Bakgrund: Under en längre tid har man sett sjunkande amningsfrekvens trots flera nationella satsningar för att skydda amningen. Idag vet vi mer om amningens påverkan på kvinnan och barn och därför är det av största vikt att utforska eventuella hinder samt befintliga styrkor som kan påverka amningen i positiv eller negativ riktning. BVCsjuksköterskan står för den senare del av vårdkedjan, där ett stort antal kvinnor väljer att avbryta initierad amning av en eller annan anledning, och har därmed en chans att påverka utfallet. Motiv: Trots allt sjunkande amningsfrekvens i Sverige återfanns få artiklar som berörde BVC sjuksköterskans erfarenheter av amningsstöd. Genom att undersöka BVCsjuksköterskans upplevelser av att ge amningsstöd på barnavårdscentralen görs det möjligt att lyfta fram hinder och styrkor i att ge amningsstöd till nyblivna föräldrar. Syfte: Studiens syfte är att belysa BVC sjuksköterskors erfarenheter kring amningsstöd på barnavårdscentralen. Metod: Individuella, semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys. Sex distriktssköterskor yrkesverksamma på barnavårdscentraler i en mellanstor svensk stad ingick i studien.  Resultat: Studiens resultat visade att BVC sköterskornas erfarenheter kring amningsstödpå barnavårdscentralen varierar. Efter analys av intervjuer kunde tre olika kategorier identifieras: ”BVC sjuksköterskans utmaningar”, ” Det kan vara svårt att nå föräldrar med rätt information” samt ”Att stötta amning på föräldrarnas villkor”. Dessa kategorier kunde sammanföras i ett gemensamt tema ”Det är utmanande för BVC sjuksköterskan att ge amningsstöd”.  Konklusion: Att ge amningsstöd på BVC är utmanande. Det framkom vara betydelsefullt med riktlinjer för likvärdig amningsrådgivning samt behov av bättre amningsutbildning och kompetensutveckling. Tidspress framhävdes i samtliga intervjuer vilket påverkade möjlighet till att upptäcka och förebygga amningskomplikationer. Det framkom som viktigt att nå kvinnorna med rätt information för att kunna stötta realistiska förväntningar kring amning, kvinnornas självkänsla samt mående. Det belystes hur viktigt det är för BVC sjuksköterskan att arbeta med föräldrar mot samma mål och stötta deras val kring amning. Att synliggöra utmaningar BVC sjuksköterskor står inför, kan ge en riktlinje om vilka somförändringar behövs för att BVC sjuksköterskor ska få det stöd de behöver för att vända amningsfrekvensen uppåt. Studien kan även hjälpa den enskilda BVC sjuksköterskan att reflektera över sitt arbete med amning. Mer omfattande forskning krävs för att få en djupare förståelse kring BVC sjuksköterskors erfarenheter kring amningsrådgivning på barnavårdscentralen. / Background: For a long time, declining breastfeeding frequency has been contribute to several national initiatives to protect breastfeeding. Today we know more about the impact of breastfeeding on women and children. Therefore, it is of most importance to explore obstacles and strengths that can possibly affect breastfeeding in a positive or negative direction. The BVC-nurse is responsible for the later part of the care chain, where a large number of women interrupt initiated breastfeeding for one or another reason, and thus have a chance to influence the outcome. Motive: Despite the declining frequency of breastfeeding in Sweden, few publications were found concerning the BVC-nurse's experience of breastfeeding support. By examining the BVC-nurse's experiences of providing breastfeeding support at the childcare center, it is possible to highlight obstacles and strengths in providing breastfeeding support for new parents. Aim: The aim of the study is to high light the BVC-nurse's experiences regarding breastfeeding support at the childcare center. Methods: Individual, semi-structured interviews were conducted. The results wereanalyzed using qualitative content analysis. Six district nurses working at a childcare centers in a medium-sized Swedish city were included in the study. Result: The results of the study showed that the BVC nurses' experiences of breastfeeding at the childcare center varied. After analysis of interviews, three different categories were identified: "BVC nurse's challenges ", “It can be difficult to reach parents with the right information" and "Supporting breastfeeding on parental terms". These categories could be brought together in a common theme "It is challenging for the BVC nurse to provide breastfeeding support.” Conclusion: Providing breastfeeding support at BVC is challenging. It turned out to be important with guidelines for equivalent breastfeeding counseling and the need for better breastfeeding training and competence development. Time pressure was emphasized in all interviews, which affected the ability to detect and prevent breastfeeding complications. It emerged as important to reach the women with the right information to be able to support realistic expectations about breastfeeding, women's self efficacy and well-being. It was highlighted how important it is for the BVC nurse to work with parents towards the same goal and support their choices about breastfeeding. By highlighting the challenges BVC nurses face, can provide a guideline on what changes are needed for BVC nurses in order to receive the support they need to turn the frequency of breastfeeding upwards. The study can also help the individual BVC nurse to reflect on her work with breastfeeding. More extensive research is needed to gain a deeper understanding of BVC nurses' experiences of breastfeeding counseling at the childcare center.

