Samverkan av filmiska uttrycksmedel spelar en viktig roll i hur människor upplever det de ser i filmer. Filmer inspirerar oss så mycket att de har en stor inverkan på vårt verkliga liv och det skiljer sig hur människor ser kärlek på film och i verkligheten. Syftet med den här studien är att undersöka hur kärlek gestaltas i filmerna The Notebook och Just Married. I denna studie undersöks scener där de olika huvudkaraktärerna beter sig på ett problematiskt sätt. Studien undersöks med hjälp av semiotiska resurser som bildutsnitt, bildkomposition, kameravinklar, ljus, färger och ljud. Det används också tre olika etiska modeller som pliktetik, konsekvensetik och dygdetik för att genomföra analysen ur det etiska och moraliska perspektivet. Metoden som används för att genomföra analysen är en filmanalys som kvalitativ metod. Resultatet av analysen visar att filmerna romantiserar detta problematiska beteende. Uppsatsen skapar också en bredare förståelse för hur kärlek på film relaterar till kärlek i verkligheten ur det etiska och moraliska perspektivet och med hjälp av de olika etiska modellerna.

Denna uppsats utforskar hur reklamfilmen Just nu (2020) går att tolka med hjälp av klassiska teorier om montage. Med hjälp av välkända och beprövade teorier om montage tolkas materialet i syfte att ge bidrag till visuell kommunikation som vetenskapligt fält och ge verktyg till visuella kommunikatörer att nå ut med ett budskap på ett effektivt sätt som är anpassat till en modern publik. Uppsatsen fastställer att Försvarsmakten använder olika typer av montage i sin kommunikation i reklamfilmen Just nu (2020). Effekten blir en mer engagerande film som kan kommunicera en varierad och stor mängd information. / This essay explores how the commercial Just nu (2020) can be interpreted with the help of classic theories of montage. With the help of well-known and proven theories of montage, the material is interpreted in order to contribute to visual communication as a scientific field and provide tools for visual communicators to reach out with a message in an effective way that is adapted to a modern audience. The thesis states that the Försvarsmakten uses different types of montage in their communication in the commercial Just nu (2020). The effect is a more engaging film that can communicate a varied and large amount of information.

During the isolation in Mexico due to the pandemic, two groups of people fought their own ideals to prevent the disease: those who believed in scientific research, and those who followed shamans wisdom, the indigenous witches. Contrary to what people might believe, there are still a lot of beliefs in ancestry medicine in urban areas. During 2020 I have filmed clips of beliefs and traditions in different parts of Chihuahua, Mexico. I continued the research in Sweden and displayed the process at Tales Festival with sounds, objects and the film in VR. The name of the project: URBAN WITCHES, my artistic research: human connection. If you look a little bit into quantum physics, you will end up going back to what native indigenous believe in for generations: that we are connected (law of entanglement), that we get what we ask for (law of attraction), and that we are able to be in different places at the same time (tunneling law). These are not only physical laws, but ancestral knowledge that keeps our soul connected to every life form. If keeping our soul healthy is to be connected to our community the same way food and habits keep our mind and body healthy, then we need to be aware of our tendency to live in solitude, especially in big urban areas.  I aim to continue the research on ancestral connectivity from a scientific point of view. / Durante el aislamiento de la pandemia, dos grupos de personas defendieron diferentes posturas para prevenir la enfermedad: los de ciencia y los que siguen el chamanismo de los nativos indigenas, del cual mucha gente del area urbana aun practica. Durante el 2020 filmé un poco de sus creencias y tradiciones en el Estado de Chihuahua. Continué la investigación en Suecia y mostré el proceso con una instalación de arte la pelicula en VR, sonidos y objetos en el Festival de Tales. El nombre del proyecto: URBAN WITCHES; mi investigación artistica: la conexión humana. Si investigas un poco sobre la física cuántica, encontrarás similitudes con las creencias que los nativos indígenas han usado durante generaciones: que estamos conectados (Ley de entrelazamiento), que obtenemos lo que pedimos (Ley de la atracción) y que podemos estar en diferentes lugares al mismo tiempo (Ley de túneles).  No sólo son leyes físicas, sino conocimiento ancestral que mantiene el alma unida de todas las formas de vida. Si mantener nuestra alma saludable es estar conectado a una comunidad de la misma forma que la comida y los buenos hábitos mantienen nuestro cuerpo y mente saludable, entonces debemos estar atentos a nuestra tendencia a aislarnos, especialmente en grandes áreas urbanas.  Mi objetivo es continuar investigando la conectividad ancestral desde el punto de vista científico. / https://www.researchcatalogue.net/view/1779272/2796374

