This study is about young girls' mental health. In Sweden, the mental health deteriorated in recent years among adolescents, particularly among young girls. Results of the Liv & Hälsa Ung in 2011 in the southern part of the county of Örebro is the basis for the study. The results of the survey showed that a remarkable number of young girls rate their mental health as poor. The purpose of this study was to examine what young girls in southern part of the county of Örebro County believes are contributing factors for good mental health and the method used is qualitative. Three focus groups were conducted data collection in which participants consisted of girls in grade two in high school. The results showed that young girls believe that school is a factor that causes a lot of stress among adolescents. Schools should create a calm and relaxed environment to promote mental health. Performance anxiety and stress were factors that largely contribute to mental illness. The conclusions that could be drawn was that good mental health is largely characterized by the body language, that young girls are experiencing stress and performance anxiety, and that better reply, support and self-esteem promotes mental health.

Syftet är att undersöka gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hälsa med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i åtta klasser, både på studie- och yrkesförberedande program och på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i vilka faktorer som påverkar elevernas deltagande och icke deltagande i undervisningen i idrott och hälsa 1 och om det fanns några likheter/ skillnader mellan de studie- och yrkesförberedande programmen samt mellan flickor och pojkar. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i undervisningen i idrott och hälsa för att öka motivationen till deltagande. Resultatet visar att både inre och yttre motivationsfaktorer påverkar elevernas motivation till undervisningen i idrott och hälsa. Lektionsinnehåll och bra betyg är två av de främsta motivationsfaktorerna som genererar den höga närvaron och positiva inställning som ämnet i många fall inger. De elever som inte alltid upplever ämnet idrott och hälsa som positivt och viktigt anger orsaker som att ämnet ibland känns onödigt och inte alltid så seriöst. Utifrån resultatet kan den största skillnaden mellan de jämförda grupperna utläsas på frågan om motiverande lektionsinnehåll. Majoriteten pojkar samt elever på de studie- och yrkesförberedande programmen anser att bollspel är den mest motiverande aktiviteten samtidigt som flickorna anser att den främsta motiverande aktiviteten är styrka och kondition. Roligare lektioner samt ett mer varierat lektionsinnehåll anges som de främsta faktorerna som skulle motivera eleverna mer.

Purpose: The purpose of this study is to investigate teachers' approach to gender in the preschool playground. The study is based on a gender theory perspective, which concerns how preschool teachers create invisible rules, norms and expectations about what is masculine and feminine in society. The study deals with the concept of gender and how it is perceived and expressed from the teacher's' point of view and how the teachers treat the children in the playground. Question at issue: What are the educators´ ideas regarding pupils in preschool playgrounds in relation to gender? How visible are norms and notions of gender in the preschool outdoor area? In what way is the preschool outdoor area important for educators pedagogical approach? Method: These questions are answered using a qualitative observations and interviews with three teachers at a preschool in Stockholm. Main theoretical connections: Constructivist interpretative and gender theory. Conclusion: The result of the interviews reveals that teachers treat pupils as individuals rather than based on their gender. This is the teacher's main goal and ambition. The observations showed a passive approach that involves teachers allowing the children to play freely in the preschool playground. They care about the children's free play and care because they believe that it is important. The teachers do not participate in children's play in the outdoor area, but they observe and assist the children when needed. Although the preschool yard plays a vital role in the everyday educational activities, our results suggest children to learn from each other without interaction and teaching from the teachers. The teachers did not view the playground as an extension of learning that occurs indoors but as an area where children can play and learn from each other.

I denna studie vill vi undersöka ensamkommande flickors erfarenheter av studie- och yrkesvägledning samt hur de resonerar kring framtiden, där vi vill fokusera på deras upplevda möjligheter och framtidsdrömmar. Till vår hjälp med detta har vi våra tre frågeställningar; Hur beskriver de ensamkommande flickorna sina erfarenheter av vägledning?, Hur ser de ensamkommande flickornas framtidsdrömmar ut, och har de förändrats sedan de kom till Sverige?, samt Hur ser de ensamkommande flickorna på sina möjligheter till arbete? Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi genomför intervjuer med fem ensamkommande flickor. Våra intervjuer har därefter analyserats utifrån Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus samt Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont. Resultatet visar på att de ensamkommande flickorna framhåller vikten av utbildning i syfte att nå framtida yrkesdrömmar samtidigt som deras upplevda möjligheter att få ett arbete skiljer sig. Några har kvar samma yrkesdröm som i hemlandet medan några av flickornas yrkesdrömmar förändrats, av olika anledningar. Skolans studie- och yrkesvägledning uppges vara betydelsefull för eleverna, där lärarnas vägledande insatser särskilt framhålls.

