The thesis covers foreign military interventions in Somalia (1992-1995) and former Yugoslavia (1999). First, the definition of the humanitarian intervention is presented as well as factors influencing the success of intervention. Then both cases are analysed using the factors defined earlier. The success of the intervention is sought in two realms. First, whether the relevant case corresponds with the definition of the humanitarian intervention. Second, whether the aims set at the beginning of the intervention were achieved. According to the author the intervention in Somalia did not succeed, although it had better prospects to achieve the aims than the bombing of Yugoslavia at first sight. The Kosovo case was, on the contrary, a successful humanitarian intervention, although it was a very controversial example of the use of military force.

Traditional historiographic research is challenged by the very nature of post-modernism which, in terms of one of its less radical viewpoints, views history not so much as truth-seeking, nor objective activity, but rather re-interpreting it as story-telling and as history reflective of itself -an approach which have determined the nature and style of this study. The study was prompted firstly by my exposure to the legacy of apartheid with regards to land and past planning policies while working at the Department of Land Affairs, and secondly by my personal involvement in Hammanskraai/Temba. The latter straddles the border of a former homeland, formed part of the previous governments' border industry programme, suffers tenure problems on land-ownership issues and is bisected by two present provincial boundaries. For a long time to come Hammanskraai/Temba will struggle to overcome results of modernistic grand apartheid policies as reflected in gross inequalities, uncertainty and the like. The aim of this study was therefore to form an understanding of the grand generalising and local narratives regarding borders, boundaries and barriers in the Hammanskraai/Temba area, as well as the influence of the discourses of development intent on the area and its people. In order to address the issues it was necessary to deconstruct the discourses in development intent that affected the Hammanskraai/Temba area, and to tell the respective role players' stories of the shaping of borders, boundaries and barriers in the area, as well as to play off the various discourses in grand, local and expressive narratives, as it is still unfolding. Instead of giving an 'all encompassing truth' or deliberately simplifying the 'story' in order to fit into a logical, chronological structure (arguing 'modernisticly', so that the reader cannot do otherwise than to agree with the argument), I rather opted towards telling some of the stories reflecting on various experiences regarding borders, boundaries and barriers in the area. There are stories of artificial boundaries, of racists and capitalists, of land and tenure, of division, separation, independence and later integration, of reserves and their underdevelopment, of people suffering and struggling, and of unviable towns and demarcations. In these stories the immense influence and effect of policies and development intent on peoples lives, as well as on the physical, social and economical environment, are illustrated. However, the stories illustrate that not only were complicated barriers created, but also how in some cases, they were perpetuated and enhanced. The value of this historical narrative, lies in the way it makes sense of events, actions and experiences, bringing forward stories that 'deserve to be told', thus opening up a new way of looking at planning and planning history. It illustrates the complexity and intriguing relationships and problems of an area influenced by a magnitude of modernistic planning policies and actions, casting a glimpse on the effect of borders, boundaries and barriers on the lives of those who have to live with it, cross it, or in the worst instances, struggle against it - somehow always with a glimmer of hope. / Dissertation (MTRP)--University of Pretoria, 1997. / gm2014 / Town and Regional Planning / unrestricted

Denna studie genomfördes i syfte att besvara frågan “kan känslan av hotfullhet hos enkaraktär med inslag av obehagligt formspråk samt röd som basfärg skifta beroende påtypen av färgharmoni som används?”. Tidigare forskning kring form, färg och deraspåverkan på känslor och intryck sammanställdes och användes som ett ramverk när 12artefakter föreställande 2 karaktärer iklädda 6 olika färgharmonier skapades införstudien. Dessa artefakter skickades ut till 44 deltagare i en enkät där de fick betygsättakaraktärernas hotfullhet. Studien visar att en större spridning i kulör på ett färghjul haren tendens att minska den upplevda hotfullhet som finns hos karaktärer med röd somnyckelfärg. Etiska aspekter kring sexualisering av kvinnliga karaktärer tas upp iförhållande till studien, och resonemang förs kring dess påverkan på studien i helhet.Framtida forskning resoneras kring, och möjliga applikationer på praktiskt arbete ispelindustrin diskuteras kort.

