans verksamhet.

Att hantera och förebygga konflikter har de senaste åren blivit en allt mer omfattande del i läraryrket. Om konflikter mellan elever inte uppmärksammas eller hanteras kan de komma att ge negativa konsekvenser genom att påverka undervisningen samt elevernas välbefinnande i skolan. Denna kvalitativa studie har syftet att studera hur lärare uppfattar sitt arbete med att hantera samt förebygga konflikter som uppstår mellan elever. För att studera detta har en fenomenografiskt intervju och analysmetod tillämpats. Fenomenografin grundar sig i hur människor uppfattar världen de lever i och specifikt för ansatsen är distinktionen mellan hur någonting är samt hur något uppfattas vara. Tio stycken lärare från fyra olika grundskolor har intervjuats och deras uttalade uppfattningar ligger till grund för det utfallsrum som vi fått. Uttalandena kring fenomenet konflikt har resulterat i sju olika kategorier. För att skapa dessa kategorier har vi utifrån uttalandena i intervjuerna uppmärksammat de likheter och skillnader som är signifikanta. Resultatet visar på att lärare uppfattar att konflikter på sociala medier, skojbråk, elaka blickar, raster och trånga utrymmen som de mest framträdande orsakerna till att konflikter uppstår. När konflikterna uppstår finns en generell uppfattning att lärarna hanterar konflikterna genom att direkt ta tag i dem, oavsett vad det handlar om eller hur omfattande konflikterna är. Goda relationer mellan elev och lärare samt mellan elever uppfattas vara betydelsefullt för hur konflikten hanteras men också för det förebyggande arbetet. För att bygga och utveckla starka relationer uppfattas samarbetsövningar och grupprocesser vara en stor del i arbetet. En ytterligare bidragande faktor för att skapa goda relationer är att vara omhändertagande samt visa engagemang för eleverna.

Syften med denna studie är att bidra med kunskaper om hur några elever på Teknikprogrammet i en gymnasieskola förhåller sig till lärande i situationer där de själva måste ta ansvar. Följande frågeställningar behandlas: Hur uppfattar elever på Teknikprogrammet(åk3) sitt lärande i situationer där de själva måste ta ansvar? Vilka kvalitativa skillnader går att finna i hur eleverna uppfattar sitt lärande? I ett strategiskt urval för att få så stor spridning av betygsgenomsnitt som möjligt valdes 5 elever på Teknikprogrammet i årskurs 3 ut för intervjuer om sina studier. Data analyserades sedan med metoden fenomenografi där elevernas egna uppfattning om sitt lärande står i fokus. Resultaten i studien består av de sju kvalitativa kategorierna Memorering, Ansträngning, Förståelse, Variation, Studierutiner, Användbarhet och Självreflektion. Enligt studien uppfattar elever med lågt betygsgenomsnitt sitt lärande på ett sätt som motsvaras av kategori Memorering och Ansträngning medan elever med ett högt betygsgenomsnitt uppfattar sitt lärande på ett sätt som motsvaras av kategorierna Förståelse, Variation och Självreflektion. Elever med ett högt betygsgenomsnitt tenderar också ha studierutiner som stöttar ett framgångsrikt lärande. Den viktigaste slutsatsen av studien är att de eleverna med lägst kunskapsresultat behöver få hjälp med att skifta sitt fokus från lärande i form av memorering av fakta till lärande i form av förståelse och mening.

Biologiundervisning på ett för elever och lärare främmande språk är utmanande och ställer krav på språkliga och kognitiva förmågor. I denna studie intervjuas fyra biologilärare i grund- och gymnasieskolan om hur de ser på olika språkbruk i undervisningen samt vilka språkutvecklande arbetssätt de använder. Intervjumaterialet analyserades utifrån fenomenografi för att beskriva variationen av uppfattningar. Resultatet visar två synsätt bland lärarna: 1) skol- och ämnesspråket är viktigast och undervisningen bör i huvudsak organiseras kring utvecklandet av dessa, 2) vardagsspråket är en nödvändig förutsättning för skol- och ämnesspråket, undervisningen bör därför först organiseras kring utvecklandet av detta. Första gruppen lärare tenderar att förutsätta tillräckliga språkfärdigheter hos eleverna. Andra gruppen lärare gör färre sådana antaganden. Första gruppen lärare använder transspråkande, struktur samt elev till elev-stöd som språkutvecklande arbetssätt. Andra gruppen lärare använder utöver dessa även multimodalt lärande. Utifrån resultatet diskuteras utmaningar och fördelar kring olika sätt att organisera undervisningen i relation till språkutveckling.