No description available.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan hållbarhetsarbete och finansiell risk hos de företag vilka är noterade på Nasdaq OMX Stockholm Metod: För att kunna besvara studiens syfte präglas studien av en kvantitativ metod. Vidare har en tvärsnittdesign använts vid undersökningen. De data som har samlats in har hämtats från databasen Retriever, årsredovisningar samt Folksam index för ansvarsfullt företagande 2013. Samtlig data i studien är av sekundär art. Hållbarhetsarbete hos företag har operationaliserats genom Folksam index där poängsättningen från indexet har legat till grund för mätningen av hållbarhetsarbete. Den finansiella risken har i denna studie mäts via företagens skuldsättningsgrad från 2013. De insamlade data har presenterats samt analyserats genom deskriptiv statistik, Pearsons korrelationstest och multipel regressionsanalys. Resultat & slutsats: Resultatet i studien visar på ett negativt samband mellan hållbarhetsarbete och finansiell risk, däremot kan studien inte statistiskt säkerställa sambandet då studien inte uppnår ett signifikant resultat. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning inom ämnet är att göra en liknande undersökning på svenska företag under en längre tidsperiod samt mäta finansiell risk på ett mer omfattande vis. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till den teoretiska diskussionen beträffande sambandet mellan hållbarhetsarbete och finansiell risk. Genom att studien mätt finansiell risk via skuldsättningsgraden bidrar studien till diskussionen om hållbarhetsarbete påverkar olika typer av finansiella risker inom företag. Studiens praktiska bidrag är att hållbarhetsarbete inte ska ligga som beslutsunderlag för företagsledningar beträffande företagets kapitalstruktur.

No description available.

Tidigare forskning i länken mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och lönsamhet påvisar positiva, negativa och neutrala samband. Inkonsekvensen bland resultaten kan bero på empiriska modelleringsfel vad gäller inkluderingen av betydande variabler. Denna studie syftar till att undersöka om CSR-engagemang har en positiv inverkan på lönsamheten bland svenska noterade bolag där skillnader i storlek, risk, bransch och R&D- utgifter beaktas, samt om CSR-engagemang i kombination med hög marknadsföringsintensitet leder till högre lönsamhet. En kvantitativ tvärsnittsdesign används som metod då studien ämnar undersöka sambandet under en specifik tidsperiod. Data för företagens CSR-engagemang inhämtas från Folksams index för ansvarsfullt företagande och består av betyg inom miljö och mänskliga rättigheter. Data för lönsamhet samlas in från Refinitiv Eikon och beräknas enligt en approximerad formel för Tobin’s Q. Marknadsföringsintensitet inhämtas från databasen Retriever genom att filtrera på företagens nyhetsciteringar i all svensk tryckt press och webb. Regressionsanalyser genomförs och resulterar i ett neutralt samband då marknadsföringsintensitet inte beaktas och ett svagt negativ samband då marknadsföringsintensitet beaktas.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de ansvariga för jämställdhetsarbetet på Folksam arbetar med jämställdhet. Syftet är även att undersöka vilka normer och kulturer som kan påverka deras jämställdhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med två stycken som arbetar internt, med att få just Folksam mer jämställt, och två stycken på Folksam som arbetar externt, med att få andra företag både i Sverige och utomlands att bli mer jämställda. Slutsatsen är att respondenterna på Folksam blir påverkade av normer från till exempel politiken, för att politiken kräver att de ska vara jämställda, men också för att deras kunder vill det. Det är även en lönsamhetsfråga samt en mänsklig rättighet och därför vill de ändra den rådande normen. Detta försöker de göra internt bland annat genom en kompetensbaserad rekrytering, en mångfaldsplan och genom att lita på att alla försöker arbeta med det inom sitt eget företag. Samt genom att försöka påverka andra företag med extern bolagsstyrning. Detta kan också vara svårt att göra enligt genus- och den institutionella teorin, då det finns rådande institutionella normer i samhället som verkar emot. Normerna kan även visa sig i den svenska kulturen som kan förklaras genom Hofstedes kulturdimensionsteori. / The purpose of this study is to examine how those responsible for gender equality at Folksam work with gender equality. It also aims to examine the norms and cultures that can affect their work on gender equality. This is examined by four semi structured interviews with two people who are working internally to get Folksam more equal and with two people that are working externally at Folksam to get other companies, both in Sweden and abroad, to become more equal. The conclusion is that norms from for example politics affect the respondents at Folksam, since the politics requires them to be equal, but also because their customers want it. It is also a profitability question as well as a human right and therefore they want to change the current norm. They are trying to do that internally through, for instance, a competency-based recruitment, a diversity plan and by trusting that everyone is trying to work with it within Folksam. And by trying to influence other corporations through external corporate governance. This may also be difficult to do according to gender- and the new institutionalism theory, because of the existing institutional norms in society that is working against it. Norms can also be shown in the Swedish culture, which can be explained with the Hofstede's Cultural Dimensions Theory.

