Bakgrund: Psykisk ohälsa har en stor påverkan i samhället och förväntas vara den största utmaningen för folkhälsan och akutsjukvården i framtiden.   Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever den vård de får inom akutsjukvården.   Metod: Metoden som användes i studien var en allmän litteraturöversikt. Artiklar söktes i rån databaserna Cinahl, PsychInfo och PubMed. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2016 – 2022 inkluderades och analyserades med hjälp av integrerad innehållsanalys.   Resultat: Totalt 15 artiklar inkluderades och huvudkategorin beskriver hur patienter vill bli förstådda och sedda som människa. Subkategorierna var att ha en god kommunikation, olika upplevelser av stigmatisering, ta hänsyn till integritet och ge hopp om förändring. Vid god kommunikation upplevde patienterna en bra vård och vårdrelation. Det förekom olika upplevelser av attityder framför allt negativa attityder från patienternas perspektiv. Patienterna upplevde att integriteten respekterades och vårdmötet förbättrades när vårdpersonalen visa engagemang och motivation, vilket gav dem hopp inför framtida vårdsituationer och ökad tillit till vårdsystemet.   Slutsats: Studiens slutsats belyser det akuta behovet av att öka kunskapen för att bemöta och förstå patienter med psykisk ohälsa inom akutsjukvården. För att möta den växande utmaningen med psykisk ohälsa krävs en satsning på kontinuerlig forskning och utbildning inom området. Det är också av vikt att främja nära samarbete mellan olika vårdinstanser och förbättra tillgängligheten till psykiatrisk vård och resurser. Ytterligare åtgärder bör fokusera på att minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa, främja samhällsmedvetenhet och investera i psykiatrisk kompetens och förebyggande åtgärder för att upprätthålla psykiskt välbefinnande. / Background: Mental illness has a significant impact on society and is expected to be the greatest challenge for public health and emergency healthcare services.   Purpose: The purpose of this study was to describe how patients with mental illness experience the care they receive from emergency healthcare services.  Method: The method used in the study was a literature review using data collected from the Cinahl, PsychInfo, and PubMed databases. Scientific articles published between 2016 and 2022 were included and analyzed using integrated content analysis.  Results: A total of 15 articles were included, and the main category describes how patients want to be understood and seen as human beings. The subcategories were having good communication, different experiences of stigmatization, considering privacy, and providing hope for change. Patients experienced good care and a positive care relationship when there was effective communication. Various attitudes, predominantly negative attitudes from the patients' perspective, were observed. Patients felt that their privacy was respected, and the care encounter improved when healthcare professionals showed engagement and motivation, which gave them hope for future healthcare situations and increased trust in the healthcare system.  Conclusion: The study's conclusion emphasizes the urgent need to increase knowledge in order to address and understand patients with mental illness within emergency healthcare services. To meet the growing challenge of mental illness, a focus on continuous research and education in the field is required. It is also important to promote close collaboration among different healthcare providers and improve access to psychiatric care and resources. Additional measures should focus on reducing the stigma surrounding mental illness, promoting community awareness, and investing in psychiatric expertise and preventive measures to maintain mental well-being.

1900- och 2000-talet har gett mänskligheten många teknologiska revolutioner inom flertaletyrkesvärldar. Bland dessa så har utvecklingen inom musikindustrin florerat och gjort så att det idagblivit enkelt att sätta upp en hemmastudio för ett åtkomligt pris. Denna studie presenterar enundersökningsbaserad studie av hemmaproducenter inom rock och metal och deras preferenser ochåsikter om olika Digital Audio Workstations - DAW. Målet med studien var att se om dessaproducenter prioriterar specifika DAW över andra och vilken DAW som användes mest avproducenterna. Studien sammanfattar att den vanligaste DAW som användes av de deltagandeproducenterna var Apples Logic Pro, även om Steinbergs Cubase bara var ett par få procentenheterifrån, vilket gör dem minst lika populära baserat på studiens slutgiltiga resultat. Studien fann ocksåatt de vanligaste anledningarna till vilken DAW producenterna valt att arbeta i. Dessa var hur lätt detvar att manövrera programmet och hur pass bra programmet samarbetar med annan programvara.Andra stora faktorer var priset på programmet och kvaliteten på programmets interna plug-in.

