Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns skillnader i antalet dyslektiker mellan könen på de skolor som vi har undersökt. Vi vill även se om det finns andra faktorer som påverkar att det kan finnas skillnader i könsfördelningen av dyslektiker på skolorna. Det har framkommit i olika forskningsstudier om dyslexi att det är fler pojkar än flickor som är dyslektiker. De uppgifterna har på senare tid ifrågasatts av nya forskningsrön inom dyslexi. Det som intresserar oss i vår undersökning är hur könsfördelningen hos dyslektiker ser ut inom yrkesförberedande program i förhållande till högskoleförberedande program. Vi har jämfört två olika orter med någorlunda likvärdiga nationella program.

Kvicksund's marine biological community house is located in northern Eskilstuna right by Lake Mälaren. At the first design, I added a ferry connection and a promenade that connects the north side of Kvicksund with the south. In the "center" is a train station for the Mälaren train that runs through all major cities around Lake Mälaren. Thanks to the accessibility, we angled Kvicksund to a student city and developed student housing next to the station.The house has been inspired by the culture house and Fiskebäckskil's "Kristineberg". Kulturhuset gives passers-by the opportunity to see all the activity through the large windows. I think it is suitable for a house with life and chose to lay many of the active rooms against the facade. At the same time, the upper floor became a place for experience. The vision is that there should be life and movement on the lower level and the quiet calm on the upper.The research that is conducted is focused on Lake Mälaren and marine biology. To include the residents, the plus program has niched itself in citizen research. This means that researchers take help from the public and school classes to get help with large-scale sampling, which can otherwise be difficult for a small team. Citizen research also helps to inform outsiders about research and why it is important. In this case, it is an attempt to teach children, school classes and residents about the importance of taking care of Lake Mälaren and how to do it.Apart from the fact that Lake Mälaren is in need of environmental improvement, there are also invasive species, including the Mussel. Research showed that it and many of our own mussels thrive in the area around Kvicksund. Therefore, the project has also had as a side track to mark zones for where these different mussels are located and where the researchers were sold can go by boat to look more at the mussels.At the same time, it was important that the house could offer students and residents something more than just research. The house therefore has a library, a restaurant and large areas for exhibitions. These surfaces are also used for the aquariums required to take care of the samples from the marine environment. The house is therefore filled with an aquarium that school classes / researchers can use and visitors can look at. You can also get involved in research by following out on field studies and learning more about Lake Mälaren. / Kvicksunds marinbiologiska folkets hus ligger i norra Eskilstuna precis vid Mälaren. Vid första utformningen lade jag till en färjeförbindelse samt en strandpromenad som binder samman den norra sidan av Kvicksund med södra. I ”centrum” ligger en tågstation för Mälartåget som går genom alla stora städer runt Mälaren. Tack vare tillgängligheten vinklade vi Kvicksund till en studentstad och utvecklade studentbostäder intill stationen. Huset har inspirerats av kulturhuset och Fiskebäckskils ”Kristineberg”. Kulturhuset ger förbipasserande möjlighet att kunna se all aktivitet genom de stora fönstren. Jag tycker det är passande för ett hus med liv och valde att lägga många av de aktiva rummen mot fasad. Samtidigt blev den övre våningen en plats för upplevelse. Visionen är att det ska vara liv och rörelse på det nedre planet och det stillsamma lugnet på det övre. Forskningen som bedrivs är fokuserad på Mälaren och marinbiologi. För att inkludera de boende har plusprogrammet nischat in sig på medborgarforskning. Det innebär att forskare tar hjälp av allmänheten och då oftast skolklasser för att få hjälp med storskalig provtagning som annars kan vara svårt för ett litet team. Medborgarforskning hjälper också till att upplysa utomstående om forskning och varför den är viktig. I det här fallet är det ett försök till att lära barn, skolklasser och boende om vikten vid att ta hand om Mälaren samt hur man kan göra det.Bortsett från att Mälaren är i behov av miljöförbättring så finns också invasiva arter, däribland Vandrarmusslan. Vid efterforskning visade sig att den och samt många av våra egna musslor trivs bra i området runt Kvicksund. Därför har också projektet haft som sidospår att märka ut zoner för var dessa olika musslor håller till och vart forskarna såldes kan ta sig med båt för att titta mer på musslorna. Samtidigt var det viktigt att huset skulle kunna erbjuda studenter och boende något mer än enbart forskning. Huset fick därför ett bibliotek, en restaurang och stora ytor för utställningar. Dessa ytor används dessutom till de akvarium som krävs för att ta hand om proverna från den marina miljön. Huset är därför fyllt av akvarium som skolklasser/forskare kan använda och besökare titta på. Du kan också engagera dig i forskningen genom att följa med ut på fältstudier och lära dig mer om Mälaren.

