This thesis compares various attributes of the two stock exchanges that are currently in existence in the Czech Republic: the Rm-system Czech Stock Exchange and the Prague Stock Exchange. Detailed comparisons are made between various specifics of membership policies, trading routines, fees and indices at these exchanges and these are then related to the corresponding attributes at two representative foreign exchanges: the London Stock Exchange and the New York Stock Exchange. A principal question to be answered in the thesis is whether having two independent organizers of stock-market trading is beneficial to the investors and overall practical for the market of the size of the Czech Republic. The first, theoretical part of the thesis is focused on historical evolution and characteristics of the stock exchanges. In this part we give a general classification of stock exchanges, discuss in some detail the kinds of traded financial instruments, describe trading participants and elucidate the nitty-gritty of trading systems. The second, practical part of the thesis then examines detailed facts about individual stock exchanges in the order listed in the theoretical part with the emphasis put on the differences between the stock markets under study. Various representative data is collected in tables and/or recorded in charts and graphs. Particular distinctions between the stock exchanges are analyzed and the distinguished aspects are highlighted. The conclusion summarizes obtained results and finally answers, in the mild affirmative, the question whether it is beneficial to have the stock market in the Czech Republic served by two independent stock exchanges.

Valutamarknaden är världens största marknad och en nödvändig del av dagens globala samhälle, som gör det möjligt för företag att göra affärer i olika valutor och mellan olika gränser. Marknaden utgör en stor handelsplattform för både små och stora aktörer, för vilka det är viktigt att prognostisera valutakurser med gott resultat. Att modellera finansiella instrument i form av tidsserier är en av de vanligaste investeringsstrategierna och dess användningsområde sträcker sig från valutamarknaden till bland annat aktiemarknaden och råvarumarknaden. I denna uppsats undersöks fyra olika statistiska metoder för att modellera valutakursen Euro-US Dollar givet historisk data, och prognoser görs med de framtagna modellerna. Dessa metoder är slumpvandring, ARIMA, ARIMA-GARCH och VAR. Vidare undersöks för den dynamiska VAR-modellen hur valutamarkanden påverkar, och blir påverkad av, långa och korta räntan. Resultaten visar att ARIMA(3,1,2) förklarar valutakursen bäst medan VAR(2) med valutakursen och skillnaden mellan långa räntor som ingående variabler ger de bästa prediktionerna. / The foreign exchange market is the world’s largest market and is an essential part of the global society of today. The FX market enables companies to trade with different currencies across country borders. It is also a large trade-platform for both big and small financial actors, who greatly benefit from the advantages of good predictions. Modeling of financial instruments is one of the most commonly used investment strategies and its area of application ranges from the FX market to markets suchas the stock market and the commodity market. In this paper, four different statistical models are used to model the currency pair Euro-US Dollar. These methods are random walk, ARIMA, ARIMA-GARCH and VAR. Besides investigating which method that gives the best forecasts, the method that best describes the training datais also found. Furthermore, for the dynamic VAR model, it is explored how the FX market affects, and is affected by, the long term and short term interest. The results show that ARIMA(3,1,2) is the best at describing the exchange rate while VAR(2) with the exchange rate and the difference between long term interests as variables gives the best predictions.

