Innan studiens start gav vi, två lärarstudenter, två skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förändringsarbete. Efter betänketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser på utvecklingsarbete som involverar externa aktörer. Syftet med studien var att framhäva möjligheter och hinder inom skolutveckling som är i interaktion med utomstående aktörer, i form av bland annat lärarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som påverkar en skolas personals inställning. Dessutom ämnade arbetet skapa vidare förutsättningar för ett framåtsträvande samarbete mellan skolan och övriga tänkbara aktörer. Utifrån kvantitativa enkäter, som genomfördes på den valda gymnasieskolan, kunde vi fastställa den allmänna inställningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstående aktörer. Utifrån enkätresultatet utformades och genomfördes kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer syftade till att komplettera och fördjupa några anställdas tankar kring en integrerad skolutveckling. Det samlade resultatet påvisade en positiv inställning till ett interaktivt samarbete med utomstående aktörer, men att det saknas erfarenhet samt kunskap inom området. De fyra stycken kvalitativa intervjuerna visade även på att respondenterna själva besatt kreativa idéer som de inte ansågs uppmärksammades av skolan. Uppsatsen avslutas med konkreta förslag på hur den valda skolan kan analysera den egna verksamheten och på ett bra sätt kunna skapa ett positivt förhållningssätt till ett utvecklingsarbete i interaktion med andra. / In the process of starting this study, the authors gave two schools the opportunity to take part in an interactive development work. After some thought, the schools chose to turn down our offer, which led us to consider on how schools in general look at interactive development work that involves external actors. The purpose of this study was to highlight possibilities and obstacles within school development, which is in interaction with outside parties, including teacher students and other researchers. The aim was likewise to study which possible affects there might be that could influence the personnel inside a school. We also aimed to promote and further a positive attitude towards this kind of change. Trough quantitative questionnaires, which were implemented on a chosen comprehensive school, we were able to pinpoint the general attitude towards development work in interaction with an outside part. Trough the collected answers we chose to design and carry out interviews of more qualitative character. Our aim was to complement and enter more deeply into some of the employer's thoughts about school development. The collected result showed a positive attitude towards an interactive cooperation with an outside part, but it also showed a lack of experience and knowledge within the topic. Through these four interviews our attention was drawn to our participants' creative ideas that they wished to develop. They also expressed that their ideas didn't get enough support from the school management. The conclusion of this study ends with concrete suggestions on how the selected school can analyze the organization, as well as find easy applicable ways on how to create a more positive attitude towards school development, in interaction with outside participants.

Myocardial infarction (MI) causes high morbidity and mortality worldwide and for effective prevention and treatment MIs have to be adequately detected. The existence of clinically unrecognized MIs (UMIs) has been known for the past hundred years, but an ultimate tool for their detection has not yet been found. Using persistent Q waves on electrocardiography as a sign of MI, it has been estimated that UMIs constitute at least ¼ of all MIs and have mortality rates similar to those of recognized MIs (RMIs). These estimates are misleading, however, since persistent Q waves do not necessarily represent MIs. The late enhancement technique in magnetic resonance imaging (LE MRI) has been developed over the past decade and accurately determines myocardial viability. The aim of this research was to investigate the prevalence and impact of UMI and RMI in a population-based sample of 70-year-olds, assessed with MRI. Cardiac function and viability were examined with MRI in 259 randomly selected 70-year-old subjects (127 women, 132 men) participating in a larger population-based study (PIVUS). Information on other parameters of cardiovascular disease was obtained and related to the findings. Three methods for segmentation of the left ventricular mass were used in the first 100 subjects; these differed in accuracy and led to differences in systolic function values. In the subsequent 159 examinations one of the segmentation methods was used. The viability images were assessable in 248 subjects (123 women, 125 men). Among these, the prevalence of UMI, 19.8%, definitely exceeded the expectations and UMIs constituted 4/5 of all MIs. The prevalence of RMI was 4.4%. MRI-detected UMIs differed from RMIs in several respects; they were smaller, frequently located inferolaterally, did not appear to be associated with atherosclerosis, and displayed increased collagen turnover. The pathogenesis of these UMIs remains to be investigated, but our observations suggest that they are caused by ischemia. Subjects with UMI showed increased cardiac morbidity, a decreased ejection fraction and an increased left ventricular mass, indicating an increased cardiovascular risk. It is thus important to detect these UMIs, and this is adequately achieved by LE MRI. However, to decide upon prevention and treatment of these UMIs we need to know more about their pathogenesis and prognosis.