Sammanfattning:Bakgrund: Arbetsterapins syfte är att hjälpa personer i vardagen genom att möjliggöraaktivitet. Reumatoid artrit är en kronisk inflammatorisk sjukdom som har en negativ inverkanpå personens aktivitetsutförande, vilket försvårar utförandet av dagliga aktiviteter. Det ärarbetsterapeutens roll att bidra med hjälp genom tillämpning av olika interventioner för attpersonen med reumatoid artrit ska kunna utföra betydelsefulla aktiviteter. Att kunna utföradagliga aktiviteter upplevs som meningsfullt hos personen. Tidigare forskning visar attarbetsterapeutiska interventioner vid reumatoid artrit har en positiv effekt på exempelvishandfunktion och smärta, men vad har personerna själva för erfarenheter av att få dessainterventioner?Syfte: Att beskriva vad personer med reumatoid artrit har för erfarenheter avarbetsterapeutiska interventioner.Metod: Kvalitativ litteraturstudie där tio artiklar analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet redovisas utifrån två teman, arbetsterapeutiska interventioners påverkanpå vardagen och känslor som arbetsterapi kan generera. Över lag har personer medreumatoid artrit positiva erfarenheter av arbetsterapeutiska interventioner. Däremotframkommer det också att vissa interventioner upplevts som stigmatiserande ochintegritetskränkande, vilket har resulterat i att personernas värderingar samt roller harifrågasatts.Slutsats: Litteraturstudien visar att personer med reumatoid artrit har övervägande positivakänslor gentemot arbetsterapi. Även negativa känslor förekommer då vissa interventionerupplevs som stigmatiserande samt integritetskränkande. Genom personcentrerad vård kanarbetsterapeuten identifiera personens behov samt respektera dennes värderingar och därmedimplementera lämpliga interventioner för de som lever med reumatoid artrit.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärarstudenters färdighet i att skriva kapitlet om tidigare forskning i sitt självständiga arbete, genom att studera vilka strukturer som förekommer på styckenivå. Studien undersöker även svensklärarstudenternas kritisk-analytiska kompetens, grundat på vilka referenstyper de åberopar i forskningsläget och om dessa återkopplas till i diskussionskapitlet. Metoden som används är en innehållsanalys med inspiration av Denscombes (2018:402) analysschema. Det empiriska källmaterialet består av fem självständiga arbeten som är skrivna på ett av de svenska universiteten inom ramen för ämneslärarprogrammet i ämnet svenska med didaktisk inriktning. Resultatet visar att det i huvudsak finns två återkommande mönster, med vissa variationer. I det ena kretsar styckestrukturen kring enskilda källor, och i det andra förekommer en tematiserad källkombination. Resultatet indikerar att svensklärarstudenterna visar en viss kritisk-analytisk förmåga genom sina val av referenser och genom att dessa ställs i relation till de egna resultaten.