Les écrits de Monsieur Haroun BOUCHETA, rassemblés en vue de l’obtention du titre de Docteur en droit, portent sur le droit financier. Depuis 2005, en prenant appui sur ses expériences professionnelles, l’auteur publie régulièrement des articles à destination tant des praticiens que des universitaires. Les écrits rassemblés sont de deux ordres. Premièrement, l’auteur s’intéresse à l’encadrement juridique de certains acteurs des marchés financiers ainsi qu’à celui d’instruments financiers et techniques financières.Parmi les acteurs étudiés, les contreparties centrales tiennent une place importante. Les études de l’auteur portant sur ce thème permettent d’appréhender l’environnement juridique et réglementaire spécifique et de comprendre ses récentes évolutions aux niveaux européen et français. Quant aux instruments financiers et techniques financières ayant fait l’objet de publications, l’auteur s’est essentiellement concentré sur les dérivés et les matières premières. Deuxièmement, d’autres écrits sont plus transversaux, voire prospectifs, puisqu’ils ont trait à des réformes européennes incontournables en matière de réglementation financière. A côté du règlement EMIR, l’auteur a consacré plusieurs études approfondies sur la réforme de la directive concernant les marchés d’instruments financiers (MIF). Ces écrits de droit financier sont accompagnés d’une introduction générale. La première partie s’appuie sur quinze articles publiés et a vocation à mettre en exergue certaines des lacunes de la régulation financière post-crise. Dans la seconde partie, l’auteur s’interroge sur la physionomie actuelle des sources du droit financier et sur le processus d’élaboration des textes. / The writings of Mr. Haroun BOUCHETA, gathered for the title of Doctor of Laws, deal with financial law. Since 2005, drawing on his professional experience, the author regularly publishes articles for both practitioners and academics. The collected writings are of two kinds.First, the author is interested in the legal framework of certain players in the financial markets as well as those of financial instruments and financial techniques.Among the actors studied, central counterparties play an important role. The author's studies on this subject make it possible to understand the specific legal and regulatory environment and to understand its recent developments at European and French levels.As for financial instruments and financial techniques that have been the subject of publications, the author concentrated mainly on derivatives and commodities.Secondly, other writings are more cross-cutting and even forward-looking, as they relate to unavoidable European reforms in financial regulation. In addition to the EMIR regulation, the author devoted several in-depth studies on the reform of the Markets in Financial Instruments Directive (MiFID).These writings of financial law are accompanied by a general introduction. The first part is based on fifteen published articles from the author and is intended to highlight some of the shortcomings of post-crisis financial regulation. In the second part, the author examines the current physiognomy of the sources of financial law and the process of drafting the texts.

The diploma work is concerned with the topic of bank client security, as a consumer and an investor, captured in the Czech law, incorporating elements of EU directives. The thesis defines terms of "consumer" and "investor", explains why they are considered bank clients and introduces reasons of their protection. It describes elements of bank clients' protection such as: deposit insurance (including comparison of foreign systems - Switzerland and New Zealand), consumer credits rules, payment system and Bureau of Financial Arbiter, personal information security and bank secret. The last chapter addresses investor protection, falling under European directive MiFID (Markets in Financial Instruments Directive).

International Financial Reporting Standards (IFRS) are required or permitted for use in over 100 countries across the world. IFRS are developed by the International Accounting Standards Board (IASB). The IASB, with no formal or legal mandate, is performing a task normally reserved for national standard-setters. This study sought to establish the legitimacy of IFRS by assessing the due process of the IASB. The study established that countries have different motivations for choosing IFRS which raises legitimacy concerns. The global financial crisis compounded the legitimacy challenges of IFRS by exposing due process vulnerabilities. The study established that the IFRS governance structures are dominated by powerful stakeholders especially members of the G-20. Although the due process procedures provide opportunities for participation, actual participation is still dominated by constituents from Europe. Africa and South America still account for very low proportions of governance seats and participants in standard-setting projects. / Financial Accounting / M. Com. (Accounting)

El presente trabajo de investigación presenta como objetivo general determinar el impacto financiero de la Norma Internacional de Información Financiera 9: Instrumentos financieros, relacionado con la Gestión Financiera en las empresas agrarias de cultivos con fundos en la Región Ica que siembran y/o comercializan uvas y arándanos, año 2018. A raíz de los nuevos cambios en la normativa contable con el objetivo de mostrar más fiables los instrumentos financieros. La investigación es de tipo aplicada. Nuestra población consta de 21 empresas agrícolas que poseen fundos en la región de Ica dedicadas al cultivo que siembran y/o comercializan uvas y arándanos. Con la finalidad de obtener un mejor entendimiento se realizaron entrevistas a dos expertos de una firma auditora, de los cuales una se caracteriza por ser experta en la revisión financiera de NIIF del sector, y uno es experto en NIIF. Así como encuestas a los encargados de la evaluación del impacto de las Normas Internacionales de Información Financiera y aplicación en la empresa. De esta forma, la investigación se diseñó en 5 capítulos. En el primer capítulo, se desarrolló el Marco Teórico, donde se describen las variables y dimensiones de la tesis con el contexto en el cual se ubica nuestra investigación. En el segundo capítulo, se describe el problema, los objetivos e hipótesis general y específicos. En el tercer capítulo, se describió la metodología de investigación donde se define el tipo de investigación, diseño, población, muestra para el análisis cuantitativo y cualitativo. En el cuarto capítulo, se desarrolló la aplicación de los instrumentos y el desarrollo de casos prácticos con el propósito de medir el impacto de la NIIF 9. Por último, en el quinto capítulo se analizó los resultados obtenidos en los instrumentos, conclusiones y recomendaciones finales donde se concluyó que la NIIF 9: Instrumentos Financieros no impacta en la Gestión Financiera en las empresas agrarias de cultivos con fundos en la Región Ica que siembran y/o comercializan uvas y arándanos, año 2018. / Tesis

