Aim: This study aims to examine whether highly ranked companies in sustainability generate a higher return then companies operating in controversial industries in the swedish market during the years 2015-2019.  Method: This study examines return and if connections exist whether the companies apply sustainability thinking or controversial industry. To investigate correlations this study uses a quantitative method thru using regression analysis with data obtained from the years2015-2019 in the swedish market. The study has formed a null hypothesis and an alternative hypothesis to test collected secondary data. The study is based on a deductive approach.Totally 32 companies are included in this study and the collected secondary data comes från Nasdaq and the companies own annual reports. The return is the studies dependent variable and P/E ratios, the standard deviation and ROA are used as control variables in this study.  Result and conclusion: The studies conclusion is that the result is insignificant, thesustainable companies nor the controversial companies performs better according to this studies data and analysis. The study’s regressions show no difference in returns between the studied controversial companies and the sustainable companies. The result shows neither positive nor negative relationships and therefore the study’s alternative hypothesis is rejected. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ett urval av hållbara företag eller kontroversiella företag presterar en bättre avkastning på den svenska marknaden under perioden 2015-2019. Studien grundar sig på att reda ut om en hållbar investering kan ge en förklaring till investeringens avkastning.  Metod: Studien har utifrån litteraturgenomgången format en nollhypotes och alternativhypotes som har prövats med hjälp av tillämpad sekundär data. Insamlingen av den sekundära datan som studien tillämpat har byggts på en deduktiv ansats. Urvalet resulterade i att 32 företag stycken företag har undersökts. Sekundärdatan har hämtats från Nasdaq och företagens årsredovisningar. Avkastningen är använd som beroende variabeln, hållbara företag som den oberoende och P/E-tal, standardavvikelsen och ROA är studiens kontrollvariabler. Detta har testats med hjälp statiska regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Resultatet från regressions analyserna visade att inget signifikant samband inte kunde påvisas. Vilket betyder inget signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning. Vi kunde inte se någon skillnad i avkastning mellan de studerade kontroversiella företagen och de hållbara företagen. Resultatet visar inte att sambandet är negativt eller positivt och studiens alternativ hypotes förkastas.

<p>Corporate Social Responsibility, CSR, är ett medel som företagen använder sig av för att leva upp till de ökade krav som omvärlden ställer på dem, framförallt när det kommer till frågor om etik, samhället, och miljön. Den externa kommunikationen blir ett naturligt led i att föra ut information om företagets CSR-arbete till omvärlden, och det är i slutändan de anställda som, i sin kontakt med kunderna, står för mycket av den kommunikationen. Att beskriva och analysera hur Lindex respektive Folksams CSR-arbete kommuniceras ut till de anställda, utgör syftet i studien. För att hjälpa oss att beskriva och analysera den interna kommunikationen, introduceras i teoriavsnittet en kommunikationsmodell som skildrar den kommunikativa handlingens förlopp, från sändare till mottagare. Teorin ger även en förståelse för begreppen internkommunikation och informationsöverflöd samt några vanliga kommunikationskanaler, där bland; arbetsplatsträffar och intranät. Under intervjuerna framkom att anställda har störst kännedom om CSR då det är en del av den löpande verksamheten. När CSR tillhör den dagliga verksamheten används främst möten som respondenterna uppskattar mest är de som möjliggör en dialog, exempelvis möten. För att CSR-arbetet ska prioriteras i kommunikationen bör den därför tillhöra den dagliga verksamheten.</p>