I den här litteraturöversikten undersökte författarna hur forskningen ser ut kring familjers och terapeuters upplevelse av den evidensbaserade insatsen multisystemisk terapi (MST). MST är en av de strukturerade öppenvårdsinsatser som Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten ger som insats för barn och ungdomar med normbrytande beteende. Den forskning som genomförts är främst kvantitativ och har visat tvetydiga resultat kring insatsens effektivitet. Författarna belyser därför olika sätt att se på evidensbaserad praktik och varför kvalitativ forskning är ett viktigt komplement till all den kvantitativa forskning som finns om insatsen. Författarna sökte på kvalitativa studier från 2006 och fann slutligen 7 forskningsartiklar i de valda databaserna utifrån inkluderings- och exkluderingskriterierna. Efter en tematisk innehållsanalys kunde författarna identifiera tre teman; terapeutisk allians, förbättrade familjerelationer och nya färdigheter/motståndskraft. De teman som identifierats bildar en helhet som beskriver vad som händer i familjen när de får insatsen MST. Det är tydligt att när en positiv förändring uppstår inom ett område leder det till förändring och förbättring i ett annat område. Det verkar till synes vara en systemisk process där de olika delarna påverkar varandra och bidrar till en helhet. Sammantaget behövs dock fler kvalitativa studier för att identifiera vilka faktorer i MST som är viktigt för ett positivt utfall.

ABSTRACT: Background: Diabetes type 2 is considered as a public health disease worldwide. It affects a large population of peoples’ lives and constitutes a huge cost for the societies. Healthcare systems work towards preventing and providing treatment for diabetes type 2. As Diabetes type 2 is a lifelong disease, diabetes patients are a regular clientele in all healthcare institutes. Aim: The aim of the study is to describe which barriers prevent diabetes type 2 patients from complying to treatment and following recommendations. Method: A literature study of qualitative research, which include eleven original scientific articles about patient experiences regarding compliance in diabetes type 2. Result: The result shows that diabetes type 2 patients have misconceptions regarding diabetes, treatment and recommendations, which affects their ability of compliance. To be able to follow treatment and recommendations the patient must find motivation and sustain their motivation in continuity. Patients’ experiences lack knowledge and have a substantial need for information which can influence disease awareness and compliance. It is shown that there exist other factors which affects patients’ compliance, but these are outside the patient’s control, however these factors play an important role in the discussion about type 2 diabetes patients’ compliance to treatment and recommendations. Conclusion: To increase compliance it is important to be able to describe which factors prevent diabetes patients from being compliant. The knowledge gained from this study can aid registered nurses in caring for patients with diabetes type 2.

