Intresset för byggnader med trä som bärande stomme har ökat. Det byggs allt från höga bostadshus till sportarenor där trä är det dominerande materialet. Utvecklingen har gått fort inom träkonstruktion, vilket har lett till att man idag kan använda träregelstomme och skivmaterial för att uppfylla motsvarande säkerhets- och brandkrav som tidigare endast var möjligt vid byggnation med betong och stål. Högre och större byggnader medför också högre laster där tryck vinkelrätt fibrerna är något som behöver beaktas. Detta medför vissa utmaningar vid projektering av rena träkonstruktioner då upplagsareorna blir väldigt stora för att klara de dimensioneringskrav som idag ställs enligt svenska byggregler. Denna problematik grundar sig i att trä som material har olika egenskaper i olika riktningar och att materialet är relativt svagt vid belastning vinkelrätt fiberriktningen. Problematiken blir ofta koncentrerat till zoner där pelare möter balk där balken lätt deformeras. Syftet med examensarbetet är att undersöka om korslimmat trä kan fungera som förstärkningsåtgärd vid upplaget i en limträbalk. För att ta reda på detta trycktestades 25 st provkroppar där de är förstärkta med en, två eller tre lameller av korslimmat trä. Resultatet jämförs sedan mot tryckkraftskapaciteten för en oförstärkt balk. Dimensionerna på provkropparna är 86x315 mm där limträet är av typen GL30C och där hållfasthetsklassen hos de korslimmade lamellerna är C24. Idén är att uppnå ett globalt starkare förband. Vid de experimentella försöken används en hydraulisk press som mäter kraft och förskjutning samt ett beröringsfritt mätsystem som mäter töjningar. Resultaten visar att tryckkraftskapaciteten ökar med ökat antal korslimmade lameller. Jämförelse mellan ett oförstärkt förband och ett förband förstärkt med 3 KL-lameller visar en ökning av tryckkraftskapacitet med 130 % vid en förskjutning på 10 mm. Lastspridningen i materialet är svår att definiera exakt, men det tyder på att någon form av lastspridning sker. Den effektiva arean vid limträet ökar då töjningar uppstår under hela KL-lamellens längd. Slutsatsen är att korslimmat trä som förstärkningsåtgärd kan öka tryckkraftskapaciteten i ett förband. / Interest in buildings with wood as a load-bearing frame has increased. Everything is built from tall residential buildings to sports arenas where wood is the dominant material. The development has been rapid in wood construction, this has led to the fact that today it is possible to use wooden frame and board material to meet the corresponding safety and fire requirements that were previously only possible for construction with concrete and steel. Higher and larger buildings also carry higher loads where pressure perpendicular to the fibers is something that needs to be considered. This entails certain challenges when designing clean wooden structures where the effective areas will be very large in order to meet the dimensioning requirements that are currently set according to Swedish building regulations. This problem is based on the fact that wood as a material has different properties in different directions and that the material is relatively weak when loaded perpendicular to the fiber direction. The problem is often concentrated in zones where pillars meet beams where the beam is easily deformed.  The purpose of this study is to investigate whether cross-laminated timber can function as a reinforcement measure between pillars and beams. To investigate this, 25 glulam timber beams with various modifications were pressure tested and reinforced with one, two or three slats of cross-laminated timber. The result is then compared with the compressive force capacity of an unreinforced beam. The dimensions of the specimens are 86x315 mm where the glulam is of the GL30C type and where the strength class of the cross-glued slats is C24. The idea is to achieve a globally stronger unit. The experimental experiments use a hydraulic press that measures force and displacement and a non-contact measuring system that measures strains. The results show that the compressive force capacity increases with an increased number of cross-laminated timber slats. Comparison between an unreinforced joint and a joint reinforced with 3 KL slats shows an increase in compressive force capacity of 130% at a displacement of 10 mm. The load spreading in the material is difficult to define exactly, but it indicates that some form of load spreading takes place. The effective area at the glulam increases as strains occur during the entire length of the KL slat. The conclusion of the study is that cross-laminated timber as a reinforcing measure can increase the compressive capacity of a joint.