Hybrid Mismatches After the ATAD Theoretical Aspects of International Cooperation in Tax Matters Abstract This dissertation argues that the current approach toward hybrid mismatches, i.e. linking rules, is ineffective and that EU Member States should consider and adopt other solutions to hybrid mismatches, in particular coordination rules, to achieve single taxation of cross-border income if it is their tax policy goal. I make this argument to help tax policymakers deal properly with hybrid mismatches while also achieving greater legal certainty for taxpayers and tax administrators. While pursuing my claim, I touch on the essential elements of current international taxation, describe certain sets of hybrid mismatches, discuss policy implications of hybrid mismatches' outcomes, and show what linking rules are and that they have many shortcomings. Consequently, I discuss various alternative solutions to hybrid mismatches and point out that coordination rules can be a better method to pursue. Using the preparatory discussion, I examine the Czech anti-hybrid mismatches rules and argue that EU Member States can, to some extent, still use coordination rules as a solution to hybrid mismatches under the ATAD. My analysis leads to practical and theoretical conclusions. I show that the academic literature does not...

IFRS 9 är en ny standard som avser att förbättra redovisningen av finansiella instrument. Detta grundade sig i finanskrisen 2008 då föregångaren IAS 39 fick motstå kritik för att redovisa kreditförluster för sent. Med IFRS 9 introducerades därför en ny framåtblickande nedskrivningsmodell där företagen blivit tvungna att ta hänsyn till framtida makroekonomiska faktorer. Tidigare forskning har främst studerat banker eller avsett att beräkna framtida effekter av IFRS 9 innan standarden implementerades 2018. Det har inte påvisats några väsentliga effekter av IFRS 9 inom banksektorn. Det som skiljer vår studie från tidigare studier är att vi försöker tyda effekter av implementeringen på olika sektorer samt att analysera om effekten av IFRS 9 har påverkat investerares beslutsfattande. För att uppnå syftet har en dokumentstudie på olika företag inom diverse branscher genomförts utifrån ett investerarperspektiv som grundar sig i IASB:s kvalitativa egenskaper. Resultatet av studien blir att det inte har skett några väsentliga förändringar i de finansiella rapporterna hos de olika företagen när det gäller värderingen. Utifrån de kvalitativa egenskaperna har informationen för en investerare blivit mer användbar samtidigt som relevansen i de finansiella rapporterna ökat. Detta har påverkat en investerares beslutsfattande positivt. Den skillnad som går att utläsa är att företagen har efter implementeringen ökat den årliga avsättningen till reserven för förväntade kreditförluster. Dock anser vi att den stora skillnaden med IFRS 9 först kan tydas i en lågkonjunktur. / IFRS 9 is a new standard which intend to improve accounting of financial instruments. The precursor IAS 39 was heavily criticized during the financial crises in 2008 because of its late recognition of credit loss. IFRS 9 introduces a new forward-looking approach that considers future macroeconomic factors. Previous research has mainly been studying banks and future effects of the standards implementation. No essential effects have been shown in previous research. What distinguishes our study is that we try to interpret the effects of implementation in different sectors and to analyze whether the effect of IFRS 9 has affected investors’ decision-making. To achieve the purpose of this thesis, a document analysis of different companies in various industries has been conducted. This thesis has been analyzed from an investors point of view which is based on IASB’s conceptual framework. This thesis has not seen any essential effects from the implementation of IFRS 9 in the financial reports. From the qualitative characteristics the financial information for an investor has improved and its relevance has increased, which has affected the investors’ decision-making, in a positive manner. After the implementation the big difference is that the annual deposition to the reserve for credit loss has increased for companies in all industries. Although, we believe that the big differences with IFRS 9 can first be interpreted in a recession.