Denna studie syftar till att undersöka studenters upplevelser av övergången från campusbaserad undervisning till distansundervisning i samband med Covid-19. Studien är avgränsad till universitetsstudenter och tre frågeställningar formulerades: Hur upplever studenterna interaktionen med andra studenter och lärare i distansundervisningen och i relation till tidigare campusbaserad undervisning? och Hur beskriver studenterna att maktrelationer med andra studenter och lärare skiljer sig i distansundervisning från campusbaserad undervisning? samt Vilka sociala konsekvenser tillkommer med distansundervisning i samband med pandemin? För att besvara studiens frågeställningar har insamling av empirin skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer via programmet Zoom. Ett urval på åtta studenter deltog i studien och samtliga studenter studerar i olika lärosäten runt om i Sverige. Respondenternas upplevelser har analyserats med hjälp av olika sociologiska teorier för att få en djupare förståelse om hur distansundervisningen upplevs, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Foucaults maktbegrepp. Studiens resultat presenterar en rad likheter i studenternas upplevelser gällande distansundervisning under pandemin. Studenterna upplever att interaktionen på Zoom skiljer sig från interaktionen på campus och att olika aspekter av interaktionen har förändrats. Den naturliga interaktionen med andra studenter som kunde uppstå på campus upplevs omöjlig på Zoom. Vidare uttrycker respondenterna en osäkerhets i sina rollutövanden, och det har skett en förändring i främre och bakre region där framträdandet nu sker även i den bakre regionen (studenternas hem), samt en förändring i maktrelationen mellan lärare och studenter. Avslutningsvis visar resultat på en rad fördelar och nackdelar som uppstår i samband med distansundervisning, exempelvis möjligheten att närvara på föreläsningar vid sjukdom, och att samtliga studenter föredrar campusbaserad undervisning framför distansundervisningen.

Bakgrund: Hypertoni är ett stort och växande folkhälsoproblem både globalt och i Sverige.  Diagnosen ökar risken för utveckling av allvarliga och potentiellt dödliga följdsjukdomar så som stroke och hjärtinfarkt. Den initiala behandlingen vid hypertoni är icke farmakologisk och med rätt insatser kan utveckling av sjukdomen bromsas. Patienter är individer som var och en har olika förutsättningar och kunskaper vilket påverkar utförandet av egenvård.   Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av egenvård vid hypertoni   Metod: En litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar som valdes från databaserna PubMed och CINAHL.   Resultat: Deltagarnas känslor och upplevelser utmynnade i fem teman: kunskap och förståelse, bemötande och tillgänglighet, kost, fysisk aktivitet och stress. Trots kunskap om fördelar med livsstilsförändringar i syfte att sänka högt blodtryck upplevde majoriteten av deltagarna svårigheter att utföra egenvård. Resultatet visar att sjuksköterskor och vårdpersonal behöver ytterligare utbildning i hur patienter kan motiveras och stödjas för att förändra sin livsstil i syfte att sänka blodtrycket.   Slutsats: Upplevelse av egenvård vid hypertoni påverkas av flera faktorer så som motivation, kunskap, fysisk omgivning och ekonomiska förutsättningar. Patienter har kunskap om orsaken till hypertoni men svårigheter att genomföra livsstilsförändringar gällande kost och fysisk aktivitet. Varje individs resurser, erfarenheter och tillgångar bör vägas in vid utförande av egenvård.