Projektet har handlat om att utforma ett marint forskningscentrum som parallellt fungerar som Folkets hus. Projekttomten är placerad längs med Östersjöns kustlinje, vid Ulfsundet i Ytterjärna. Det huvudsakliga målet har varit att skapa en miljö där ”folkets hus” besökaren och den marina forskningen kan mötas. Möjligheten till denna kontakt är viktig för att sprida kunskap om marin hållbarhet och på sikt kunna förbättra vattenkvaliteten i Östersjön. Genom byggnadens arkitektur uppmuntras besökaren att interagera med, lära om och uppleva det lokala havet. Närheten till vattnet är en förutsättning för detta och byggnaden växer därför ut i i havet och skapar en länk till det. Konceptet i projektet har varit att skapa programgemensamma rum där verksamheterna korsas och kan samspela. Exempelvis skapades ett växthus för algodling som parallellt skulle kunna fungera som bar och utställningslokal. Som pilotprojekt undersöks även möjligheten att genom marina kolonilotter ge folket möjligheten att testa odla sina egna alger, kräftor och musslor med stöd från den marina forskningsverksamheten. / The project was about designing a marine research center that also could work as a community house for the people. The project site was located along the coastline of the Baltic Sea, at Ulfsundet in Ytterjärna.  The main goal was to create an environment where the "people's house" visitor could encounter the marine research. This contact could be important in order to spread knowledge about marine sustainability, and further to improve the water quality in the Baltic Sea. The architecture encourages visitors to interact with, learn about and experience the local sea. The presence of the water is a prerequisite for this and the building is therefore partly placed in the ocean. The concept of the project was to create hybrid rooms where different activities could be practiced at the same time. For example, a greenhouse was designed to enable algae cultivation, but at the same time give room to a bar and an exhibition area. Moreover, the building makes it possible for individuals to learn grow their own algae, crayfish and mussels in marine allotments with support and help from the marine research center as a pilot project.

Sammanfattning Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationens amningsrekommendationer bör kvinnor exklusivt amma sitt barn upp till sex månaders ålder. Amning har hälsofrämjande effekter på både kvinnor och barn. Under amningsperioden kan kvinnor erfara utmaningar som kan försvåra amningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av amningens fysiska och psykiska utmaningar. Metod: En empirisk studie med kvalitativ design och induktiv ansats tillämpades. Totalt samlades 32 bloggar in och analyserades genom tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat: Det framkom att kvinnor möter utmaningar i samband med amning. Ett huvudtema formades "När amning inte blir en framgång” och fem underteman “En fysisk utmaning” som fokuserar på hur amning påverkar kvinnor fysiskt. “Det saknade stödet” belyser brister med det professionella stödet och omgivningens stöd. “Omgivningens påverkan” beskriver hur samhällets syn på amning kan ha en inverkan på kvinnor. "Förväntningar som inte infrias” där kvinnors förväntningar på amning inte stämmer överens samt “Den känslomässiga påverkan” som beskriver hur amningen berör kvinnor psykiskt. Konklusion: Amningsutmaningar var en vanlig företeelse som påverkade kvinnor både fysiskt och psykiskt. Utmaningarna försvårade amningen vilket bidrog till en känslomässig påverkan med såväl förtvivlan som besvikelse att inte lyckas upprätthålla en amning. Trots amningsutmaningarnas negativa inverkan, upplevde kvinnor amningstiden som betydelsefull. / Abstract Introduction: According to World Health Organization breastfeeding recommendations, women should exclusively breastfeed their children up to six months of age. Breastfeeding has health- promoting effects on both women and children. During the breastfeeding period, women can experience challenges which can make breastfeeding difficult. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of the psychical and psychological challenges of breastfeeding. Method: An empirical study with av qualitative design and inductive approach was applied. A total of 32 blogs were collected and analyzed through thematic analysis according to Braun & Clarke. Results: It emerged that women face challenges in relation to breastfeeding. A main theme was formed “When breastfeeding is not a success" and five sub-themes “A physical challenge” which focuses on how breastfeeding affects women physically. “The missing support” which illustrates shortcomings with professional support and the support of the entourage. “The influence of the entourage” which highlights how society’s view of breastfeeding can have an impact on women, “Expectations that are not fulfilled” where women’s expectations of breastfeeding do not match and “The emotional impact” which describes how breastfeeding affects women psychologically. Conclusion: Breastfeeding challenges were a common occurrence which affected women both physically and psychologically. The challenges made breastfeeding difficult, which contributed to an emotional impact with both despair and disappointment at not being able to maintain breastfeeding. Despite the negative impact of the breastfeeding challenges, women experienced the breastfeeding period as significant.

