This study has a multicultural and intercultural orientation. The aim of the study is to investigate the thoughts and experiences of newly arrived Afghan pupils in encountering history and cultural heritage in Sweden. The study is therefore based on a student ́s perspective. Interviews used as a method that are of a qualitative nature. It is a type of group interview, called focus interviews. The method allows the participants ́ collective and shared thoughts, feelings and experiences to be expressed. The material of the essay consists of recorded interviews with two student groups, primary school students and high school students. The theoretical concepts that used are historical consciousness, use of history and historical culture. The result shows that it is not easy for youths to live according to the norms and values of the new society. Learning about the country ́s history and culture becomes possible by knowing the language. In the light of their experiences from their homeland they appreciate diversity and freedom of religion. For these young people history is an important and exciting subject, but it becomes more interesting if it is about their original country and history. During the study it became obvious that the pupils belong to the folk group of hazara. The older generation had a crucial role in their historical culture to tell their children about a unique history: discrimination, persecution and genocide of hazara people. The collective story is reinforced and communicated through the new generation. The history of the genocide that exists in the world of youths is very significant for the hazara people ́s identity and community. / Den föreliggande undersökningen har en mångkulturell och interkulturell inriktning. Syftet med studien är att undersöka nyanlända afghanska elevers tankar och upplevelser i mötet med historia och kulturarv i Sverige. Som metod används intervju som är av kvalitativ karaktär. Den typ av intervju som används kallas för fokusgruppsintervju. Metoden låter deltagarnas kollektiva och gemensamma tankar, känslor och erfarenheter att komma till uttryck. Uppsatsens material utgörs av inspelade intervjuer med två elevgrupper, grundskoleelever respektive gymnasieelever. Studiens teoretiska begrepp är Historiemedvetande, historiebruk och historiekultur. Av resultatet framgår det att det inte är lätt för ungdomarna att leva enligt det nya samhällets normer och värderingar. Att lära sig om landets historia och kultur blir möjligt genom att behärska språket. Mot bakgrunden av sina erfarenheter från hemlandet uppskattar de mångfalden och religionsfriheten. För ungdomarna är historia ett viktigt och spännande ämne men det blir mer intressant om det handlar om deras ursprungliga land och historia. Under undersökningen blev det tydligt att eleverna tillhör folkgruppen hazara. Den äldre generationen hade en avgörande roll i sin historiekultur att berätta för sina barn om en unik historia: diskriminering, förföljelse och folkmord mot hazarer. Den kollektiva berättelsen förstärks och förmedlas genom den nya generationen. Historien om folkmordet som existerar i ungdomarnas värld har stor relevans för hazarabefolkningens identitet och gemenskap.