Pernilla Tonning (2015). Speciallärare och förstelärare – yrkesroll, uppdrag, vetenskap och framgångsrik undervisning (Special Needs Education Teachers and Lead Teachers – profession, assignment, science and successful teaching). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaSammanfattning/abstraktSpeciallärare och förstelärare har ett uppdrag som till viss del liknar varandra. På olika sätt ska dessa båda yrkesgrupper arbeta för att den pedagogiska utvecklingen på skolan går framåt, att alla elever får det stöd de behöver och fungera som samtalspartner eller rådgivare till kollegor som vill diskutera pedagogik.SyftePå grund av de likheter som finns mellan speciallärarens och förstelärarens yrkesroller tyckte jag att det skulle vara intressant att jämföra hur några representanter för varje grupp ser på och talar om sin yrkesroll och sitt uppdrag. Vad lyfter de fram som viktigt? Eftersom båda dessa yrkeskategorier arbetar med pedagogik på en avancerad nivå ville jag också veta hur de ser på undervisning. Vad är framgångsrik undervisning för dem? Hur ser de på det och vad vet de om det? Slutligen ville jag också veta hur deras syn på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ser ut, och om och i så fall i vilken utsträckning de använde sig av forskningen i sitt dagliga yrkesutövande. Frågeställning•Hur talar speciallärarna respektive förstelärarna (i svenska och/eller engelska) om sin yrkesroll och sitt uppdrag?•Vilka uppfattningar har de om undervisning: Vad anser de vara framgångsrik undervisning och hur märker de/får de syn på att något fungerar?•Vilka uppfattningar har de om undervisning när det gäller elever i behov av särskilt stöd?•I vilken omfattning arbetar de utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och hur framkommer det i deras tal?Teoretisk ramI det här arbetet utgår från systemteorin och dess tanke att alla delar på alla nivåer i ett system påverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. En individs beteende måste därmed betraktas utifrån hela det sammanhang i vilket hon ingår. Vidare använd de tre kriterier – open-mindedness, responsibility and wholeheartedness (i Mathew, 2012) – som Dewey menar utmärker en god lärare. MetodEmpirin har samlats in genom intervjuer i två olika fokusgrupper. Den ena gruppen bestod av tre speciallärare och den andra av tre förstelärare. Samtliga har svenska och/eller engelska som sitt huvudämne. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras. Resultat och analysSpeciallärarna och förstelärarna uppvisar både likheter och skillnader när de talar om sitt uppdrag. En av anledningarna till denna skillnad är de olika förutsättningar de har: speciallärare har små grupper eller enskild undervisning, förstelärare stora grupper och helklasser. Synen på framgångsrik undervisning ser väldigt lika ut hos båda yrkeskategorier. Infallsvinklarna skiftar däremot utifrån ovan nämnda skillnader i förutsättningar. Lösningar på problematiken kring elever i behov av särskilt stöd anges av förstelärarna i första hand finnas på grupp- och organisationsnivå, medan speciallärarna oftast talar om lösningar på individnivå. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vill både speciallärare och förstelärare ha mer av i sin yrkesvardag. KunskapsbidragDenna studie visar på att det finns ett behov av att förtydliga förstelärarrollen och att ge dess utövare avsatt tid för att utveckla den. Den visar också att varken speciallärare eller förstelärare i någon större utsträckning använder sig av forskningen i sin dagliga verksamhet utan håller sig till sådant de erfarenhetsmässigt vet fungerar. Detta i sin tur visar på att det finns ett stort behov av att mer aktivt arbeta för att forskningen och den beprövade erfarenheten ska spela en större roll i skolvardagen än vad den gör idag. I denna process skulle speciallärare och förstelärare kunna spela en central roll. Specialpedagogiska implikationerSpecialläraren och försteläraren skulle kunna ta större plats i skolan vad gäller användandet av forskning och genomförandet av sådant som till exempel aktionsforskning. Erfarenheterna hade sedan kunnat föras vidare i organisationen genom kollegialt lärande och handledning. På detta sätt hade både speciallärarens och förstelärarens kompetenser kunnat komma fler till del. Som en följd av detta hade den generella nivån på undervisningen kunnat höjas, vilket i sin tur särskilt gagnar elever i behov av särskilt stöd.NyckelordSpeciallärare, förstelärare, framgångsrik undervisning, forskning och beprövad erfarenhet, specialpedagogik