This thesis aims to describe how ideals and competence in four ICT-research organisations can be understood from a gender perspective. The four organisations are the Swedish Institute of Computer Science (SICS), Interactive Institute, SICS Center for Networked Systems, and Mobile Life VINN Excellence centre (Mobile Life). The material consists of semi-structured deep interviews with 18 members of the organisations, seven women and eleven men. They are analysed from the themes Ideals and Competence. This is being done through a doing gender perspective (Fenstermaker & West 2002; Gunnarsson et al. 2003), and with help from theories and research on gender and technology in general, and computer nerds in particular (Turkle 1987; Kendall 1999, 2000; Wajcman 2001; Olofsdotter 2009; Mellström 2009) and theories and research on both competence in general and competence and gender (eg. Ellström 1992; Gunnarsson 1994). In the organisations research ideals are described through a hard-soft dualism, and ideals for researchers (the computer nerd and the interaction-focused researcher) are placed on either side (the computer nerd on the hard, the interaction focused researcher on the soft). The computer nerd is a highly masculine ideal, but the interaction-focused researcher is not gendered to the same extent. Competence is understood both as abstract and as concrete. When defined as abstract it is formal and gender neutral, but when described as concrete it is non-formal and have gendered connotations through the ideals for the researcher. Thus, the abstract definitions hide the gendered reality of competence. Gender norms connect ideals and competence in the organisations. If you do not fulfill the ideals, then you are not competent and you do not belong in the organisations. As such, the ideals are productive normative standards (cf. Butler 2006) at work within the organisations, producing reality and comprehensibility. Through ideals for research and researchers, and through understandings of competence, gender is being done within the organisations (cf. Fenstermaker & West 2002).

Syftet med utförd studie var att undersöka hur tillgängligheten samt användbarheten av en webbsida påverkas utifrån lagkraven som existerar för den offentliga sektorn samt de designprinciper som är presenterade av Schlatter och Levinson (2013). Webbsidan som valdes till studien var Hagfors kommuns webbsida. För att nå syftet följdes Löwgrens (2018) designprocess bestående av tre faser, förstudier, designarbete och utvärdering. Förstudierna bestod av utvärdering av Hagfors webbsida för att undersöka vilka lagkrav som inte följdes, samt vilja av designprinciperna som saknades i nuvarande design. När förstudierna var klara började designarbetet. Designarbetet bestod av att arbeta fram två nya prototyper i Figma. Dessa två prototyper användes sedan för utvärderingen och användbarhetstester utfördes på 35 deltagare. Testerna bestod av utförande av uppgift till givet scenario, SUS-enkät samt besvarande av fyra jämförande frågor. Frågorna analyserades med hjälp av Braun och Clarkes sex faser av tematisk analys, SUS-värdet utvärderades utifrån Smyks (2020) acceptansskala och tid samt antal felklick samlades in och sammanställdes efter Benyons (2014) definition av tillgänglighet och användbarhet. Resultatet visade att den nya designen utifrån lagkraven fick ett SUS-värde på 59,2/100 jämfört med originalet som fick 56,5/100. Den nya designen utifrån designprinciperna fick 86,5/100 och originalet fick 67,5/100. Den tematiska analysen visade att deltagarna uppskattade den nya designen utifrån designprinciperna mer än originalet, medan de inte upplevde någon skillnad mellan den nya designen utifrån lagkraven och originalet. De fyra teman som togs fram var navigation, hitta rätt information, intryck samt intuition. Antal felaktiga klick visade att originalet var svårare att navigera igenom på både testerna. Antal sekunder att slutföra uppgiften var mindre på den nya designen gjord utifrån lagkraven, medan den nya designen utifrån designprinciperna gav ett högre resultat. Utifrån resultaten kan slutsatsen dras att designen skapad efter designprinciperna presterade bättre än både originalet samt designen utifrån lagkraven, i tillgänglighet och användbarhet. För framtida studier är det av intresse att utföra fler liknande studier för att utveckla ytterligare förståelsen av vad som påverkar tillgänglighet och användbarhet hos en webbdesign.

