Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus. Däremot upplever vi inte att dessa skillnader är lika omfattande som de skillnader litteraturen beskriver gällande inomhuslek. Ett tydligt resultat som kom fram var att barnen helst leker med någon av sitt eget kön. Vi har också upptäckt att barnen redan verkar ha en uppfattning om vad som anses flick- respektive pojkaktigt, eftersom det vid intervjuerna framkom mer könstypiska lekar än vad barnen faktiskt lekte under observationerna.

<p>Vår uppsats handlar om ADHD sedd med genusperspektiv, tyngdpunkten ligger på flickors problembild. Vi har börjat med en tillbakablick av medicinsk forskning och psykvård, går sedan genom dagens norm för ADHD diagnostisering. Vi tar upp dagens medicinska förklaring till hur ADHD uppstår samt skillnader i flickors respektive pojkars symtombild. Vi har använt oss av strukturerad intervjumetod. Då vi intervjuat fyra vårdnadshavare över Internet passade denna metod bäst. Vi valde att intervjua fyra lärare, två personligen med bandspelare, en via mejl och den sista muntligt utan bandspelare. Analysen gäller hur pedagoger och föräldrar ser hur skolan hjälper flickor och pojkar med ADHD. Analysen visade att en del föräldrar är nöjda med skolans insatser medan andra föräldrar i undersökningen är mindre nöjda. Lärarna däremot anser att de arbetar för att barnen ska få den hjälp de behöver oavsett diagnos och kön. Av analysen kan vi dra slutsatsen att flickor upptäcks senare på grund av att diagnostiseringen sker utifrån pojkars symtombild.</p>

<p>Denna rapport handlar om pojkars och flickors intresse av skönlitteratur samt om det finns några kopplingar mellan utvecklingspsykologin och barns läsvanor. I litteraturgenomgången tar jag upp barns utveckling 7-15 år och barns läsvanor 10-12 år. I min resultatdel presenterar jag vad jag fått fram av min enkätundersökning som jag gjort i tre klasser i år 4, 5 och 6, sammanlagt 68 elever. Jag har frågat eleverna angående deras fritidsläsning. Vilken skönlitteratur läser eleverna? Hur ofta läser eleverna? Hur mycket läser elverna? När läser eleverna? samt Varför läser eleverna? Jag kom bl.a. fram till att eleverna gärna väljer äventyrsböcker, mysterieböcker och roliga böcker att läsa på sin fritid. Elverna läser för att det är roligt och för att det är viktigt att träna sin läsning. De flesta läser varje dag och vanligtvis innan de går och lägger sig. Jag har också fått fram i mitt resultat vad som skiljer pojkar och flickor åt vad beträffar deras fritidsläsning. Det som skiljer sig är att flickor läser fler böcker än pojkar. Pojkar läser gärna sportböcker medan flickor tycker om att läsa djurberättelser. Pojkar läser mer för spännings skull än vad flickorna gör. Flickor läser gärna när de kommer hem efter skolan, medan pojkar tycker om att läsa på morgonen.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda på vilken betydelse jämställdhet i förskolan har, samt att ta reda på vad som hände efter att projektet ”Vi är alla medaktörer” från Växjös Universitet, avslutades. För att få reda på detta har jag intervjuat förskolelärare från tre av de medverkande förskolorna i projektet. Jag har även läst och utgått från rapporten ”Vi är alla medaktörer”(2005).</p><p>Utifrån det jag läst i rapporten har jag dessutom läst och kopplat ihop teorier om genus, jämställdhet, styrdokument och övriga lagar och förordningstexter. Jag har dessutom tagit reda på vad regeringens jämställdhetsdelegation anser om jämställdhet i förskolan.</p><p>Det resultat jag har fått fram är att efter att projektet ”Vi är alla medaktörer” avslutades har man ökat förståelsen och projektet har bidragit till att förskolorna numera jobbar mer med jämställdhetsfrågor och frågor kring genus. Jag har även fått fram hur viktigt det är med jämställdhet i förskolan och vad det kan betyda för barnens uppväxt och samhällets utveckling, samt betydelsen av våra egna föreställningar och förhållningssätt.</p>

<p>När en ung person är misstänkt för brott är det vanligt att åklagarmyndigheten skickar en begäran om yttrande från socialtjänsten enligt 11§ (1964:167) lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Syftet med denna studie är att undersöka om och på vilket sätt kön spelar roll i de bedömningar som socialsekreteraren gör. Jag har i studien granskat ett antal yttranden enligt 11§ (1964:167) lagen med särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare. Arbetssättet i studien kan liknas vid den hermeneutiska cirkeln då jag under hela studiens gång har arbetat parallellt med både teori, tidigare forskning och empiriskt material och därmed pendlat mellan del och helhet. Som teoretiskt underlag för studien har jag använt mig av Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt. Resultatet av studien är mångfacetterat men visar på att kön har en betydelsefull roll för hur en människa bedöms.</p>

<p>När en ung person är misstänkt för brott är det vanligt att åklagarmyndigheten skickar en begäran om yttrande från socialtjänsten enligt 11§ (1964:167) lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Syftet med denna studie är att undersöka om och på vilket sätt kön spelar roll i de bedömningar som socialsekreteraren gör. Jag har i studien granskat ett antal yttranden enligt 11§ (1964:167) lagen med särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare. Arbetssättet i studien kan liknas vid den hermeneutiska cirkeln då jag under hela studiens gång har arbetat parallellt med både teori, tidigare forskning och empiriskt material och därmed pendlat mellan del och helhet. Som teoretiskt underlag för studien har jag använt mig av Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt. Resultatet av studien är mångfacetterat men visar på att kön har en betydelsefull roll för hur en människa bedöms.</p>