Belastningen vid tryck vinkelrätt mot fiberriktningen är ett problem vid höga träbyggnader med träregelstomme vid till exempel mötet mellan regel och syll. Ettmaterial som blivit alltmer populärt i Sverige är korslimmat trä, som benämns som KL-trä, där lameller korsvis limmas samman till en skiva. Experiment har tidigare utförts på materialet och det har visat att en bräda av KL-trä, som idag inte tillverkas, klarar ett högre stämpeltryck än en vanlig bräda av konstruktionsvirke, vilket skulle kunna vara en lösning på problemen vid tryck vinkelrätt fiberriktningen i höga träbyggnader. Syftet med detta examensarbete är att bestämma KL-träets karakteristiska tryckkraftskapacitet och tryckhållfasthet för två uppställningar av KL-trä där andelar vinkelräta och parallella lameller som belastas i tvärsnittet skiljer sig åt. Det undersöks också hur lasten fördelar sig på lamellerna som belastas parallellt med fiberriktningen och vinkelrätt mot fiberriktningen i en bräda av KL-trä samt att teoretiska beräkningar av tryckkraftskapaciteten utfördes i mitten och i änden på brädan. Examensarbetet omfattades av tre olika metoder där standarden SS-EN 408 för tryck vinkelrätt mot fiberriktningen användes för att bestämma tryckkraftskapacitet och tryckhållfasthet för de två uppställningarna av KL-trä genom materialtester i en hydraulisk press. Lastfördelningen mellan lamellerna i en KL-trä bräda undersöktes genom stämpeltrycktester i änden på brädan och återspeglar ett verkligt möte mellan regel och syll. En solid bräda av KL-trä, en bräda där de vinkelräta lamellerna sågats bort samt en bräda av konstruktionsvirke belastades för att undersöka differensen i stämpeltryck. Teoretiska beräkningar utfördes på KL-trä brädorna både i mitten och i änden genom att de olika lamellerna beräknades som enskilda brädor enligt Eurokod 5 samt EKS11 och därefter summerades alla lameller för KL-trä brädan. Resultaten visade att den uppställningen av KL-trä med störst andel lameller som belastades parallellt med fiberriktningen erhöll störst tryckkraftskapacitet och fick högst tryckhållfasthet. I brädan av KL-trä tog de lameller som belastades parallellt med fiberriktningen upp ungefär fyra femtedelar av lasten i tvärsnittet som belastades. De teoretiska beräkningarna som utfördes gav en lägre tryckkraftskapacitet än resultaten från de experimentella testerna. För materialtest 1 där lamellerna fördelade sig 58 % vinkelräta lameller och 42 % parallella lameller erhölls karakteristiska värden på 79,7 kN på tryckkraftskapacitet och 18,6 MPa på tryckhållfasthet. För materialtest 2 där lamellerna fördelade sig 42 % vinkelräta lameller och 58 % parallella lameller erhölls karakteristiska värden på 114,6 kN på tryckkraftskapacitet och 26,8 MPa på tryckhållfasthet. Belastningsfördelningen i KL-trä brädan visade att de parallellt belastade lamellerna tog upp en last motsvarande 80,8 % och de vinkelräta lamellerna tog upp en last motsvarande 19,2 %. De teoretiska beräkningarna utnyttjades till 57 % i jämförelse mot maxlasten från de experimentella testerna, både i mitten och på brädans ände. / Compression perpendicular to the grain is today a problem with tall wood buildings with timber-frame at, for example, the meeting between timber stud and the bottom rail. A material that has become increasingly popular in Sweden is cross-laminated timber, which is referred to as CLT, where lamellae are glued together crosswise to a board. Experiments have previously been performed on the material and it has shownthat a board made of CLT, which is not manufactured today, can withstand a higher pressure than an ordinary board made of structural timber, which could be a solution to the problems with compression perpendicular to the grain in tall wood buildings. The purpose of this thesis is to determine the CLTs characteristic compressive force capacity and compressive strength for two formations of CLT where proportions of perpendicular and parallel lamellae that are loaded in the cross section differ. It will also be investigated how loads are distributed on the lamellae which are loaded parallel to the grain and perpendicular to the grain in a board made of CLT and that theoretical calculations of the compressive force capacity were performed in the middle and at the end of the board. The thesis was comprised of three different methods where the standard SS-EN 408 for compression perpendicular to the grain was used to determine compressive forcecapacity and compressive strength for the two formations of CLT through material tests in a hydraulic press. The load distribution between the lamellae in a CLT-boardwas examined by compression tests at the end of the board and reflects a real meeting between a timber stud and the bottom rail. A solid board made of CLT, a board where the perpendicular lamellae were sawn off and a board made of structural timber were loaded to investigate the difference in compression. Theoretical calculations were performed on the CLT-boards both in the middle and at the end through calculating the different lamellae as individual boards according to Eurocode 5 and EKS11 and then all lamellae for the CLT-board were summed. The results showed that the arrangement of CLT with the largest proportion of lamellae parallel to the grain obtained the largest compressive force capacity and had the highest compressive strength. In the CLT-board, the parallel-loaded lamellae took up about four-fifths of the load in the cross-section that was loaded. The theoretical calculations performed gave a lower compressive force capacity than the results of the experimental tests. For material test 1 where the lamellae were distributed 58% perpendicular lamellaeand 42% parallel lamellae, characteristic values of 79.7 kN on compressive capacity and 18.6 MPa on compressive strength were obtained. For material test 2 where the lamellae were distributed 42% perpendicular lamellae and 58% parallel lamellae, characteristic values of 114.6 kN on compressive capacity and 26.8 MPa on compressive strength were obtained. The load distribution in the CLT-plank shown that the parallel-loaded lamellae took up a load corresponding to 80.8% and the perpendicular lamellae took up a load corresponding to 19.2%. The theoretical calculations were used to 57% in comparison with the maximum load from the experimental test, both in the middle and at the end of the board.