Redovisning av finansiella instrument har varit omtalat de senaste åren, framför allt gällandebanker. Mellan år 2017 och 2018 skedde en övergång mellan två standarder, från IAS 39 tillIFRS 9. Anledningen till den nya standarden IFRS 9 var, dels att IAS 39 blev hårt kritiserad,och dels på grund av dess komplexitet. Kritiken gentemot IAS 39 blev som mest omtalad efterfinanskrisen 2007–2009, speciellt avseende sättet som kreditförluster redovisades. Bland destörsta skillnaderna mellan standarderna var en ny modell för redovisning av kreditförluster iIFRS 9, antalet värderingskategorier minskade samt att upplysningskraven utökades.Ytterligare en förändring var att IFRS 9 är en principbaserad standard, till skillnad från IAS 39som är regelbaserad. Detta kan leda till problematik gällande både subjektiva bedömningar ochharmonisering.Syftet med studien var att undersöka de övergångseffekter som uppstod för banker vidövergången till IFRS 9. Genom en kvalitativ dokumentstudie har tolv banker studerats,uppdelade i tre olika bankkategorier, där vi genom resultatet ämnat att finna eventuella mönster,likheter eller skillnader i bankernas övergångseffekter. Med utgångspunkt i årsredovisningarnafrån 2017 och 2018 från respektive bank, har fokus varit på hur redovisningen av kreditförlusterpåverkade de finansiella rapporterna vid övergången.Av resultatet framgår att alla banker i studien påverkades av övergången från IAS 39 till IFRS9. Det uppstod däremot inga tydliga mönster för hur bankerna påverkades, varken mellan deenskilda bankerna eller mellan bankkategorierna, då effekterna kraftigt skiljer sig. Något somframgår är att i genomsnitt ökade kreditförluster, kreditreserveringar och kreditförlustnivån,samt att eget kapital minskade. Studiens resultat indikerar att bakomliggande faktorer kan liggatill grund för den stora variationen av påverkan på bankerna. Faktorer som subjektivabedömningar, affärsmodell och verksamhet. De striktare kraven för upplysningar iårsredovisningarna skulle bidra till ökad transparens och således öka jämförbarheten. Det visarsig dock i studien att det brister i harmoniseringen och därför försvårades jämförbarheten.Vår slutsats är att införandet av IFRS 9 och framför allt dess förändrade regler gällandekreditförlustreserveringar påverkade bankerna. Även att variationen av verksamhet,affärsmodell och subjektiva bedömningar kan ha stor påverkan på redovisningen. Samtligabanker påverkades men förändringen var varierande. Det finns tendens till att storbankerna ochsparbankerna hade liknande övergångseffekter. Det framkom dock inga tydliga mönster förnågon av bankkategorierna. Utifrån dessa faktorer kan det krävas fler riktlinjer för att begränsade tolkningarna som uppstår. Allt för att jämförbarheten ska öka för de finansiella instrumentenmellan olika banker. / Redovisning av finansiella instrument har varit omtalat de senaste åren, framför allt gällandebanker. Mellan år 2017 och 2018 skedde en övergång mellan två standarder, från IAS 39 tillIFRS 9. Anledningen till den nya standarden IFRS 9 var, dels att IAS 39 blev hårt kritiserad, och dels på grund av dess komplexitet. Kritiken gentemot IAS 39 blev som mest omtalad efterfinanskrisen 2007–2009, speciellt avseende sättet som kreditförluster redovisades. Bland destörsta skillnaderna mellan standarderna var en ny modell för redovisning av kreditförluster iIFRS 9, antalet värderingskategorier minskade samt att upplysningskraven utökades. Ytterligare en förändring var att IFRS 9 är en principbaserad standard, till skillnad från IAS 39som är regelbaserad. Detta kan leda till problematik gällande både subjektiva bedömningar och harmonisering.  Syftet med studien var att undersöka de övergångseffekter som uppstod för banker vid övergången till IFRS 9. Genom en kvalitativ dokumentstudie har tolv banker studerats, uppdelade i tre olika bankkategorier, där vi genom resultatet ämnat att finna eventuella mönster, likheter eller skillnader i bankernas övergångseffekter. Med utgångspunkt i årsredovisningarna från 2017 och 2018 från respektive bank, har fokus varit på hur redovisningen av kreditförluster påverkade de finansiella rapporterna vid övergången.  Av resultatet framgår att alla banker i studien påverkades av övergången från IAS 39 till IFRS 9. Det uppstod däremot inga tydliga mönster för hur bankerna påverkades, varken mellan de enskilda bankerna eller mellan bankkategorierna, då effekterna kraftigt skiljer sig. Något som framgår är att i genomsnitt ökade kreditförluster, kreditreserveringar och kreditförlustnivån, samt att eget kapital minskade. Studiens resultat indikerar att bakomliggande faktorer kan ligga till grund för den stora variationen av påverkan på bankerna. Faktorer som subjektiva bedömningar, affärsmodell och verksamhet. De striktare kraven för upplysningar i årsredovisningarna skulle bidra till ökad transparens och således öka jämförbarheten. Det visar sig dock i studien att det brister i harmoniseringen och därför försvårades jämförbarheten.  Vår slutsats är att införandet av IFRS 9 och framför allt dess förändrade regler gällande kreditförlustreserveringar påverkade bankerna. Även att variationen av verksamhet, affärsmodell och subjektiva bedömningar kan ha stor påverkan på redovisningen. Samtliga banker påverkades men förändringen var varierande. Det finns tendens till att storbankerna och sparbankerna hade liknande övergångseffekter. Det framkom dock inga tydliga mönster för någon av bankkategorierna. Utifrån dessa faktorer kan det krävas fler riktlinjer för att begränsa de tolkningarna som uppstår. Allt för att jämförbarheten ska öka för de finansiella instrumenten mellan olika banker.