Bakgrund: Vården förflyttas alltmer till patientens hem. Detta ställer högre krav pådistriktssköterskorna inom hemsjukvården. En utmaning kan vara att hantera övergången från kurativ till palliativ vård och de svåra samtal som kan medfölja. Samtalen är ofta av existentiell karaktär och berör svåra ämne.  Trots detta är det ovanligt med utbildning i samtalsteknik eller handledning via arbetsplatsen. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av existentiella samtal vid palliativ vård i hemmet.  Metod: Studien genomfördes med explorativ kvalitativ design med induktiv ansats. Totalt intervjuades 14 sjuksköterskor med erfarenhet från palliativ hemsjukvård. Informanterna var övervägande kvinnor, med lång yrkeslivserfarenhet, och majoriteten hade vidareutbildning inom relevanta specialiteter.  Intervjuerna skedde via telefon utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Deltagarna valdes genom bekvämlighetsurval. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) Resultat: Existentiella samtal i hemsjukvården var vanligt förekommande och genomfördes utan föregående utbildning i samtalsteknik. Det förekom inte heller handledning på arbetsplatserna. Samtalen skedde oförberett och distriktssköterskorna förhöll sig till samtalen genom att lyssna på patienten. Distriktssköterskorna ville ge patienten sin tid och fulla uppmärksamhet, vilket inte alltid var möjligt i verksamheten. Slutsats: Distriktssköterskornas erfarenhet är att konsten att hantera existentiella samtal var något som kom med klinisk erfarenhet snarare än inlärd kunskap. Avsatt tid, handledning eller utbildning i ämnet hade varit önskvärt för att kunna bemöta patienternas behov på ett säkrare och mer beprövat sätt.

Elevernas presentationer i matematikämnet visar ett konsekvent samband med deras intresse. Enökad användning av matematikböcker i undervisningen har observerats, där lärarhandboken ärmer tillgänglig. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur valet avundervisningsmetod och användningen av matematikboken påverkar elevernas prestationer. Föratt besvara forskningsfrågorna har en systematisk kunskapsöversikt genomförts med hjälp av sjuvetenskapliga texter. Resultaten visar att läroböcker enbart inte kan förbättra elevernasprestationsförmåga i matematikämnet. Lärarens val av lektionsuppbyggnad har en avgörandeinverkan på elevernas presentationer, där läroboken bör vara som en kompletterande resurssnarare än att vara lektionens centrala fokus. Detta för att främja en djupare och mer engagerandeinlärningsprocess för elevernaUnder min verksamhetsförlagda utbildning som blivande lärare har jag observerat fleramatematikundervisningar där lärarna i hög grad förlitar sig mycket på innehållet avmatematikboken. Ett av de utmaningar som uppstår av matematik när lärare förlitar sig starkt påinnehållet i matematikboken är balansen mellan att följa läroplanens och skolverkets mål, och atterbjuda en varierad och engagerande undervisning. Å ena sidan ger boken en pålitlig struktur ochtäckning av läroplanen, vilket underlättar för lärare att följa de övergripande målen i ämnetmatematik. Å andra sidan kan en överdriven användning av boken begränsa utrymmer förkreativitet och variation i undervisningen.Jag valde att fördjupa mig i matematikämnet för tidiga skolår och utforska alternativa metodertill traditionell undervisning. Målet med denna studie är att undersöka hur lärarens val avmatematikläromedel påverkar elevernas intresse för ämnet matematik. Studien bygger på ensökningsprocess som baseras på vetenskapliga texter som behandlar denna frågeställning.Datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa sökningar i databaserna Libsearc, ECO, ERICoch Skolverket.