Syftet med denna studie är att undersöka ledarskap på distans och urskilja skillnader från traditionellt ledarskap i en svensk storbank. Covid-19 penademin förändrade storbankens förutsättningar och tvingade fram en strukturförändring från kontors baserat arbete till distansarbete. Studien utforskar hur förutsättningar för arbetet hos medarbetare och ledare inom storbanken påverkats. Vidare identifieras risker och utmaningar med virtuellt ledarskap i samband med distansarbete. Frågeställningarna som ligger till grund för studien lyder följande “På vilket sätt har ledarskapets förutsättningar förändrats från arbete på kontor till arbete på distans” samt “Hur kan ledare anpassa sig för att kunna leda medarbetare på distans?” Arbetsmarknaden har utvecklats snabbt och i samband med den digitala utveckling har nya arbetssätt tillkommit. Pandemin påskyndade utvecklingen ytterligare och på grund av restriktioner tvingades organisationer ändra arbetsstruktur för att kunna fortgå. Distansarbetet medförde helt nya förutsättningar samt risker och utmaningar för ledare. Genom att identifiera förutsättningar inom distansarbete samt urskilja skillnader mellan traditionellt ledarskap och virtuellt ledarskap kan man möta risker och utmaningar i distansarbetet. Ledare kan få bättre förutsättningar och en ökad förståelse om hur man leder medarbetare på distans. Det empiriska underlaget har samlats in genom intervjuer och respondenter som legat till grund för dataunderlaget är anställda inom storbanken. Av totalt åtta respondenter har sex stycken rollen som ledare och två medarbetare. Den teoretiska referensramen har legat till grund för vår analys av dataunderlaget. Resultatet indikerar på att ledare behöver strukturera en interaktionsplan med medarbetare som arbetar på distans. En individualisering av sociala utvärderingar kan tillgodose medarbetarens behov efter stöd och motivation. Utöver dessa insatser är det viktigt att ledare implementerar sociala icke arbetsrelaterade aktiviteter för att skapa gemenskap och stärka relationer inom organisationen. / The aim of the study is to examine remote leadership and distinguish differences from traditional leadership in a swedish bank. The pandemic known as covid-19 forced the swedish bank to organizational structure change from office based work to remote work. The study investigates how coworkers and leaders in the swedish bank were affected as their conditions in the bank changed to virtual leadership. Furthermore identifying risks and challenges with virtual leadership in a remote working environment. The issue for the base of this study is “In what way have the conditions for leadership changed fromwork in the office to remote work” and “How can leaders adapt to lead employees remotely?” The labor market has developed rapidly and in connection with digital development, new working methods have been added. The pandemic further accelerated development and due to restrictions, organizations were forced to change their workstructure in order to survive. Remote work brought completely new conditions as well as risks and challenges for leaders. By identifying conditions in remote work and distinguishing differences between traditional leadership and virtual leadership, one can meet risks and challenges. Leaders can get better conditions and an increased understanding of how to lead employees. The empirical data has been collected through interviews and respondents who formed the basis for the study are employees of the Swedish bank. Out of 8 respondents, 6 are employed as managers and 2 employees at the major bank. The theoretical frame of reference has formed the basis for our analysis of the empercial data. The results indicate that leaders need to structure an interaction plan with employees who work remotely. An individualization of social evaluations for employees can satisfy the employee's need for support and motivation. In addition to these efforts, it is important that leaders implement social non-work-related activities to create unity and strengthen relationships within the organization.

In the Swedish labor market, it has become more common that employees, with an office-based workplace, themselves decide when, where and how their work takes place. This flexibility results in a situation where the borders between work and private life become blurred and the work can therefore be described as flexible. The purpose of the study was to examine and analyze flexible work-life from a coworker perspective, its' perceived possibilities and challenges and consequences for work life balance. A qualitative study with semi-structured interviews was conducted among coworkers in different trades in the Swedish labor market. The results showed a wide range of possibilities and challenges with flexible work conditions. Flexible work-life opportunities revealed to promote those with family responsibility, not least single parents. The flexible work-way also opened up the possibility to recover and enhanced wellbeing, but could also result in negative consequences such as perceived stress. The wellbeing and the experienced work-life balance has shown to be affected by work demands, the degree of control and the work experience. Therefore, has it been of great importance that the coworkers get enough support and help to find functional strategies to be able to draw a line between work and leisure. / På den svenska arbetsmarknaden är det allt mer vanligt att medarbetare med kontorsbaserade yrken själva får utforma när, var och hur arbetet ska utföras. Den flexibiliteten medför att gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut och arbetet kan därmed beskrivas som gränslöst. Syftet med studien var att undersöka och analysera gränslöst arbete ur ett medarbetarperspektiv. Studien utgick från frågeställningar som berör medarbetares erfarenheter av gränslöst arbete, dess möjligheter och utmaningar samt hur det påverkar balansen mellan arbete och fritid. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod användes bland medarbetare inom olika branscher på den svenska arbetsmarknaden. Studiens resultat visade på en rad olika möjligheter och utmaningar med gränslösa arbetsförhållanden. Det flexibla arbetssättet visade sig bland annat underlätta för de med familjeansvar, inte minst för ensamstående föräldrar. Det gränslösa arbetssättet visade sig också främja möjligheten till återhämtning och ökat välmående, men riskerade även att resultera i negativa följder såsom upplevd stress. Välmåendet och den upplevda balansen mellan arbete och privatliv, även kallat work-life balance, påverkades av arbetskrav, graden av kontroll och arbetslivserfarenhet. Därför har det varit av stor vikt att medarbetarna har stöd och får vägledning att hitta fungerande strategier för att kunna dra en gräns mellan arbete och privatliv.