G protein-coupled receptors (GPCR) are integral membrane proteins with seven α-helices that translate a remarkable diversity of signals into cellular responses. The superfamily of GPCRs is among the largest and most diverse protein families in vertebrates. We have searched the human genome for GPCRs and show that the family includes approximately 800 proteins, which can divided into five main families; Glutamate, Rhodopsin, Adhesion, Frizzled/Taste2 and Secretin. This study represents one of the first overall road maps of the GPCR family in a mammalian genome. Moreover, we identified eight novel members of the human Adhesion family which are characterized by long N-termini with various domains. We also investigated the GPCR repertoire of the chicken genome, where we manually verified a total of 557 chicken GPCRs. We detected several specific expansions and deletions that may reflect some of the functional differences between human and chicken. Substantial effort has been made over the years to find compounds that can bind and activate the melanocortin 4 receptor (MC4R). This receptor is involved in food intake and is thus an important target for antiobesity drugs. We used site-directed mutagenesis to insert micromolar affinity binding sites for zinc between transmembrane (TM) regions 2 and 3. We generated a molecular model of the human MC4R which suggests that a rotation of TM3 is important for activation of the MC4R. Furthermore, we present seven new vertebrate prolactin releasing hormone receptors (PRLHRs) and show that they form two separate subtypes, PRLHR1 and PRLHR2. We performed a pharmacological characterization of the human PRLHR which showed that the receptor can bind neuropeptide Y (NPY) related ligands. We propose that an ancestral PRLH peptide has coevolved with a redundant NPY binding receptor, which then became PRLHR. This suggests how gene duplication events can lead to novel peptide ligand/receptor interactions and hence spur the evolution of new physiological functions.

Bakgrund: I Sverige har cirka 50 000 människor venösa bensår och kostnaden för att behandla dessa beräknas uppgå till omkring en miljard kronor. Svårläkta venösa bensår kan påverka individen på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Syftet: Att beskriva patienters erfarenheter av att hantera symptom relaterat till svårläkta venösa bensår. Metod: Kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor tillämpades som datainsamlingsmetod och utfördes på fyra vårdcentraler i Mellansverige med totalt 11 deltagare. Materialet bearbetades sedan med en innehållsanalysmetod. Resultat: Deltagarna har till stor del lärt sig att anpassa sig till de besvär bensåret orsakade. Smärtan hanterades bland annat genom att ta smärtstillande läkemedel vilket även kunde förbättra sömnen. Vid dusch användes plastpåsar, gladpack eller plaststrumpor för att inte blöta ner bandaget och vid nedsatt mobilisering användes hjälpmedel såsom rollatorer, kryckor eller rullstol. Genom att informera omgivningen om bensårets existens kunde det sociala umgänget förbättras samt genom att tänka positivt och avleda negativa tankemönster på bensåret genom sysselsättning samt jämföra med dem som har det värre kunde deltagarna lättare acceptera bensåret. Slutsats: Patienter med svårläkta venösa bensår kan anpassa sig till de symptom bensåret ger upphov till genom att tillämpa copingstrategier för att hantera det dagliga livet. Anhöriga är en viktig del i denna anpassning. Genom att tänka positivt, avleda negativa tankemönster på bensåret genom att aktivera sig samt jämföra med dem som har det värre kan personen lättare acceptera sitt bensår. / Background: In Sweden, approximately 50 000 people have venous leg ulcers and the cost of treating these is estimated to around one billion SEK. Slow-healing venous leg ulcers can affect individuals on a physical, mental and social level. The aim: To describe patients' experiences of managing symptoms related to slow-healing venous leg ulcers. Method: A qualitative research interview with semi-structured questions was applied as the method of data collection and conducted in four health centres in central Sweden with a total of 11 participants. The material was then evaluated by content analysis. The result: The participants largely learned to adapt the difficulties caused by leg ulcer. The pain was managed for example by taking painkillers, which also could improve the sleep. When showering plastic bags, cling film or plastic socks were used to avoid soaking the bandage and in the case of reduced mobility walking aids such as walkers, crutches or wheelchairs were used. By informing friends and family about the existence of the leg ulcer, social interaction was improved and by thinking positively, diverting negative thought patterns through free-time activities and comparing with those who had it worse the participants could more easily accept the leg ulcer. Conclusion: Patients with difficult-to-heal venous leg ulcers can adapt to the symptoms caused by the leg ulcer by using coping strategies to deal with everyday life. Family members are an important part of this adaptation. By thinking positively, divert negative thought patterns of the leg ulcer by activating and compare with those who had it worse, the person can more easily accept their leg ulcers.