Sammanfattning Följande studie är en integrativ litteraturstudie som beskriver relationen mellan diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och substansmissbruk. Syftet med den aktuella litteraturstudien var att hitta tänkbara förklaringar till relationen mellan de två fenomen. Vidare var även syftet att se om det fanns skillnader mellan könen vad gäller relationen mellan substansmissbruk och diagnosen ADHD. Sammanlagt är det 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna studie. De vetenskapliga artiklarna har utifrån en tematisk innehållsanalys sammanställts och jämförts utifrån Howard Beckers stämplingsteori, Brantes kritiska förhållningssätt samt begreppet stigma. Resultatet visar att det finns ett samband mellan diagnosen ADHD och substansmissbruk. Både flickor och pojkar som har diagnostiserats med ADHD har en ökad risk för att utveckla substansmissbruk. Det kan också ses en skillnad mellan flickor och pojkar som har diagnosen ADHD, och risken att utveckla ett substansmissbruk under sin uppväxt. Flickor med diagnosen har en betydligt större risk att utveckla substansmissbruk än det motsatta könet. Resultatet visar även att en tänkbar förklaring till sambandet mellan diagnosen ADHD och substansmissbruk kan vara självmedicinering. I det sociala arbetets praktik är det inte ovanligt att personer med diagnosen kombinerad ADHD och missbruksproblematik bollas mellan socialtjänst och psykiatri. Detta då deras komplexa situation varken kan reduceras till antingen diagnosen ADHD eller substansmissbruket. Resultatet i studien är viktigt att vara medveten om i mötet med personer som söker hjälp för diagnostiserad ADHD, substansmissbruk eller båda delar.

Allt fler röster i samhällsdebatten lyfter problematiken kring de missgynnade och förbisedda flickorna med ADHD. Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att belysa hur studiesituationen i skolan kan se ut för flickor med diagnosen ADHD. Genom både observationer och intervjuer med tre flickor och deras lärare har vi försökt beskriva hur flickornas tillvaro i skolan kan se ut, med fokus på inlärning, delaktighet och känslan av sammanhang i klassrumssituationen. Vi har undersökt vilka specialpedagogiska perspektiv som ligger till grund för lärarnas undervisning och bemötande av dessa flickor samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersökt hur flickorna uppfattar sin lärandesituation. Resultaten pekar på att dessa flickor inte tydligt visar svårigheter som kopplas samman med ADHD, men att de upplever svårigheter i att koncentrera sig och följa med i undervisningen, vilket får konsekvenser för deras lärande. Vidare indikerar studien att lärarna inte möter flickornas behov i tillräckligt hög grad, då de anpassar undervisningen främst på gruppnivå. Detta visar sammantaget på att det finns ett behov av en bredare kunskap kring flickor med ADHD:s annorlunda funktionssätt, så att dessa flickor med skolans hjälp och vägledning kan uppnå sin fulla potential.

Det du håller i din hand är en fenomenologiskt inspirerad studie med syftet att bidra med kunskaper om hur flickor som är i skolsvårigheter upplever sin skolgång. För att begränsa urvalsgruppen ska flickorna även fått en sen ADHD-diagnos. Den semistrukturerade forskningsintervjun har använts som metod. I kombination med fenomenologin blir det en lämplig plattform för att utforska flickornas egna upplevelser. Skolan upptäcker ofta flickorna sent i skolgången, eftersom deras symptom är subtila och svåra att uppmärksamma i tidig ålder. De lyckas dölja sina svårigheter genom att klara sig på godkänd nivå i ämnena, medan de samtidigt har problem med koncentration och relationer till jämnåriga. Konsekvenserna kan bli stora ända in i vuxenlivet. Det är därför av vikt att lyssna till flickornas egna berättelser, så att vi får förståelse för hur det är att vara flicka med skolsvårigheter och ADHD i dagens skola. Resultatdelen visar att studiens flickors upplevelser på flera sätt stämmer överens med tidigare forskningsresultat och frågor om varför vi inte kommit längre i arbetet med dessa flickor väcks. I diskussionen lyfts förändringar i sättet att se på sig själv som flicka med ADHD jämfört med vad tidigare forskning visar.

