No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Föräldratränare spelar en avgörande roll för att föreningsfotboll för barn och ungdomar ska kunna bedrivas. Tidigare forskning har visat att det finns en särskild brist på mammatränare inom vissa mer historiskt mansdominerade idrotter, där fotboll utgör ett tydligt exempel. Syftet med studien är därför att utforska hur det är att vara mammatränare i fotboll, och vad är det som gör att mammatränarna lyckas med sitt uppdrag som tränare. De frågeställningar som undersökts i studien är ”Vilka fördelar och utmaningar finns det i rollen som både mamma och fotbollstränare för sitt barn?” samt ”Vilka kompetenser och förutsättningar krävs för att lyckas som mammatränare?”. Metod  Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ ansats med intervjuer, i en för författaren välbekant miljö. Då syftet med studien var att djupgående studera tränarmammors situation så genomfördes två fokusgrupper, varav tre tränarmammor deltog i den första fokusgruppen och fyra i den andra fokusgruppen. Fokusgrupperna har syftat till att undersöka hur mammatränare upplever och hanterar de dilemmatic spaces som uppstår i mammatränarrollen och betydelsen av pedagogical tact för en fotbollstränare i barn- och ungdomsverksamhet. Att låta tränarmammor mötas i fokusgrupper möjliggjorde för djupa diskussioner och är en lämplig metod för denna typ av undersökning där intervjupersonerna har ett högt engagemang i frågan. Resultat  För mammatränare identifierades dilemmatic spaces i att förhålla sig rättvist till sitt eget barn samt i att förhålla sig till att de är kvinnor i en mansdominerad idrott. Rollen som mammatränare innebär många utmaningar där den hårda kulturen inom pojkfotboll och tidsbrist nämns som viktiga faktorer. Nyckelfaktorer för ett lyckat tränarskap och utveckling av spelare har påvisats vara tydlighet och inkludering. Att besitta en pedagogical tact har påvisats viktigt för att lyckas hålla ihop samanhållningen i ett fotbollslag. I detta ingår att som tränare ta ansvar för kulturen i laget och säkerställa att alla spelare inkluderas i laget. Att vara mammatränare till sitt barn har visat sig övervägande positivt i form av en ökad närhet och insyn i sitt barns liv, samt ökade möjligheter för en förbättrad kommunikation med sitt barn. Slutsats De normer som gäller för kvinnor och män i samhället i stort speglar även hur det ser ut på fotbollsplanen. Studien visar på att det är viktigt att som tränare se till varje individs behov både på och utanför fotbollsplanen, samt att prioritera lagsamanhållningen. Inkludering av alla spelare behöver inte stå i motsatsförhållande till ett resultatfokus att försöka vinna matcher. Tränare bör prioritera att försöka motivera spelare att fortsätta idrotta, och resultatfokus bör inte vara överordnat lagfokus. Ur ett samhällsperspektiv finns anledning för att tränarmammors röster kring betydelsen av inkludering och lagsamanhållning också bör få ta större plats inom ungdomsidrotten generellt.

Syfte och frågeställningar Studien undersöker hur några svenska elitklubbar fördelar resurser mellan deras flick- och pojklag i åldern 15 till 19 år. Utvald åldersgrupp, 15 till 19 år, benämns som flickelit respektive pojkelit. - Vilka resursskillnader finns enligt akademicheferna mellan flick- och pojkelit? - Hur påverkar ungdomselitlagen klubbens ekonomi? - Hur förklaras gällande resursfördelning av akademicheferna? Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer användes som metod och respondenterna var en akademichef från respektive klubb som uppfyllde kraven för specificerad målgrupp.Genusteori användes som teoretisk utgångspunkt. Resultat: De tre klubbar som ställde upp på intervjun vittnar om likvärdiga krav på coachernas kompetens, men variation i anställningsgrad med något fler anställningar på pojksidan. Intervjuerna pekar mot att det är lika förutsättningar gällande resurser för flickor och pojkar 15 till 19 år inom fotbollsklubbar med elitlag både på dam- och herrsidan. Flickelitspelare uppges dock kosta mer för en klubb per spelare jämfört med pojkelitspelare utifrån att Svensk Elitfotboll (SEF) ger ett bidrag på 600 000 kronor till klubbar som är certifierade fotbollsakademier på killsidan. Ett motsvarande bidrag från Elitfotboll Dam (EFD) till flickakademier saknas enligt en akademichef. Den möjliga ekonomiska vinningen för att utbilda pojkspelare som säljs till utländska klubbar är betydligt större än flickspelare. Klubbar kan tänkas satsa på flickelitverksamhet för att stärka sitt varumärke, vilket kopplas till det Southhall och Nagel (2008) nämner som ”strategic philantrophy”. Slutsats: Utifrån informanternas svar verkar resursfördelningen vara likvärdig mellan flickoch pojkelit inom klubbar som svarade mot specificerad målgrupp / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att undersöka idrottslärarnas arbete i grundskolan med allmänt prestationshöjande insatser. Detta för att kunna bidra med kunskaper om hur idrottsämnet och skolan överhuvudtaget skulle kunna utvecklas för att förbättra elevernas skolresultat generellt. Undersökningen tre frågeställningar är: Har idrottslärarna en uppfattning om idrottsämnets inverkan på de andra ämnen i skolan för eleverna? Hur i så fall ser denna ut?Arbetar idrottslärarna med eleverna på idrottslektionerna på ett sätt som skulle kunna förbättra elevernas resultat och prestation i de andra skolämnen? I så fall på vilket sätt? Metod Metoden som kommer tillämpas för den här undersökningen är den kvalitativa forskningsintervjun och kommer att intervjua fyra idrottslärare. I undersökningen används en semi – strukturerad intervju med syftet att få ut så mycket som möjligt av idrottslärarnas uppfattning och erfarenhet kring frågeställningarna. Alla intervjuer skedde genom datorstödda intervjuer vilket innebär att konversationen skedde via email. Resultat I resultaten framgick det att alla idrottslärarna var överens om att fysisk aktivitet påverkar eleverna på ett bra sätt. Det framgick även att de flesta idrottslärarna använder olika typer av metoder som de vet förbättrar elevernas resultat och allmänna skolprestation. Metoderna som idrottslärarna i undersökningen använde var bland annat konditions- och koordinations baserade övningar där eleverna antingen fick jobba individuellt eller i grupp tillsammans med andra elever. Resultaten har analyserats utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv där fokuset kommer vara på formuleringsarenan, tranformeringsarenan och realiseringsarenan. Vilket innebär: hur utgivandet av det bestämmande läroplanen ser ut, vilka aktörer påverkar läroplanen, samt vilka tillvägagångssätt arbetar idrottslärarna på under lektionerna som utformat sig mer eller mindre enligt planerna. Slutsats Idrottslärarna uppvisade variation på sina svar huruvida fysisk aktivitet hjälper eleverna med deras resultat- och skolprestation. Oavsett variationen på de olika intervjusvar så ansåg idrottslärarna enhälligt att fysisk aktivitet hjälper eleverna med deras intellektuella funktioner, koncentrationen samt minnet. Det framgick även i undersökningen huridrottslärarna använder sig utav olika metoder för att jobba med eleverna på idrottslektionerna.

