Some children develop externalizing and internalizing behavior problems at an early age. Previous research has often treated these children as a homogeneous group, the purpose of this study is to show that this group of children is in fact heterogeneous. Data from theSOFIAstudy was used and preschool pedagogues were informants. The sample contained 2121 boys and girls between 3-5 years. Groups of children with the behavior problems and the risk factors AD/HD symptoms, fearlessness and callous-unemotional traits were created. What different constellations of the behavior problems and the risk factors are there, and what constellations of risk factors occur in the constellations of behavior problems? Preschool children with externalizing and internalizing problems is a very heterogeneous group since children with the same constellation of behavior problems have different constellations of risk factors, this also shows heterogeneity regarding the risk factors. / Vissa barn utvecklar tidigt externaliserade och internaliserade beteendeproblem. Tidigare forskning har ofta behandlat dessa barn som en homogen grupp, denna studies syfte är att påvisa att dessa barn istället är en heterogen grupp. Data ifrån SOFIA studien användes där förskolepedagoger var informanter. Urvalet var 2121 pojkar och flickor mellan 3-5 år. Grupper av barn med beteendeproblemen och riskfaktorerna AD/HD symptom, oräddhet och brist i empati - flackt känsloliv skapades. Vilka olika konstellationer av beteendeproblemen och riskfaktorerna finns, och vilka konstellationer av riskfaktorerna förekommer i konstellationerna av beteendeproblemen? Förskolebarn med externaliserade och internaliserade problem är en mycket heterogen grupp då barn med samma konstellationer av beteendeproblemen har olika konstellationer av riskfaktorer närvarande, detta påvisar också heterogenitet vad gäller riskfaktorerna.

Describing how water flows in flat landscapes is generally difficult as the main driving force behind surface runoff is elevation differences. In an experiment designed to delineate the uncertainty in catchment areas created in software for geographical information systems (GIS), a flow algorithm that distributes the flow from one point to all of the neighbours with lower elevation was used. By analysing the values for the catchment areas created by this algorithm the uncertainty could be assessed. The main objective is therefore to investigate whether flow direction algorithms can be used to delineate uncertainty in catchment areas or not. The results acquired in this project consisted of area sizes for the different catchment areas connected to each wetland, as well as the distribution of values within these areas. The values signifies the percentage of each cell within an area that contributes to the drainage point. By relating the dispersion of values for certain thresholds to the size of the area, the main conclusion is that areas of small size are more affected by uncertainty.  Finally, some further studies within this area has been suggested. For example, to evaluate differences in runoff in different kinds of terrain, with different data resolutions or to correlate it to the effect of slope. In conclusion this project supplies an entrance to a new method of evaluating uncertainty in a field that surely can be broadened and repeated for greater accuracy. / Hur vatten flödar i flacka landskap är oftast svårt att avgöra då det huvudsakligen är höjdskillnader som driver vattenflödet längsmed, eller strax under, ytan. Projektet består av ett experiment för att utröna osäkerheten i flödesriktningar och avrinningsområdets gränser. I olika program för geografiska informationssystem (GIS) användes en flödesalgoritm som fördelar flödet från en punkt till alla omkringliggande punkter med lägre höjd. Genom att analysera värdena för de avrinningsområden som skapades av denna algoritm kunde osäkerheten avgöras. Den huvudsakliga frågan blir således huruvida flödesalgoritmer går att använda till att beskriva osäkerhet i flacka avrinningsområden. Resultaten som erhölls utav undersökningen bestod av storleksangivelser för de olika avrinningsområdena kopplade till varje våtmark, samt fördelningen av värden inom dessa områden. Värdena angav hur stor procentandel av varje cell inom området som bidrog till områdets utloppspunkt. Genom att relatera spridningen av värden över vissa gränsvärden mot områdets storlek kunde slutsatsen dras att det generellt är de små områdena som påverkas av osäkerhet. Vidare studier utanför detta projekts ramar har föreslagits; att exempelvis undersöka skillnader i avrinning i olika typer av terräng, med olika upplösning på data eller undersöka sluttningens inverkan. Sammanfattningsvis erbjuder denna uppsats en början till en ny metod att undersöka osäkerhet i ett område som självklart kan breddas och upprepas för större säkerhet.