Problemformulering Det vi med denna uppsats vill undersöka är hur en tjänsteorganisations produktivitet kan mätas. Därför lyder vår problemformulering enligt följande: Hur kan produktivitet mätas i en tjänsteorganisation? Produktiviteten i en tjänsteorganisation påverkas av ett antal faktorer, till exempel personalen, kommunikation, ledarskap och de IT-system personalen arbetar i. Med ”mäta” syftar vi till att kvantifiera de kvalitativa faktorer som påverkar produktiviteten.   Syfte Utöver att se hur produktiviteten kan mätas i en tjänsteorganisation ska vi utveckla en modell som visar hur tjänsteproduktiviteten kan mätas samt identifiera vilka faktorer som påverkar och hur de påverkar produktiviteten. Vi kommer genom ett illustrativt exempel att identifiera de faktorer som påverkar produktiviteten i den tjänsteorganisationen och hur de påverkar. Den organisation vi valt att applicera vår studie på är Folksam, avgränsat till deras bokföringsavdelning.   Metod Vår kunskapssyn är hermeneutisk, vilket går i linje med vårt syfte då vi vill identifiera och tolka de faktorer som är viktiga för tjänsteproduktiviteten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie, då identifieringen av faktorer som påverkar tjänsteproduktiviteten är ett relativt oexploaterat område och därför behöver vi undersöka det empiriskt i en etablerad organisation. Den iterativa metoden eller den gyllene medelvägen är det angreppsätt som vi valt, eftersom vi anser att det passar vår studie bäst att utgå ifrån befintlig teori och sedan enbart influeras av den för att låta empirin vara det som styr vår teoriutveckling. För att erhålla våra data har vi genomfört både observationssamtal och semistrukturerade intervjuer.   Teori Vi har i huvudsak använt oss av två modeller som tillsammans ger en bild över produktiviteten i en tjänsteorganisation. Fokus ligger på Grönroos och Ojasalos (2004) tjänsteproduktivitetsmodell. Den beskriver de input och output av intern och extern effektivitet som har en påverkan på tjänsteproduktiviteten. Den säger dock lite om hur tjänsteproduktiviteten kan mätas. Vi har därför valt att komplettera denna modell med en modell gjord av Sahay (2005) som kallas Multi-factor Productivity Measurement Model. Den modellen tar upp hur tjänsteproduktvitet kan mätas genom att utveckla olika index som är anpassade till den aktuella organisationen. Utöver dessa två modeller har vi sökt och använt teorier kring de faktorer som påverkar tjänsteproduktiviteten i vår organisation.   Slutsatser När produktiviteten ska mätas i en tjänsteorganisation är det viktigt att först kartlägga vilka faktorer som påverkar produktiviteten och att sedan anpassa dem efter den aktuella organisationen. Faktorer vi funnit i denna studie är bland annat ledarskap, grupper, kommunikation, IT-system och stress. Resultatet visar att de faktorer som påverkar tjänsteproduktiviteten samverkar och tillsammans ger en bild över hur tjänsteproduktiviteten ser ut och kan mätas.

Sammanfattning I Europa samt i vår övriga omvärld har hotet från terrorister under de senaste åren ökat. Därför är det av betydelse att försäkringsskydd finns att tillgå när eller om vi drabbas av terroristers våldshandlingar, för att åtminstone mildra vårt ekonomiska lidande. I denna masteruppsats får läsaren bland annat bekanta sig med vilka försäkringsmöjligheter som de större försäkringsgivarna har att erbjuda privatpersoner samt företag, avseende skada som har orsakats av terrorism. I uppsatsen behandlas försäkringar där skydd mot terrorism undantas helt eller till vissa delar. Detta gör det betydelsefullt att analysera i vilken utsträckning försäkringsbolag har rätt att undanta terrorrisker samt vilket rörelseutrymme försäkringsbolag har beträffande att inte uppställa undantag för nämnda risker. Vidare framförs resonemang om hur samhället påverkas av att försäkringsskydd, i vissa fall, saknas på området samt hur rimligt det är att försäkringsbranschen saknar en gemensam definition av terrorism. Terrorism kan ibland klassificeras som krigsliknande händelse. I uppsatsen behandlas därför också frågor om hur klassificeringen teoretiskt sett kan komma att påverka försäkringsersättningen vid ett eventuellt terrorscenario.