Denna studie har undersökt hur män som kommer från, och lever i, Norrbotten tycker att tv-serien Leif och Billy, som verkar under Sveriges Television, representerar maskulinitet och Norrbotten. För att ta reda på det har sju kvalitativa forskningsintervjuer gjorts, där intervjupersonerna är män i 20 till 50 årsåldern. Intervjupersonerna har tagit del av klipp och avsnitt från serien innan intervjutillfällena. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur männen ser på maskuliniteten som serien representerar, om det förekommer stereotyper i representationen av Norrbotten samt om männen kan relatera serien till sina egna verklighet. Det med tv-serien som grund och utgångspunkt. Studien utgår från en kvalitativ undersökning som från teori om representation, intern orientalism samt maskulinitet analyseras. Analysen av respondenternas utsagor har resulterat i fyra stycken övergripande teman; norrbottniska stereotyper, landsbygden kontra det urbana, alfahannens känslor och verklighetsförankringen. Centralt i undersökningen är respondenternas upplevelse av att Leif och Billy porträtterar stereotyper i Norrbotten i form av bland annat deras intressen och ekonomiska situation. Studien visar även att respondenterna upplever att det finns en maskulinitet präglad av aggression och en strävan efter en roll som alfahanne hos karaktärerna.

Bakgrund: Astma är en folksjukdom som drabbar alla åldrar och kön. Astman kan ha stor påverkan på individen och kan ha en effekt av både fysisk och psykisk karaktär. Fysioterapi vid astma kan ha en roll inom vården av astma, men mer forskning inom upplevelsen av aerob träning hos astmatiker krävs. Syfte: Studien syftade till att undersöka astmatikers erfarenheter och upplevelser av aerob träning i förhållande till sin astma. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som baserades på fem semistrukturerade intervjuer. Informanterna var astmatiker som var aktiva med aerob träning. Ett bekvämlighetsurval användes vid rekrytering av informanter. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier och tretton underkategorier identifierades under analysen. De fem kategorierna var: Graden av symtom påverkas av omgivning och situation, Individuella faktorer avgör träningseffekt, Kunskap om sitt förhållande mellan astma och träning,Träningen är viktig för att vara delaktig och leva ett aktivt liv och Medicinen är en förutsättning för en tryggare träning. Konklusion: Astma är en multifaktoriell sjukdom som kan påverka individen ur ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Studien har identifierat några faktorer som kan påverka hur aerob träning uppfattas och erfars av astmatiker. Mer forskning krävs för att bedöma faktorernas signifikans för fysioterapeutiska åtgärder. / Background: Asthma is an endemic disease that affects all ages and genders. It can play a big role in affecting the individual on both a physical and psychological level. Physiotherapy for asthma can have a part in healthcare of asthma, but more research about experiences of aerobic exercise with asthma is necessary. Purpose: The purpose of the study was to investigate asthmatics experiences of aerobicexercises in relation to their asthma. Method: The study was a qualitative interview study based on five semi structured interviews. The informants were asthmatics active in any kind of aerobic exercise. A convenience selection was used in the recruiting of informants. The data was analyzed usinga qualitative content analysis. Results: Five categories and thirteen subcategories were identified during analysis. The five categories were: Level of symptoms were affected by surroundings and situation,  individual factors determine effect of exercise, Knowledge about the relationship between asthma and exercise, Exercise is important for participation and lead an active life and Medication is a prerequisite for safer exercise. Conclusion: Asthma is a multifactorial disease that affects the individual out of a biological, psychological and social perspective. The study has identified some factors that can affect the experience of aerobic exercise in asthmatics. More research is necessary to evaluate the significance of the factors for implementation in physiotherapeutic measures.