Corporate Social Responsibility, CSR, är ett medel som företagen använder sig av för att leva upp till de ökade krav som omvärlden ställer på dem, framförallt när det kommer till frågor om etik, samhället, och miljön. Den externa kommunikationen blir ett naturligt led i att föra ut information om företagets CSR-arbete till omvärlden, och det är i slutändan de anställda som, i sin kontakt med kunderna, står för mycket av den kommunikationen. Att beskriva och analysera hur Lindex respektive Folksams CSR-arbete kommuniceras ut till de anställda, utgör syftet i studien. För att hjälpa oss att beskriva och analysera den interna kommunikationen, introduceras i teoriavsnittet en kommunikationsmodell som skildrar den kommunikativa handlingens förlopp, från sändare till mottagare. Teorin ger även en förståelse för begreppen internkommunikation och informationsöverflöd samt några vanliga kommunikationskanaler, där bland; arbetsplatsträffar och intranät. Under intervjuerna framkom att anställda har störst kännedom om CSR då det är en del av den löpande verksamheten. När CSR tillhör den dagliga verksamheten används främst möten som respondenterna uppskattar mest är de som möjliggör en dialog, exempelvis möten. För att CSR-arbetet ska prioriteras i kommunikationen bör den därför tillhöra den dagliga verksamheten.

<p>På Folksam utförs vid starten av detta examensarbete ingen samordnad användbarhetstest vid design av företagets webbplats och dess applikationer. Arbetet med att utforma egna testanvisningar för användbarhetstest har precis tagit sin början och en grupp av anställda som ska ta på sig detta arbete har just bildats. Testanvisningarna utformas utifrån information som inhämtats under kurser, seminarier samt de anställdas egna erfarenheter. </p><p>Syftet med det examensarbetet som denna rapport beskriver har varit att utforma en utvärderingsmodell som skall användas som mall vid användbarhetstest under utvecklingsarbete av Folksams webbplats. Den utvärderingsmodell som tagits fram under arbetet är en slags sammanställning av de riktlinjer som finns för utformning av interaktiva webbsidor som möter användarens krav på användbarhet. </p><p>Dessutom har det inom ramen för detta arbete utförts användbarhetstester utifrån den framtagna utvärderingsmodellen. Dessa test har bidragit till kvalitetssäkring av utvärderingsmodellen samt praktiska synpunkter på användbarheten på en utvald del av Folksams webbplats. </p><p>Resultatet av testerna har visat att alla de problemområden som framkom vid test kunde relateras med någon eller några av riktlinjerna i utvärderingsmodellen. Denna bedöms därför som tillräckligt omfattande och kan tas i bruk som mall vid användbarhetstest på Folksam i befintligt skick.</p>

Ambitionen med vår undersökning har varit att belysa hur beslutsstöd påverkar beslutsprocesser och beslut som fattas i en organisation. Vår studie berör bland annat vilka förutsättningar som krävs för att ett beslutsstöd ska fungera tillfredställande. Vi har även undersökt hur beslut i organisationer med beslutsstöd skiljer sig från rationella modeller för beslutsfattande. Uppsatsen belyser områden som Business Intelligence och Business Performance Management. Den teoretiska referensramen bygger på centrala reflektioner kring beslutsstödsområdet. Författares resonemang kring beslut, beslutprocesser och andra relevanta ämnesområden tas upp för att öka förståelsen kring beslutsstöd och hur de påverkar organisationer. Den empiriska delen av vår studie består till största delen av intervjuer men även av insamlad sekundärdata. I vår analys för vi diskussioner kring hur organisationer med ett väl fungerande beslutsstöd kan effektivisera sin verksamhetsstyrning. Vi resonerar även kring hur viktigt det är att veta vad man behöver, att ha ett processtänkande, att systemen är flexibla samt att användare känner acceptans, när nya system för beslutsstöd ska implementeras. Avslutningsvis presenteras de slutsatser vi kommit fram till om beslutstöd, beslutsprocesser, beslut och rationalitet.