Under de senaste årtiondena har värdering och redovisning av immateriella tillgångar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsättare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgångarna är forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sådan tillgång ska redovisas. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida redovisningsinformationens värderelevans påverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgår från en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under räkenskapsåren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och därefter gjordes multipla regressionsanalyser på resultaten från den modellen. Vi förväntar oss ett samband mellan att balansföra investeringar i forskning och utveckling och en ökad värderelevans, samt ett samband mellan balansföring och aktiepriser.

Med detta arbete har jag försökt skapa förståelse för vad dyslexi innebär. För att få ett brett perspektiv på arbetet har jag utgått dels ifrån olika forskningsteorier, dels ifrån intervjuer med speciallärare och dyslektiker. Jag har utgått från följande frågeställningar: Hur definierar man dyslexi? Hur yttrar sig dyslexi i praktiken? Varför har en dyslektiker svårare att läsa och skriva än andra? Hur kan man hjälpa dyslektiska elever i skolan? Vilka läs- och skrivinlärningsmetoder kan man använda sig av? Vilka hjälpmedel finns för dyslektiker? Hur arbetar Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter, FMLS? Hur ser den aktuella dyslexiforskningen ut? Jag har funnit att dyslexi är en medfödd defekt i hjärnan, men att man kan göra mycket i skolan för att underlätta för dessa elever. De kan t ex få hjälp genom bandspelare, datorer och muntliga prov. Genom att få diagnosen i ett tidigt stadium har dyslektikern större chans att få riktade insatser snabbare vilket kan ge eleven ett ökat självförtroende och lusten att lära. Dagens forskare har kommit en god bit på väg vad gäller dyslexins orsaker men innan dyslexigåtan är löst kvarstår en del frågetecken. Som privatperson har jag redan stött på detta handikapp och som lärare kommer jag komma i kontakt med det förr eller senare. Arbetet har blivit mitt verktyg att utveckla en beredskap inför framtiden

No description available.

Syftet med denna studie är att beskriva hur ett företag på ett framgångsrikt sätt kan ha ett fungerande system för kunskapsöverföring genom en stark kontroll från huvudkontoret. Detta är en fallstudie på ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filialer, där den traditionella agencyteorin och den moderna resursbaserade forskningen testas. Fallföretagets styrka i kunskapsöverföringen är social kontroll som leder till en stark sammanhållning och öppenhet i kommunikationen samt låg förekomst av hierarkiska hinder. Studien är begränsad till ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial och kan därför inte helt generaliseras. I studien framkommer att kombinationen av finansiell- och social kontroll är ett bra verktyg för en framgångsrik kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial.

This thesis is about Turkish accession to the European Union and criteria to be fulfilled in order to become a member state. At Helsinki summit there were defined four main areas, that are the main obstacles of Turkish membership in the structures of EU – military influence in domestic politics, economy disproportions, the issues of minorities living in Turkey and problems with obeying human rights and fundamental freedoms. In addition the attitude among European countries and Turkish political elites has changed dramatically since 1999. There is a great discussion, whose main purpose is, to show if Turkey should or shouldn’t become a part of united Europe. With the help of created conceptual framework, which is empirically based on qualitative methods and with theoretical approach in form of analysis considering human rights, I have developed a set of three hypotheses, that are based on primary and secondary sources like EU, Human Rights Watch, Amnesty International reports considering changes of Turkish attitude to the question of human rights. In the process of testing validity or invalidity of those hypotheses, I have tried to conclude, why the implication of reforms considering human is the main obstacle of Turkish membership in the EU. / <p>The paper may be used free, but it is forbidden to copy or use directly any parts of it without earlier contact with author.</p>

Målet med studien er å få en bredere kunnskap om hvordan industrikulturen har påvirket forekomsten av rusmisbruk i industristedet Odda i et historisk perspektiv. Vi ønsker også å se på hvordan rusmiddelavhengige har det i Odda i dag, og hvordan de opplever tjenestene som blir gitt. Datainnsamlingen ble gjort gjennom intervjuer med akan kontakt/ tillitsvalgt ved bedriftene, samt en brukerundersøkelse i form av spørreskjema blant brukerne av tjenestetilbudet. I intervjusituasjonen hadde vi fokus på drikkekulturen i industribedriftene i et historisk perspektiv. Spørreundersøkelsen blant brukergruppen hadde fokus på barndom og oppvekst, samt hvilke tjenester de benytter i dag og hvordan de opplever disse. Hovedfunnet i studien er at industrisamfunnet Odda har hatt en svært liberal holdning til alkoholbruk, og at skiftarbeid har vært med på å skape en kultur som gjør at det i større grad er akseptabelt å nytte alkohol enten det var tradisjonell hverdag eller helg. Når det gjelder tjenestetilbudet i dag ser vi at brukerne i stor grad er fornøyd med tjenestetilbudet, men savner flere arbeidsaktivitetstilbud.