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt problem och en orsak till såväl fysiska sompsykiska besvär. Sverige har en lagstiftning som ska skydda medborgare och som ska hasamstämmighet med FN:s konvention om våld mot kvinnor. Fysioterapeuter har en viktig rolli detta arbete. Eftersom prevalensen av våld i nära relation är så stor så är det viktigt att ävenlyfta upp de mindre uppenbara yrkesprofessionerna som fysioterapeuter. Syfte: Syftet medstudien är att undersöka primärvårdsarbetande fysioterapeuters erfarenheter och kunskaper avatt möta patienter som blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: Deltagare rekryteradesgenom förfrågandebrev till primärvårdsenheter inom Region Skåne. En semistruktureradintervjustudie gjordes på fyra informanter med minst tre års erfarenhet inom primärvård. Alltinspelat material transkriberades och bearbetades sedan i form av en kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Informanternas erfarenheter, kunskaper och upplevelserbearbetades och formade tre huvudkategorier; Otillräcklig kompetensnivå, Vikten av enundersökning och Omhändertagande. Konklusion: Fysioterapeuterna är eniga om att detfinns en bristande kunskap kring ämnet och att det är svårt att bemöta denna typ avpatientgrupp. Att besitta en baskunskap inom ämnet och veta vilka andra aktörer som börblandas in beskrivs som en trygghet. Trots att inte alla har egna upplevelser så finner var ochen av de deltagande att en ökad kunskap inom ämnet är väldigt viktigt för att jobba mot ettsamhälle utan våld i nära relation.

Syftet är att belysa aktivisters, akademikers och bostadsetablissemangets roll i kunskapsproduktion. För att belysa vilken roll de spelat i utvecklingen av kunskap tänker jag utgå ifrån renoveringsfallet i Uppsala län under 2010-talet. Kunskapscirkulation visar på hur olika kunskaper har anammats, omformulerats och förmedlats vidare genom olika medier. De kunskapshistoriska analytiska begreppen översättningar och kunskapens aktörer som den svenska historikern Johan Östling och den tysktalande historikern Phillipp Sarasin myntat, gör det möjligt att förstå hur kunskap har konstruerats, samt att förstå vilka som har tolkat och förmedlat kunskapen vidare. Översättningar är i den här uppsatsen ingång till samhällelig kunskapscirkulation. Huvudfrågan inom samhällelig kunskapscirkulation är hur kunskap blir en del av den allmänna förståelsen. Genom att ta reda på vilka begrepp som kunskapsaktörerna aktivister, akademiker och bostadsetablissemanget anammar och vilka mål de har med översättningarna av begreppen, kan vi också förstå när kunskapen som olika processer generar blir allmän kunskap. Att dessutom undersöka hur kunskapen omformas för aktörernas olika syften, ger en inblick i hur spridningen av kunskap kan möjliggöras eller begränsas. Undersökningen visar att de nämnda kunskapsaktörerna använder olika begrepp för att beskriva samma fenomen inom renoveringsfrågan, nämligen det faktum att en del hyresgäster flyttar efter kostsamma renoveringar som lett till ökade hyror. De medier som publicerar kunskapen begränsar och möjliggör också spridningen av den på olika sätt. Förutom detta, kan valet av medieform också säga något om kunskapens karaktär, exempelvis dess politiska koppling. Slutsatsen är att kunskap som inte översätts inom renoveringskontexten i princip går att betrakta som allmän kunskap.