I denna uppsats undersöks kommunikationen och samarbetet mellan yrkesrollerna regissör och fotograf i den svenska filmbranschen. Regissören är ledaren över ett produktionsteam och har ett övergripande kreativt ansvar från början till slut av en filmproduktion. I regissörens ansvarsområde är det särskilt viktigt att denne kan kommunicera och visualisera sin vision till övriga produktionsmedlemmar, då särskilt till filmfotografen. Denna uppsats undersöker hur regissörens vision överförs till filmfotografen, hur de enas om en vision och hur de kommunicerar visionen vidare till resten i produktionsteamet. För att få svar på detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts, där nio yrkesverksamma regissörer och filmfotografer i den svenska filmbranschen har fått svara på frågor angående samarbete, kommunikation och tillvägagångssätt i filmskapandeprocessen. Det empiriska materialet som samlats i intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet av undersökningen påvisar stora variationer av arbetsuppgifter beroende på projekt och kollegor. I vissa fall behöver regissören eller fotografen kliva in i varandras roller och ta sig an ett större ansvarsområde då de har olika ambitionsnivåer. I andra fall anser sig regissören och filmfotografen vara en stark duo, då de med ett starkt kommunikativt samarbete har lätt att visualisera filmen tillsammans och ständigt har en likvärdig vision.

Denna uppsats undersöker samarbetet mellan varumärkena Wrexham AFC, Ryan Reynolds, Rob McElhenney, Disneykoncernen, FX och TikTok i TV-serien Välkommen till Wrexham. Målet är att analysera hur varumärkessamarbetet bland de olika varumärkena integreras i narrativet utan att påverka tittaren negativt. Genom att tillämpa Robert Plutchiks teorier om emotioner analyseras strategierna som TV-serien använder för att sammankoppla de olika varumärkena i narrativet för att rättfärdiga varumärkeskollaborationerna. Vidare granskas hur TV-serien använder transmediala berättarmöjligheter genom samarbetet med huvudsponsorn TikTok. Analysen visar att integrationen av TikTok som plattform, för att vidga Wrexham AFC:s narrativ, tar vara på många men inte alla av Henry Jenkins principer för transmedialt berättande. TV-serien använder därtill ett tydligt emotionsbaserat berättande samt Reynolds och McElhenney för att överbrygga potentiella konflikter mellan de involverade varumärkenas värderingar. Reynolds och McElhenney mänskliga och kommersiella varumärken tillåter även TV-serien att använda en mer Hollywood-inspirerad stil trots det dokumentära formatet, vilket kan bidra till att den integrerade reklamen accepteras. Studien kan därmed bidra till en fördjupad förståelse för hur varumärken och produktionsbolag kan samarbeta för lyckade TV-produktioner med varumärkeskollaborationer.

The aim of this study is to explore the correlation between contemporary political agenda and film themes, how and if the antagonists’ behavior is depicted in relation to whom the political opponent was at the time of the making of the film. The literature is concurrent: movies are used to spread norms and political messages. There are several examples; during the Cold War people and antagonist behavior could clearly be linked to the Soviet Union. During the Gulf War the antagonists was often depicted as Arabic terrorists, but after the war the villain character became unclear and was often represented by natural disasters, organized crime, corruption etc. Following the September 11, 2001 terrorist attacks on the United States, Arabic terrorists once again became the new antagonists. The film selection is made out of the five most profitable movies (adjusted for inflation) that take place in our world that was produced during the Cold War, and five films that fill the same criteria that was produced after the Cold War. My goal was to see if I could see a correlation between the political agenda at the time of the making of the movie, how the antagonists are portrayed and what political themes were addressed. Unexpectedly, I found no such correlation in my film selection. However, I could see similarities in certain genres, such as action, thrillers and adventure movies, that support the theories in the literature. / Jag studerar huruvida man kan dra en parallell mellan den rådande politiska agendan och filmens politiska teman samt hur skurkgestaltningen ter sig i relation till vem den politiska motståndaren var då filmen gjordes. Litteraturen är tydlig kring att film används för att sprida normer och politiska budskap. Det finns flera exempel kring hur man under kalla kriget främst hade Sovjet eller personer och beteenden som tydligt kunde kopplas till Sovjet som skurkar. Efter kalla kriget, i samband med Gulfkriget, blev det under en tid araber för att därefter vara en mer oklar skurkroll (ofta naturkatastrofer, organiserad brottslighet, korruption, etc.). Efter terrorangreppen mot USA den 11:e september 2001 fick man återigen en tydlig motståndare och den arabiske terroristen blev den nya antagonisten. I min studie utgår jag från de fem filmer som drog in mest pengar (justerat för inflation), som utspelar sig i vår värld och som kom under kalla kriget, samt de fem filmer inom samma kategorier som kom därefter. Detta för att se om jag kan se en tydlig parallell mellan den rådande politiska agendan och hur skurkarna gestaltas samt vilka politiska teman som tas upp. Oväntat nog finner jag att ingen sådan tydlig koppling finns i de exemplen. Jag finner liknande paralleller inom vissa genres, såsom actionfilm, thrillers och äventyrsfilm, men ingen direkt koppling till filmen generellt kan göras.

