Thesis (M.S.)--Ball State University, 2003. / Includes bibliographical references (leaves 47-51)

Thesis (M.S.)--Barry University, 2005. / Includes bibliographical references (leaves 62-68). Also available online (PDF file) by a subscription to the set or by purchasing the individual file.

Thesis (M.S.)--Montana State University--Bozeman, 2007. / Typescript. Chairperson, Graduate Committee: Daniel P. Heil. Includes bibliographical references (leaves 65-68).

Thesis (Ph. D.)--Virginia Polytechnic Institute and State University, 1994. / Vita. Abstract. Includes bibliographical references (leaves 66-75). Also available via the Internet.

Thesis (Ed.D.)--Boston University.

Thesis (Ed.D.)--Boston University.

Thesis (M.S.)--Boston University

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vilka eventuella effekter ett friskvårdsbidrag har på anställdas upplevda nivå av fysisk aktivitet och välmående. För att kunna undersöka detta togs fem frågeställningar fram: 1. Är anställda som nyttjar friskvårdsbidrag på en arbetsplats mer fysiskt aktiva än de som inte nyttjar friskvårdsbidrag? 2. Skulle de anställda utfört samma fysiska aktivitet även om de inte fått bidraget? 3. Finns det några skillnader i aktivitetsnivå mellan anställda som har valt olika typer av friskvård? 4. Finns det några skillnader i upplevt psykiskt och fysiskt välmående mellan anställda som nyttjar och inte nyttjar friskvårdsbidrag? 5. Finns det någon skillnad i upplevt psykiskt och fysiskt välmående mellan anställda som valt olika typer av friskvård? Metod Studien genomfördes på ett vård- och omsorgsboende i en svensk kommun. Friskvårdsbidraget innefattar 1600 kr per anställd och år. Arbetsplatsen har ca. 100 medarbetare, vilka alla gavs möjlighet att delta i denna studie. Deltagarantalet var 40 stycken (40 %) med en medelålder på 48,5 år (bortfall n=12). Könsfördelningen var 7 (17,5 %) män och 33 (82,5 %) kvinnor. Föreliggande studie är kvantitativ för att på bästa sätt kunna mäta samband och skillnader. Data samlades in med hjälp av enkäter. Resultat Alla respondenter var medvetna om att deras arbetsgivare erbjöd friskvårdsbidrag till alla anställda. Det var totalt 27 respondenter som nyttjade friskvårdsbidraget. Av dem så trodde 23 respondenter att de skulle utföra den aktivitet de nyttjade bidraget till även om de inte hade haft friskvårdsbidrag. De respondenter som nyttjar friskvårdsbidraget upplevde sin fysiska hälsa som bättre till skillnad från de som inte nyttjade friskvårdsbidraget. Det resultatet var signifikant (Z=-2,45; p <0,05 ). När det kommer till aktivitetsnivå visade analysen att de personer som nyttjar friskvårdsbidraget styrketränar mer än de som inte nyttjar friskvårdsbidraget. En analys av val av friskvårdsaktivitet och upplevd fysisk och psykisk hälsa visade att de respondenter som använder bidraget till gymkort hade en högre skattning på sin upplevda fysiska hälsa i jämförelse med de som använder bidraget till massage. Detta var ett signifikant resultat (Z=-2,268; p <0,05) . Diskussion Det var 34,3 procent som inte nyttjade friskvårdsbidraget, trots att samtliga respondenter var medvetna om friskvårdsbidraget . Att de inte nyttjade bidraget berodde inte på otillräckligt vetenskap eller att de inte fått tillräcklig information kring hur man nyttjar det. Anledningen skulle kunna vara att de glömmer att möjligheten att nyttja friskvårdsbidrag finns. Det behövs mer forskning på området om friskvårdsbidrag och dess påverkan på individers upplevda hälsa. Friskvårdsbidraget är en mycket uppskattad förmån hos de anställda.

Den senaste tidens forskning visar att dagens elever blir mer och mer stillasittande och att deras bristande motorik ger dem sämre resultat i skolan. Undersökningar har gjorts på elever som har fått pulshöjande aktiviteter och sedan haft matematik, reslutaten visar att de presterar bättre i matematik efter sin aktivitet. Syftet med denna studie var att se om elevers motorik blir bättre om de fick röra på sig utomhus. Studien genomfördes på en högstaideskola i Kalmar län under sex veckor med en försöksklass och en referensklass. NyTidstestet användes för att mäta elevernas motoriska förmåga före och efter studien. Resultatet visar att eleverna får något bättre motorik efter sex lektioner ute. Försöksklassen har utvecklats mer i vissa övningar än referensklassen och det kan bero på uteundervisningen, att röra sig på ojämnt underlag anses påverka den motoriska utvecklingen positivt. / The recent times research shows that today's students are becoming more and more sedentary and their lack of motor skills gives them poorer results in school Studies have been carried out on pupils who have received pulse-raising activities and then have mathematics, the results show that they perform better in mathematics after their activity. The purpose of this study was to see if pupils' motor skills are getting better if they had to move outside. The study was conducted at a high school in Kalmar County for six weeks with a trial class and a reference class. NyTidstestet was used to measure students' motorskills before and after the study. The result shows that the students get some better motorskills after six lessons outside. The trial class has developed more in some exercises than the reference class, and it may be due to outdoor education, moving on uneven surfaces is considered to have a positive impact on motordevelopment.