Bakgrund: Ätstörningar är ett folkhälsoproblem med ett långdraget och ibland kroniskt förlopp. Patienters ambivalens kring tillfrisknande och ibland låga motivation till förändring försvårar behandling och avhopp är vanligt. Specialistsjuksköterskan har visat sig ha en central funktion i den psykiatriska vården av personer med ätstörningar och dennes specifika omvårdnadskompetens bedöms spela en grundläggande roll i patienternas tillfrisknandeprocess. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter hos personer som vårdats för ätstörning inom specialiserad ätstörningsvård. Metod: För att sammanställa det aktuella kunskapsläget genomfördes en systematisk litteraturöversikt tillvägagångssätt enligt den metodik som beskrivs av Bettany-Saltikov och McScherry (2016). Resultat: Resultatet baserades på 15 kvalitativa artiklar och innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier; terapeutisk allians i vården, behandlingens struktur, inre processer och världen utanför. Slutsats: Relationen till behandlaren framkom som en viktig faktor för motivation och följsamhet i behandling. Att bli sedd som en person, få individanpassad vård och inkluderas i de mål som sätts lyftes som centralt. Vidare sågs ökad självmedvetenhet och självreflektion samt praktiska övningar i egenvård som hjälpsamt i behandlingen. En tvingande miljö och att bli sedd som enbart sin sjukdom tillsammans med alltför stort fokus på viktåterhämtning upplevdes direkt hindrande på vägen mot att tillfriskna.

Hälsoområdet genomgår en omvälvning där såväl gränsen mellan den privata och offentliga sfären, som den mellan hälsoforskning och hälsomarknad håller på att suddas ut. I det nya hälsolandskapet, fyllt av nya aktörer, ny teknik och nya källor till information, är det avgörande med en enhetlig och fungerande dataskyddsreglering, som tar vara på både individuella och samhälleliga intressen. I denna uppsats läggs fokus på mötet mellan EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och användningen av big data analys på hälsoområdet. Här visar sig flera rättsliga spänningspunkter. Dataskyddsprinciper, individuella dataskyddsrättigheter och binära kategoriseringar i förordningen framstår som svårförenliga med vidspridd dataanalys och affärsmodeller som bygger på möjligheten att återanvända och kombinera personuppgifter från olika källor. Detsamma kan sägas för GDPR:s fokus på individen, då den registrerades kontroll och självbestämmande över sina personuppgifter försvåras avsevärt i ett algoritmiskt och datadrivet samhälle. I syfte att balansera skyddet av personuppgifter med intresset för innovation, möjliggörs undantag till både dataskyddsprinciper och individuella dataskyddsrättigheter i GDPR när uppgifter behandlas i forskningssammanhang. Genom den särskilda forskningsordningen i GDPR ges på så sätt datadriven forskning ett större spelrum. Samtidigt kan forskningsundantaget komma att försvaga registrerades självständiga beslutanderätt och dataskydd, med följd att balansen mellan å ena sidan registrerades intressen och å andra sidan intressen hos personuppgiftsansvariga, väger tungt till de senares fördel. I GDPR ges utrymme för medlemsstater att införa ytterligare villkor och forskningsundantag i nationell rätt, vilket ökar risken för en fragmentering av EU-rättsliga forskningsrelaterade personuppgiftsfrågor. I längden riskerar detta att utgöra ett hinder för dataintensiv forskning och det fria flödet av personuppgifter i unionen. Den icke-bindande definitionen av vetenskaplig forskning i skäl 159 GDPR visar att begreppet ska tolkas brett men det kvarstår fortfarande oklarheter i omfattningen av den särskilda forskningsordningen. Att dra tydliga gränser i fråga om vilken personuppgiftsbehandling som bör få stödjas på forskningsundantaget försvåras ytterligare av utvecklingen på hälsoområdet, där gränsen mellan hälsoforskning och hälsomarknad blir allt suddigare. Fortsatta avgränsningar och förtydliganden från organ som EDPB och EDPS är därför avgörande för utvecklingen och bibehållandet av en harmoniserad forskningsdefinition.

The aim of the study was to perform a systematic literature review to locate the field of researches about fake news in social media. In addition, the purpose was also to investigate what type of social media were used in each of the studies. The amount of articles that were used in the systematic literature review is 13. The use of the method contributes to a deeper understanding of how far we have come to combat fake news in social media. In this study we use the definition of fake news to be articles that purposely mislead a reader by using fabricated news. The problem with fake news is that the term is relatively new and it’s happening considerably on the digital front. Based on the result from the method we noticed several types of tools to combat fake news in different social media platforms.