Syftet med denna uppsats är att på ett kritiskt sätt ifrågasätta det Michel Chion kallar för audiovisuella kontraktet och forska i hur det fungerar i olika kontext inom filmens värld. Samt öka förståelsen för hur ljud, bild och dokumentära inslag påverkar oss att acceptera det vi ser i filmer och serier. Fokuset kommer ligga på dinosaurier då det inte finns något som kan bekräfta hur se såg ut eller lät. Till underlag för denna forskning kommer ljuddesigners arbete tas till beaktning samt metoder som Bill Nichols skrivit om, som används inom film. Fokusområden kommer vara autenticitet och ljud ur ett audivisuellt perspektiv. / The purpose of this essay is to critically question what Michel Chion calls the audiovisual contract and research how it works in different contexts within the world of film. As well as increasing the understanding of how sound, image and documentary elements affect us to accept what we see in films and series. The focus will be on dinosaurs as there is nothing that can confirm what it looked like or sounded like. As a basis for this research, the work of sound designers will be taken into account as well as methods that Bill Nichols wrote about, which are used in film. Areas of focus will be authenticity and sound from an audiovisual perspective.

No description available.

Detta kandidatarbete undersöker och granskar uppbyggandet av ett berättande i en spelfilm. Syftet är att få kunskap om vad ett berättande i en spelfilm består av och vad det är som påverkar det. Genom semiotikens tecken får vi förståelse för hur allt kan få en mening och sedan användas för att kommunicera något till användaren. Begreppet multimodalitet har sedan använts för att förstå hur tecken fungerar när de behöver samspela med varandra. Vi undersöker berättandet genom att göra en egen spelfilm som vi sedan analyserar för att bättre förstå vikten bakom de val av tecken vi använde och hur berättandet påverkades av våra val. Vi kommer att presentera resultatet vi uppnått, vilka motgångar vi stött på och andra diskussioner kring resultatet. / This bachelor thesis examines the construction of a narrative in a fictional film. The purpose is to acquire knowledge of what a narrative in a fictional film consist of and what it affects. Through the sign of semiotics, we get an understanding of how everything can get a significance and then be used to communicate something to the user. The concept of multimodality has then been used to understand how signs work in an interplay with each other. We examine the narrative by making our own fictional film that we then analyse to get a better understanding of the importance of the signs we used and how the narrative was influenced by our choices. We will present the results we achieved, the types of adversities we encountered and other discussions about the outcome.

Artificiella kvinnor har porträtterats efter vissa tematiska utgångspunkter genom kulturhistorien, där Ovidius Pygmalion-myt varit en dominerande tematik. Frågan om artificiella människor är också tätt förknippad med science fiction-genren, och även där har bilden om den ensamme mannen som skapar sig en kvinna ofta återkommit. I denna uppsats jämförs tre science fiction-filmer från 2010-talet - Her (Spike Jonze, 2013), Ex Machina (Alex Garland, 2014) och Blade Runner 2049 (Denis Villeneuve, 2017) - för att utröna hur artificiell femininitet konstruerad av män tar sig uttryck: vilken tematik som är jämförbar med äldre porträtteringar av artificiella kvinnor, och vad dessa samtida inkarnationer kan säga om heteronormativitet inom science fiction-genren i dag och i framtiden. Denna analys görs dels mot bakgrund av nyckelverk inom litteratur och film, delvis genom begrepp som performativitet och andrafiering inom genus- och queerteori.