7049 unaccompanied children seeked asylum in Sweden during 2014 and 15% of them were girls. The aim of the study was to highlight unaccompanied girls arriving in Sweden and examine their views on integration and belonging. Interviews were undertaken with five former unaccompanied girls in the age of 18-24 through a qualitative approach. The result was analyzed abductively through Rainer Bauböcks’ (1996) Model of Civil Society, David Morgans’ (2011) concept of Family Practices and through Steven Vertovecs’ (2001) concept of Transnational Social Room. Four out of five respondents described that they felt included in the Swedish society. However, according to Bauböcks’ model, the respondents were rather in the process of becoming integrated, since they did not yet fulfill all criteria for integration. Furthermore, the respondents expressed that education was of high value in order to get a job, get integrated and to become independent. Relationships with significant people was also a strong contributing factor to their sense of belonging. The position in transnational social rooms varied among the respondents.

Den här studien syftar till att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som ges då barn positionerar sig själva och varandra utifrån olika könsmönster i samhandlandet med återvinningsmaterial samt andra material i förskolans verksamhet. Vår utgångspunkt i sammanhanget är att kön är något som är socialt konstruerat utifrån en föreställning om vad som är kvinnligt och manligt, en tvådelad kategorisering av kön, och att dessa föreställningar både styr och begränsar hur flickor och pojkar görs olika (Eidevald 2011, s. 63-64). Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats med ljudupptagningar och anteckningar som datainsamlingsmetoder. Observationerna ägde rum på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år där återvinningsmaterial samt naturmaterial har en stor och självklar plats i verksamheten. Det insamlade materialet har därefter analyserats med hjälp av ett analysschema samt med utgångspunkt ur feministisk poststrukturell teori. Vi har inte hittat några entydiga resultat, utan dessa skiftar i utformning beroende på perspektivtagande. Ur vår insamlade data framträder en bild av en klyfta mellan vuxnas föreställningar och barns faktiska göranden. Vad vi vuxna har för föreställningar kring syftet med ett material behöver inte överensstämma med barnens syfte och användande. Barn kan på detta sätt sägas stå i ett korsdrag av kontrasterande diskurser då materialet och de andra barnen å ena sidan uppmanar till att agera könsstereotypiskt i deras subjektskapande och vuxna å andra sidan uppmanar till ett könsneutralt/-överskridande beteende.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur skolkuratorer definierar begreppet självskadebeteende, hur frekvent de anser att beteendet är på respektive skola samt vilka orsaker till självskadebeteende de anger. Uppsatsen undersökte vidare skolkuratorernas arbete med flickorna samt deras upplevelse av detta arbete. Sex kvalitativa intervjuer med skolkuratorer genomfördes. Det framkom att skolkuratorerna definierade självskadebeteende som ett begrepp som rymmer en mångfald av beteenden. Kuratorerna hävdade att det inte gick att ge något enhetligt svar till varför en flicka skadar sig själv, utan detta varierade från flicka till flicka. Krav och ideal i dagens samhälle nämndes dock särskilt. Skolkuratorerna var av skilda åsikter beträffande huruvida självskadebeteende är vanligt förekommande eller inte. Kuratorsrollen beskrevs av informanterna som relativt oreglerad och fri att utveckla. Samtliga kuratorer framhöll uppgiften att hjälpa flickorna vidare till professionell hjälp. Det betonades även att föräldrarna var viktiga att engagera för att kunna hjälpa flickorna. Förebyggande arbete ansågs viktigt, men förekom inte i någon större utsträckning på skolorna. Våra resultat har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor. Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013). Tidperioden är vald för att synliggöra tendenser i data med rimlig datamängd och med samma betygssystem; Lpo 94. Slutbetyget i årskurs 9 är medvetet valt då detta representerar ett mått på elevens kunskapsnivå efter utgången grundskola. Studiens resultat påvisar en tydlig snedfördelning avseende betyg mellan flickor och pojkar till flickors fördel. Denna snedfördelning är inte specifik för utvald skola eller för riket utan utgör en del av ett större övergripande betygsmönster som omfattar flertalet OECD länder. I genomsnitt uppvisar skolans flickor över utvald tidsperiod cirka 8,3 % högre betygsmeritmedelvärde än pojkar vilket är i god samstämmighet med forskningsresultat sedan slutet av 1980-talet tills idag. Vidare följer att betygsskillnaderna tenderar att öka över studiens tidsperiod; dock med mer än dubbelt så stor ökning vid utvald skola. Kring 2007 uppvisar skolan ett tydligt trendbrott avseende sina betygsresultat. Under resterande del av undersökt tidsperiod har skolans flickor och pojkar lägre medelbetyg än motsvarande för riket. Fördelningen av ämnesvisa slutbetyg för studiens skola visar att flickor har högre genomsnittliga betygsmeritmedelvärden över vald tidsperiod än pojkar i alla skolans ämnen förutom i ämnet idrott och hälsa. Detta ämnesvisa betygsmönster sammanfaller med det för riket. Till skillnad från riket som påvisar signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar för alla skolämnen uppvisar dock utvald skola endast signifikans för 9 av totalt 17 ämnen. Orsaker till ökade betygsskillnader mellan flickor och pojkar beskrivs och diskuteras i denna studie. Det framkommer att det finns fler påverkansfaktorer än endast kön och att betygsskillnaderna kan vara mångbottnade. Då varje skola är unik och påverkas av kulturella, sociala och politiska händelser på både lokal- och riksnivå är det av vikt att studera enskilda skolors betygsmönster i förhållande till rikets. Man kan inte förutsätta att alla enskilda skolor exakt följer rikets betygsmönster. Skolor bör förstås utifrån sina egna unika förutsättningar parallellt med riket i övrigt.