This is not yet another ordinary primary school in Tanzania. This is an idea about a new way of learning where architecture and its materiality create inspiring spaces. Set in between 3 small villages in an area heavily affected by AIDS and Malaria the aim is to make good quality education viable for everyone.The idea is to learn by doing. The compound will have several workshops for practical education and music and dance will play a central role. With a smaller scale and more intimate green in-between spaces it resembles more of a small village than an ordinary Tanzanian school. Smart solutions with green roofs solve the over heating problem by the strong sun, as well as filter rain water that is collected for use. A semi-open bamboo facade on the inner walls of the compound create natural ventilation as well as let daylight in. / Det här är ingen vanlig ny skola i Tanzania. Det är en ide om ett nytt sätt av lärande där arkitekturen och dess materialitet skapar inspirerande miljöer. Med en position mellan tre små byar som är starkt utsatta för AIDS och Malaria är tanken att skolan ska göra god kvalitativ undervisning tillgänglig för alla. Här lär man sig genom praktisk undervisning. Skolområdet kommer att ha flera verkstäder för praktisk undervisning och dans och musik kommer att spela en central roll. Med en mindre skala och mer intima gröna rum mellan byggnaderna påminner skolan mer om en liten by än en vanlig Tanzaniansk skola. Smarta lösningar med gröna tak löser problem med överhettning av stark sol och filtrering av regnvatten som samlas upp i behållare för att användas. En uppluckrad bambufasad på områdets innerväggar skapar naturlig ventilation och insläpp av dagsljus.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur samhällskunskapslärare på gymnasiet både upplever och arbetar med bedömning. Vi kommer att ta reda på vilken syn lärarna har på bedömning, vilka former för bedömning de använder sig av, vilka skillnader de upplever mellan Lpf 94 och Gy 2011 samt hur de ser på avsaknaden av nationella prov i samhällskunskap. För att ta reda på detta har vi använt oss av och besvarat följande frågeställningar: Vilken syn har samhällskunskapslärare på bedömning; Vilka former för bedömning använder sig lärare i samhällskunskap på gymnasiet av; Hur upplever lärare i samhällskunskap på gymnasiet skillnader mellan Lpf 94 och Gy 2011 gällande betyg och bedömning; Hur ser lärare i samhällskunskap på avsaknaden av nationella prov i deras ämne? Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem stycken erfarna samhällskunskapslärare. Slutligen har vi sammanställt ett resultat och gjort en analys av resultatet med hjälp av ramfaktorteorin.Vårt resultat visar att lärarnas syn på bedömning skiljer sig åt men att samtliga lärare är överens om att bedömning är svårt och att det är viktigt att få till en så rättssäker bedömning som möjligt. Vidare kom vi fram till att fyra av fem lärare uppger att de försöker ha varierande bedömningsformer och att samtliga av de intervjuade lärarna jobbar med återkoppling i någon form. Därutöver visar vårt resultat att samtliga lärare upplever läroplanen från 2011 som mer tydlig och genomarbetad än den från 1994 och att alla fem lärare är överens om att kraven har höjts med den nya betygsskalan och de uppskattar att det tillkommit fler steg. Slutligen kom vi fram till att endast en av de intervjuade lärarna ställer sig positiv till ett eventuellt införande av nationellt prov i samhällskunskap medan de andra fyra ställer sig kritiska till det. Sammanfattningsvis skulle det vara intressant att ta del av den generella synen hos en större mängd samhällskunskapslärare gällande bedömning och de ramar som påverkar det dagliga arbetet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka mobbningens olika arenor och på vilka platser på de olika arenorna mobbningen förekommer ur ett elevperspektiv. I undersökningen fanns också ett delsyfte och det var att undersöka vad elever upplever att mobbning har för olika former, vilka former som är vanligast förekommande och varför de är vanligast. En kvalitativ metod användes för att syftet skulle kunna uppnås. Alla informanter i undersökningen var elever som gick på gymnasiet. Resultatet i undersökningen visar att eleverna har erfarenheter och upplevelser av att mobbningen främst förekommer i skolan. Korridorerna var den plats på skolan där mobbningen var vanligast. Men klassrummen, idrotten och matsalen var platser på skolan där mobbning också brukade förekomma. Mobbningen förekom även på andra arenor som internet, träningsanläggningarna, pendelstationer och centrala mötesplatser där eleverna möttes efter skoltiden. Informanterna upplevde att det var ovanligt att någon utsattes för mobbning på två eller fler arenor samtidigt, men det förekom ibland. Resultatet i undersökningen visar även att den verbala formen var den vanligaste formen av mobbning som förekom. Men även den psykiska formen var relativt vanlig. Informanterna upplevde att det var E-Mobbningen och den fysiska formen som var de mest ovanliga formerna som förekom. De olika formerna användes ofta på olika platser för att mobbningen inte skulle upptäckas. Vissa informanter hade dock erfarenheter av att mobbningen ibland skedde öppet. Vissa personer som mobbades blev utsatta för flera former samtidigt. Resultatet visar även vilka former som förekommer på vilka arenor och platser och varför just vissa former förekommer på vissa platser. / The purpose with this study is to examine on which arenas and on what places in the arenas students have experiences that bullying occurs. Another purpose with the study was to examine student’s experiences of the different shapes of bullying, which shapes are most abundant and why they are most commonly practiced. A qualitative method was used so the purpose of this study could be achieved. All informants in the study were students who went to high school. The results of the survey show that students have experiences that bullying mainly occurs in school. The corridors were the location of the school where the bullying was most common. The classrooms, the physical training and the dining room were places at the school were bullying also occurred. Bullying also occurs in other arenas like internet, fitness facilities, stations and central meeting places where students meet after school. The informants felt that it was unusual for someone who was getting bullied to be exposed to bullying at two or more arenas at the same time, but it did happen sometimes even if it was unusual. The results of the survey also shows that the verbal shape was the most common form of bullying that occurred. But even the psychological shape of bullying was relatively common. The informants experiences of the digital and the physical shapes of bullying were the most unusual forms that was being practiced. The different shapes was often used in various places so the bullying would not be detected. Some informants however hade experiences that bullying occurred open and public. Some people who was bullied were exposed to several forms simultaneously. The result also shows what shapes appear on the different arenas and places and why certain shapes occur in some places.