<p>Ambitionen med vår undersökning har varit att belysa hur beslutsstöd påverkar beslutsprocesser och beslut som fattas i en organisation. Vår studie berör bland annat vilka förutsättningar som krävs för att ett beslutsstöd ska fungera tillfredställande. Vi har även undersökt hur beslut i organisationer med beslutsstöd skiljer sig från rationella modeller för beslutsfattande.</p><p>Uppsatsen belyser områden som Business Intelligence och Business Performance Management. Den teoretiska referensramen bygger på centrala reflektioner kring beslutsstödsområdet. Författares resonemang kring beslut, beslutprocesser och andra relevanta ämnesområden tas upp för att öka förståelsen kring beslutsstöd och hur de påverkar organisationer. Den empiriska delen av vår studie består till största delen av intervjuer men även av insamlad sekundärdata.</p><p>I vår analys för vi diskussioner kring hur organisationer med ett väl fungerande beslutsstöd kan effektivisera sin verksamhetsstyrning. Vi resonerar även kring hur viktigt det är att veta vad man behöver, att ha ett processtänkande, att systemen är flexibla samt att användare känner acceptans, när nya system för beslutsstöd ska implementeras. Avslutningsvis presenteras de slutsatser vi kommit fram till om beslutstöd, beslutsprocesser, beslut och rationalitet.</p>

På Folksam utförs vid starten av detta examensarbete ingen samordnad användbarhetstest vid design av företagets webbplats och dess applikationer. Arbetet med att utforma egna testanvisningar för användbarhetstest har precis tagit sin början och en grupp av anställda som ska ta på sig detta arbete har just bildats. Testanvisningarna utformas utifrån information som inhämtats under kurser, seminarier samt de anställdas egna erfarenheter. Syftet med det examensarbetet som denna rapport beskriver har varit att utforma en utvärderingsmodell som skall användas som mall vid användbarhetstest under utvecklingsarbete av Folksams webbplats. Den utvärderingsmodell som tagits fram under arbetet är en slags sammanställning av de riktlinjer som finns för utformning av interaktiva webbsidor som möter användarens krav på användbarhet. Dessutom har det inom ramen för detta arbete utförts användbarhetstester utifrån den framtagna utvärderingsmodellen. Dessa test har bidragit till kvalitetssäkring av utvärderingsmodellen samt praktiska synpunkter på användbarheten på en utvald del av Folksams webbplats. Resultatet av testerna har visat att alla de problemområden som framkom vid test kunde relateras med någon eller några av riktlinjerna i utvärderingsmodellen. Denna bedöms därför som tillräckligt omfattande och kan tas i bruk som mall vid användbarhetstest på Folksam i befintligt skick.

BAKGRUND: Företag fyller en stor roll i vårt samhälle eftersom de på många sätt är en viktig beståndsdel i att driva vårt samhälle mot vidare utveckling. För vidare hållbar utveckling krävs ansvarstagande av alla inblandade parter, men hur mycket ansvar ska företagen egentligen ta? Ska de ta ansvar för aspekter som exempelvis miljö och mänskliga rättigheter? Eller ska de endast fokusera på att vara så vinstmaximerande som möjligt? SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan svenska företags rapporterade hållbarhetsredovisning och deras lönsamhet. METOD: För att kunna svara på syftet på bästa sätt valdes en kvantitativ metod med ett deduktivt synsätt. Tvärsnittsdesign valdes eftersom studien skulle undersöka sambandet mellan Corporate Social Responsibility och lönsamhet under en viss tidpunkt. Variabeln CSR operationaliseras genom användning av Folksams index för ansvarsfullt företagande och lönsamhet genom en justerad formel för Tobins Q. En regressionsanalys gjordes för att kunna undersöka korrelationen mellan CSR och lönsamhet. SLUTSATS: Sambandet mellan CSR och lönsamhet är neutralt, det vill säga statistiskt går det inte att påvisa något signifikant samband mellan CSR och lönsamhet för de studerade företagen i denna studie.