En granskning har avslöjat att många svenska ungdomar lockas med att köpa dyra utbildningar för att lära sig handel med riskfyllda finansiella instrument. Med argument att slippa traditionella heltidsarbeten samt drömmen om ekonomisk frihet väljer allt fler ungdomar att tillträda börsen och handla med finansiella instrument. Antalet svenska aktieinvesterare har de senaste fem åren ökat från 2,1 till 2,7 miljoner där största faktorn är att unga hittat till börsen. Hoppet om god avkastning är anledningen till att personer väljer att placera tillgångar i värdepapper i stället för att spara på sparkontot. Sammantaget i takt med att investeringsalternativen blivit allt fler bör det finnas en ökad ofrivillig riskbenägenhet hos unga investerare. Då risktagande är en av de mest centrala delarna vid investering av finansiella instrument kan en monetär förlust avskräcka en ung investerare från börsen om inte risk tas med i beaktningen. Syftet med studien är därmed att undersöka unga människors attityd till risktagande gällande investeringar på börsen. Vidare undersöks unga investerares syn på risk för att bilda en förståelse kring varför allt fler unga agerar som de gör på börsen. Denna studies syfte besvaras med hjälp av en kvantitativ forskningsmetod och med utgångspunkt i portföljteorin, prospektteorin, beslutsteorin och det kulturella riskperspektivet. Studien har gjorts i syfte att bidra med kunskap och förståelse kring unga människors investeringsstrategi för att kunna öka riskmedvetenheten bland unga investerare. Datamaterialet har inhämtats via en enkätundersökning som belyser hur de 611 respondenter ser på risk. Studiens resultat påvisar att det finns högmod bland unga investerare vilket betyder att de underskattar sitt risktagande eller rentav inte förstår vilken risk de utsätter sig för. Studien bekräftar att lockelsen av att tjäna snabba pengar genom handel med riskfyllda finansiella instrument kan komma att ta över den unga investerares rationella och välgrundade investeringsbeslut. / An investigation has revealed that many Swedish young people are lured into buying expensive training courses to learn how to trade risky financial instruments. With the argument of avoiding traditional full-time jobs and the dream of financial freedom, more young people choose to join the stock exchange and trade in financial instruments. In the last five years, the number of Swedish investors has increased from 2.1 to 2.7 million, where the biggest factor is that young people have found the stock market. The hope of a good return is the reason why people choose to invest assets in financial instruments instead of holding it at a savings account. Overall, as the investment alternatives have become more abundant, there should be an increased involuntary risk propensity among young investors. As risk taking is one of the most central parts of investing in financial instruments, a monetary loss can discourage a young investor from the stock market if risk is not taken into consideration. The purpose of the study is thus to examine young people's attitude to risk-taking regarding investments on the stock market. Furthermore, young investors' view of risk is examined to form an understanding of why more and more young people act as they do on the stock market. The purpose of this study is answered using a quantitative research method and based on portfolio theory, prospect theory, decision theory and the cultural risk perspective. The study has been done with the aim of contributing knowledge and understanding about young people's investment strategy in order to increase risk awareness among young investors. The data has been collected through a survey that highlights how the 611 respondents view risk. The results of the study show that there is arrogance among young investors, which means that they underestimate their risk-taking or even do not understand the risk they are exposing themselves to. The study confirms that the lure of making quick money by trading in risky financial instruments can overtake the young investor's rational and informed investment decisions.