No description available.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande med psykisk ohälsa. -      Hur arbetar elevhälsan för att nå ut till alla elever?  -      Hur arbetar elevhälsan hälsofrämjande mot psykisk ohälsa?  -      Vilka riskbeteenden ser elevhälsan hos eleverna gällande psykisk ohälsa? Metod  I denna studie deltog totalt 11 personer från fem olika skolor där alla har en yrkesroll inom elevhälsan. Studiens fokus ligger på högstadiet och skolorna är placerade runt omkring i Stockholmsområdet. Genom semistrukturerade intervjuer har vi fått de anställdas egna uppfattningar om hur deras hälsofrämjande arbete ser ut samt hur de arbetar för att nå ut till alla elever.  Resultat  Elevhälsan är väl medvetna om att man ska arbeta med hälsofrämjande insatser på skolan men behöver tydligare riktlinjer för hur det ska gå till. Skolsköterska, kurator, psykolog, specialpedagog och skolläkare ska finnas tillgängliga inom elevhälsan. Efter analysprocessen framkom det att elevhälsan lägger mycket av ansvaret hos lärarna. Lärarna har den dagliga kontakten med eleverna och ser eventuella beteendeförändringar. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har varje elev rätt till minst tre hälsobesök under grundskolan hos skolsjuksköterskan som efter analysprocessen uppfattas ligga som grund för elevhälsans arbete. Det är även viktigt med engagerade vårdnadshavare och att elevhälsan ska vara tillgängliga och arbeta med öppen dörr där eleverna kan komma och prata när de vill. Riskbeteenden de såg bland eleverna var hög frånvaro, beteendeförändring, försämrade provresultat, går inte framåt i skolan, problem med uppförandet, aggressivt beteende, självskadebeteende och psykosomatiska besvär som ont i magen och huvudvärk.  Slutsats  Mycket av elevhälsans arbete handlar om åtgärder exempelvis att läraren rapporterar om en elev blivit deprimerad eller har hög frånvaro medan det hälsofrämjande arbetet som att exempelvis ge eleverna kunskap och prata om ämnet psykisk ohälsa på skoltid verkar saknas. Det behövs tydligare riktlinjer för det hälsofrämjande arbetet och fler funktioner på skolan vars befattning endast fokuserar på hälsofrämjande insatser.

No description available.

The thesis is focused on finding how much sociological and financial aspects affecting traffic Brno fitness centers and especially from the perspective of women. The aim is to determine how these aspects influence decisions about selection and what is the most important for visitor. The objective will be achieved through the setting of two hypotheses to confirm or disprove a questionnaire-based survey , which will be made according to the methodological tools. Poll will be obtained personal questioning, with bailouts Internet questioning and obtain results within fitness centers . The results serve mainly to clarify the hypotheses . Contribution of the work lies in the possible recommendations to the sport sector in particular focus what the customer wanted and what is deemed unnecessary. The thesis will consist of a theoretical part and the practical part and the conclusion , when we come to empirical results.

BACKGROUND: Agility is the ability to change direction rapidly in response to a stimulus. Agility is made up of many physiological qualities, such as change of direction speed, straight sprinting speed, leg muscle qualities and anthropometry, but also factors like perceptual decision-making factors, visual scanning and knowledge of situations. Agility can be divided into reactive agility and non-reactive agility where reactive agility involves a response to an unpredictable stimulus whereas non-reactive agility is a response to a predictable stimulus. Handball is a team sport that has both physical and physiological demands such as agility, strength, endurance and cognition. AIM: The aim of this study was to compare and investigate the relationship between two agility test in order see if reactive and non-reactive agility can be seen as two different qualities in adolescent handball players. METHOD: This study included 15 adolescent handball players (median age: 13 years; median/mean height: 168.5/170.4 cm; median/mean weight: 57.3/58.76 kg). The participants were tested in a non-reactive agility test, the Agility T-test, and a reactive agility test, FiTRO Agility Check. The Agility T-test was evaluated using a stopwatch and the software FiTRO Agility Check was used to determine the reaction time. The data colletion occured during a training session. For the statistical analysis Spearmans correlation test was used. RESULTS: This study showed a weak correlation between the two tests (r= -0.33, p=0.23). CONCLUSION: The result indicates that there is a weak correlation between the two tests and this could imply that reactive and non-reactive agility might be two different qualities in team-handball, however more studies are warrented.

<p>2018-06-05</p>

<p>2018-06-05</p>

<p>2018-06-05</p>

<p>2018-06-05</p>

<p>2018-06-05</p>