This thesis explores the work of historians, history teachers, and NGO employees engaged in regional initiatives to mitigate the influence of enduring ethnocentric national histories in the Balkans. In conducting an ethnography of the development and dissemination of such initiatives, I queried how conflict and controversy are negotiated in developing alternative educational materials, how “multiperspectivity” is understood as a pedagogical approach and a tool of reconciliation, and how the interests of civil society intersect with those of the state and supranational actors. My research sought to interrogate the field of power in which such attempts to innovate history education occur, with attention trained on the values encoded and deployed in this work.

Titel: Lärande som överlevnadstaktik – En studie om samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering. Syfte: Skapa förståelse för samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering i en kunskapsintensiv organisation, med särskilt intresse för enheter där krav på uttalad eller formell professions- eller yrkeskunskap saknas. Metod: Studien har genomförts med ett abduktivt förhållningssätt och en kvalitativ forskningsstrategi. Fallstudie är den valda forskningsdesignen och ett fall har studerats, vilket är avdelningen Digitala medier som är en del av förlaget Studentlitteratur. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering är ett komplext och omfattande fenomen som inbegriper många olika aspekter vilka interagerar med varandra. Samspelet har visualiserats med hjälp av en modell. Exempelvis kan ledarskap och kultur påverka individuellt lärande och tillämpningen av kunskapshantering. Nya kunskaper genereras från olika former av lärande som sedan kan formaliseras. Något som i sin tur innebär att kunskap tillgängliggörs och delas med andra, vilket leder till en högre grad av individuellt lärande. Olika former av lärande fungerar som ett filter vilka de andra aspekterna färdas genom. Olika former av lärande kan generera olika typer av kunskaper. Att konvertera tyst kunskap till explicit kunskap understödjer informellt lärande. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering möjliggör ett effektivt lärande inom Digitala medier, vilket är av stor betydelse för avdelningen då arbetskraft med eftersträvad kunskap inte finns att tillgå. Organisationen tar till vara på individers kunskaper och gör den till sin egen, vilket leder till en minskad sårbarhet. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering kan även betraktas som en överlevnadstaktik för Digitala medier. En taktik som hjälper avdelningen att prestera trots en avsaknad av tillgång till arbetskraft med eftersträvad kunskap och oförutsedda förändringar i omvärlden.

Gangs continue to extend a strong influence around the United States, impacting most urban areas and spreading into suburban and rural communities. With approximately one million members actively involved, gangs account for up to 80% of crimes in some communities. Amidst crime and antisocial activities associated with gangs, gangs continue to be a strong allure for youth. Much research has investigated reasons for youth joining gangs; however, there is a lack of research exploring the kinds of experiences youths receive while living the gang life. According to Utah statistics, Pacific Islander youth are at high risk of joining a gang: A disproportionately high percentage of Utah gang members are of Pacific Islander decent. Pacific Islanders make up less than 1% of Utah's population while composing 13% of Utah's gang population and 1.6% of Utah's state prison population. Minimal research has been conducted to understand the kinds of experiences Pacific Islander youths experience while with the gang. This information is critical to informing effective prevention and intervention efforts. Addressing this need, this retrospective qualitative study focused on four males, Utah Pacific Islander former gang members who experienced gang life while in their youth. During one-on-one interviews with the primary investigator, each individual described his personal gang experiences, providing four detailed stories/descriptions of everyday lived experiences. Each interview portrayed themes of feeling respected, having access to things desired, feeling a family bond, and having the presence of significant others in their lives. Based on information shared in these four interviews, the discussion section summarizes implications for intervention and practice, providing insights to better understand underlying needs of Pacific Islander youth and reasons for entry into, continued activity in, and eventual exit from gang life.