Bakgrund: Ämnet talang och talangutveckling blir mer och mer ett komplext och omdiskuterat ämne inom svensk idrott. Med en bakgrund inom innebandy som ledare och spelare har jag därför valt att skriva kring detta ämne och hur det ser ut i nuläget.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur elittränare och anställda i olika innebandyförbund arbetar med talangutveckling inom innebandy i Sverige.Metod: Studien är av kvalitativt angreppssätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att fånga upp deltagarnas kompetens, funderingar och tankesätt.Resultat: Deltagarna visar tydliga bevis på att begreppet talang och arbetet kring talangutveckling är komplext. Att en mängd olika faktorer kring ledarskap, sampling, deliberate practice, deliberate play, coachens betydelse, goda idrottsliga miljöer, sampling eller tidigare specialisering, relativ ålders effekt är av betydelse i olika utsträckningar.Diskussion: Vilket tillvägagångssätt är bäst för unga idrottare och hur ska man skapa rätt förutsättningar. Olika tillvägagångssätt har visats vara ett faktum. Om det är kompetens som är i framkant eller ledarens egenskaper. Att lagen har roligt och en trygg miljö eller främst är en god talang.

No description available.

Eftersom ämnet kring covid-19 är nytt samt att det inte har hunnits utforska helt finns det flera möjligheter till ny forskning. Då den svenska idrottsrörelsen är en stor del av svenskars fysiska aktivitet har denna studie sin grund i detta. Syftet med denna studie är att undersöka om föreningsidrotten i Skåne har minskat under coronapandemin, samt hur RF-SISU:s projektstöd har använts i föreningarna för att hålla igång träningen. Projektstödet som RF-SISU delade ut till föreningar skulle hjälpa dem att bibehålla sin verksamhet under corona och kunna förhålla sig till de restriktionerna. Genom ett utvärderande synsätt och modellen ADKAR har enkäter från föreningar analyserats. Enkäter skickades ut till föreningar som fått beviljat stöd under 2020, och genererade 28 svar av totalt 36 föreningar. Resultaten visar att majoriteten av föreningarna har fått hjälp av stödet men att mer än hälften dessutom blivit mindre aktiva medlemmar. Den åldersgrupp som har fått ta del av störst del av stödet är åldrarna 8–11, men många föreningar har använt sitt stöd till flera olika åldersgrupper. Föreningarna har använt stödet till material för utomhusbruk, mer material, material för ny träning, hyror och så vidare. Slutsatsen i denna studie är att stödet har underlättat för föreningarna men inte i vilken grad det har hjälpt föreningarna. Majoriteten av idrottsföreningarna har kunnat fortsätta bedriva sin verksamhet, men hälften av alla föreningar har minskat i antal aktiva medlemmar. Majoriteten av föreningarna beskriver också att RF-SISU:s projektstöd har hjälpt föreningarna att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Det framkommer även att stödets syfte inte har följts i alla fall av RF-SISU och föreningar har köpt in material som inte bidrar till träningen.  Nyckelord: Covid-19, projektstöd, RF-SISU Skåne, enkät, ADKAR-modellen