Syfte: Syftet med studien är att utreda om det finns något samband mellan företags finansiella prestation och hur företagen betygsätts utifrån deras engagemang i aktiviteter som rör företagens sociala ansvarstaganden. Metod: Denna studie har utifrån en positivistisk forskningsfilosofi antagit en deduktiv ansats med hypoteser samt en kvantitativ forskningsdesign med en paneldatametod i form av tvärsnittsdesign. Denna typ av forskningsdesign användes för att samla in sekundärdata från flera år. Studiens population uppgår till 171 företag och urvalet till 130 börsnoterade företag på Stockholmsbörsen. Sekundärdata för CSP för år 2009 till 2013 hämtades från Folksam Index för ansvarsfullt företagande. Sekundärdata för finansiell prestation hämtades från årsredovisningar från Retriever och Datastream. Analysering av all sekundärdata gjordes utifrån deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Studiens resultat indikerar på att sambandet mellan CSP och CFP är signifikant negativt när Tobin´s Q avser CFP. Detta innebär att företagens marknadsvärde tenderar till att minska när deras sociala prestation ökar. Vidare gällande ROA finner studien inget signifikant samband mellan CSP och CFP. En antydan på ett svagt positivt samband ges dock, om än utan någon signifikans. Resultaten kan förklaras med hjälp av teorier såsom intressentteorin samt den institutionella teorin. Förslag till vidare forskning: Efter det nya EU-direktivet trätt i kraft och applicerats under en period är ett förslag att undersöka effekterna av detta direktiv. Vidare vore det intressant att utföra en undersökning som analyserar och jämför förändringar över de enskilda åren då denna studie endast använt sig av ett genomsnittsvärde för alla variabler under åren 2009 till 2013. Det vore även intressant att undersöka om de branscher som enligt Folksam (2013) löper de största verksamhetsriskerna angående hållbarheten också ökar sin sociala prestation över åren. Vidare bör dessa branscher även undersökas för att se varför vissa branscher uppvisar ett signifikant samband där andra branscher saknar detta samband. Uppsatsens bidrag: Utifrån denna studie får berörda parter ett teoretiskt bidrag som visar en ny mätmetod och ett annat perspektiv på sambandet mellan social- och finansiell prestation, jämfört med tidigare forskning. Studien öppnar även upp ett forskningsområde för undersökning av branscher och varför vissa branscher uppvisar ett signifikant samband där andra branscher saknar detta samband. Det praktiska bidraget i denna studie ger en fingervisning om hur det finansiella resultatet kan komma att påverkas med en högre grad av hållbarhetsarbete för att möta det nya EU-direktivet. / Purpose: The purpose of this study is to investigate the relationship between companies’ financial performance and how the companies are rated on their involvement in Corporate Social Responsibility-activities. Method: This study, based on a positivist research philosophy, adopted a deductive approach with hypothesis testing and a quantitative research design with a panel-data method in the form of a cross-sectional design. This type of research design was used to collect secondary data from several years. The study population amounts to 171 companies while the sample amounts up to 130 listed companies on the Stockholm Stock Exchange. Secondary data for CSP for the year 2009 until 2013 was retrieved from Folksam Corporate responsibility index for each year. Secondary data for the financial performance was retrieved from Retriever and Datastream databases. In addition, analysis of all the collected secondary data was based on descriptive statistics and multiple regression analysis in SPSS. Results and Conclusions: The study’s results indicate that the relationship between CSP and CFP are significantly negative when Tobin’s Q refers to CFP. This means that the companies’ market value tends to decrease as their social performance increases. Furthermore, this study doesn’t find any significant relationship between CSP and ROA as CFP. An indication of a weak positive relationship is provided, however, albeit with no significance. The result can be explained by theories as stakeholder theory and institutional theory. Suggestions for further research: A suggestion is to examine the effects of the relationship of CSP and CFP after the EU directive comes into force. Furthermore, it would be interesting to conduct a study which analyzes and compares the changes over the individual years since this study only adopted an average value for all the variables during the years 2009 until 2013. It would also be interesting to investigate whether the industries according to Folksam (2013) runs the biggest business risks relating to sustainability is also increasing its social performance over the years. Furthermore, these industries should also be examined to see why some industries show a significant correlation where other industries lack this connection. Contributions of the thesis: Based on this study, concerned parties receives a theoretical contribution that shows a new measuring method and another perspective on the relationship of social- and financial performance, compared to previous research. This study also opens a field of research for the study of industries and why some industries show a significant correlation where other industries lack this correlation. The practical contribution in this study gives an indication of how the financial result may be affected by a higher degree of sustainability efforts to meet the new EU directive.

No description available.