Examensarbetets syfte är att föra statistik och kartlägga bästsäljande kapitelböcker och deras protagonister, samt att redogöra för flickors gestaltning i kapitelböcker och jämföra med tidigare forskning. Studien har använt sig av en kvantitativ metod för att samla data över bästsäljande böcker och en kvalitativ metod för att analysera nio kapitelböcker. Resultatet visar fler flickprotagonister i topplistan över sålda kapitelböcker, vilket kan bero på flera saker men en slutsats är att läsintresset hos flickor är större än hos pojkar. Analyserna visar att flickprotagonisterna är både aktiva och passiva, av de nio flickorna i studien är en extra initiativtagande och problemlösande. Flickprotagonisterna gestaltas såväl inomhus som utomhus, med undantag för en protagonist som enbart skildras utomhus.

BakgrundDet framgår av tidigare forskning att flickor och pojkar tydligt delas in efter traditionella könsmönster. I leken ges barn möjlighet till tillfällen att överskrida de traditionella könsmönstren och bilda sig en egen identitet. Det finns satta normer i samhället att följa och dessa framgår tydligt för individen. Många gånger kan detta vara svårt då omgivning, media, pedagoger och samhälle påverkar till ett bevarande av dessa mönster. Även barnen själva vet till vilken kategori, flicka respektive pojke de tillhör och anpassar sig efter detta. I Lgr 11 (2011) framgår det att skolan skall motverka traditionella könsmönster och därmed skall flickor och pojkar ges samma möjligheter i den fria leken oavsett kön.SyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor och pojkar leker och kommunicerar under den fria leken inomhus i förskoleklass utifrån ett könsperspektiv.MetodVår studie baserades på en kvalitativ studie med hjälp av metodverktyget observation. Observationerna var av ostrukturerad karaktär och visade prov på hur flickor och pojkar agerade i den fria leken. Observationerna genomfördes enskilt i tre olika förskoleklasser detta för att kunna få möjlighet att se likheter och skillnader som uppstod i leken.ResultatResultatet visar att flickor och pojkar i stor utsträckning håller sig till de könsmönster som finns i samhället i sina val av lekar. De barn som visar tendenser att överskrida de satta könsmönstren tillrättavisas snabbt av de övriga barnen. I två av våra observationer visar flickorna tendens till att dra sig undan då pojkarna antar lekar av en mer våldsam karaktär. Däremot leker pojkarna lekar på flickornas villkor i lekar med familjekaraktär. Barnen tar tydligt på sig olika roller som exempelvis djur eller en omhändertagande roll i den fria leken. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund till studien: Många invandrare bor i segregerade bostadsområden med få kontaktermed svenskar. Den stereotypa bild av invandrare som många gångerskapas av massmedia medför att integrationen blir svårare och förmed sig negativa konsekvenser för alla i samhället.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka några invandrarpojkarsupplevelser av integrering i det svenska samhället samt hur de ser pårelationen till det motsatta könet. Vad beträffar det sistnämnda är viintresserade av att undersöka deras syn på förekomsten av sexuellatrakasserier gentemot flickor.Frågeställningar: Hur uppfattar de intervjuade invandrarpojkarna integreringen i detsvenska samhället?Hur de ser på relationen till det motsatta könet?Vad anser de om förekomsten av sexuella trakasserier gentemot flickor?Metod: Vi har i vår undersökning valt att använda oss av en kvalitativ metodmed elva intervjuer. Huvudresultatet består av intervjuer med åttainvandrarpojkar, varar ett intervjutillfälle var en gruppintervju medtvå pojkar. Utöver detta består en mindre del av resultatet även av engruppintervju med tre svenska pojkar.Huvudresultat: Invandrarpojkarnas integration undergrävs beroende på olikafaktorer såsom att de bor i ett segregerat bostadsområde varigenomkontakten med svenskar blir ytlig. Bilden av Sverige är överlagpositiv, men identifikationen som svensk saknas. Mestadels skerumgänget i stora grupper som endast består av pojkar, vilket har enpåverkan på relationen till det motsatta könet. Sexuella trakasserierär vanligt förekommande i skolan och ses i regel som ett spel mellankönen eller för att man vill uppvisa en viss attityd inför sina vänner. / Uppsatsnivå: C