Syftet med denna studie var att beskriva skillnaderna i sättet som lärandets innehåll behandlas i matematik under två lektioner i årskurs 4 om ekvivalens, samt titta på om det intentionella lärandeobjektet var förenligt med det iscensatta lärandeobjektet. Studien kommer även att titta på ifall eleverna lärde det som var intentionen med lektionen samt vilken invarians och variation som skapas under lektionen. För att besvara dessa frågor används learning study som en forskningsmetod i denna studie. Studien visar att grupp 1 inte erbjöds lika goda förutsättningar att erfara det som var intentionen med lektionen som grupp 2 gjorde. Resultatet visar också att skillnaderna var väldigt små mellan de båda grupperna, men att grupp 1 i stort sett endast hade förbättrat sig på uppgiften de undervisades om under lektionen. Det går inte att dra några generella slutsatser av det resultat studien visar.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasielärarens inställning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns någon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielärarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger på en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad på enkätundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lärarna. Användning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten är vanligt förekommande hos gymnasielärarna men samarbete mellan lärare och forskare är nästan obefintligt i skolan. Det finns också ett stort behov av forskarutbildade lärare som kan främja utvecklingsarbetet i svensk skola idag.

Syftet med vår undersökning har handlat om att försöka få klarhet i vad som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Vi har i examensarbetet Möjligheter och hinder för förverkligandet av en självförnyande och demokratisk skola – Sett utifrån olika perspektiv och ramfaktorteorin (Possibilities and obstacles for fullfullment of a modern and democratic school – Analysed from different perspectives and the framefactor theory) ställt ett antal frågeställningar som vi besvarat genom ett deduktivt, kvalitativt arbetssätt. Detta innebär att vi utgått från teori och hypoteser som vi sedan prövat med verkligheten genom intervjuer. Synen på skolutveckling har skiftat, men en gemensam nämnare vi iakttagit är att nästan samtliga informanter associerar begreppet mot något framåtsyftande och gemensamt för skolan att sträva mot som en måluppfyllande helhet. Den teori som vi använt för vårt arbete kallas ramfaktorteorin. Den har hjälpt oss att få syn på de yttre och inre ramar som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Yttre ramar handlar om strukturella och organisatoriska faktorer och inre av lärares egen inställning till skolutveckling. Vi har synliggjort att yttre ramar som schemaläggning, grupperingar, ledning och organisation kan bidra till att ett visionärt tänkande med progressivistiska pedagogiska metoder antingen kan förverkligas eller negligeras. Oförmågan att samarbeta och tala kring gemensamma begrepp som demokrati, kunskap, genus och skola gör att implementeringen av nya pedagogiska tankar blir svåra att realisera. Vi har visat att det kan bero på rädsla, feghet eller ovilja att fullt ut vilja sätta sig in i vad en demokratiskt styrd skola kan innebära för att implementeringen skall kunna bli ett faktum. Resultat av denna oförmåga gör att skolan stagnerar och den traditionella och auktoritära skolan lever kvar med dess ensidiga metoder att framförallt mäta kunskap objektivt och behålla ett gammalt normsystem.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrån frågeställningarna: Hur talar lärare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrån den kvalitativa metoden på två skolor i form av intervjuer med verksamma lärare i åk 1 och åk 3 och rektorer på vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text på 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas på relevant litteratur och studier inom ämnet. Resultatet visar på ett gemensamt språkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos två lärare, två rektorer och en biträdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhälle. Vidare visar den här studien på en konstruktion av lärares och rektorers yrkespraktik i förhållande till de rådande förändringar som skolan genomgår i dagens samhälle. Vilket är i linje med det socialkonstruktivistiska perspektivet som belyser hur människan upplever det sammanhang vi deltar i samt att verkligheten är beroende av den kulturella kontexten som är konstruerad av människan.

Syftet med vår undersökning är att kartlägga vilken NO-undervisning som bedrivs från förskola upp till skolår 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning på våra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande ålder. Lärarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehållas upp i åldrarna. Vi gjorde en enkätundersökning, där 57 lärare fick besvara frågor angående bland annat vilka arbetssätt de använder, syften med NO-undervisningen, i vilken ålder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lärarna menar att de har ett intresse för NO, både i allmänhet och som skolämne. De anser däremot att det finns brister i ämneskunskaper, utrustning och tid. Vi ser också att många lärare känner att de saknar stöd, i sin NO-undervisning, från skolledning och kommun. Här tror vi mycket kan göras för att hjälpa lärarna att förbättra sin NO-undervisning.