Syftet med studien är att utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv undersöka textillärares uppfattning av sina möjligheter till fortbildning. Data har samlats in genom intervjuer med fem behöriga textillärare, undervisande i olika årskurser i grundskolan vid fyra grundskolor i en mellanstor kommun i Västsverige. I resultatet framgår avsaknaden av ämnesbaserad fortbildning som stor, att allmän fortbildning upplevs prioriteras på arbetsplatserna och att ramfaktorer som tid och pengar påverkar utbudet av fortbildning. Analysen av studiens resultat och tidigare forskning visar en komplicerad bild där det inte tydligt framgår vem det är som har ansvaret för fortbildning eller vilka rättigheter och skyldigheter lärarna har

Syftet med denna studie är att analysera utformningen av två texter hämtade från fortbildningsprojektet Läslyftet. Texterna hämtas från modulen Tidig läsundervisning och berör läsförståelse. Analysen har för avsikt att besvara tre forskningsfrågor: “Vilken bild ges av vad som är viktigt i läsförståelseundervisning?”, “Vilka strategier används i texterna för att möta läsaren?” och “På vilka sätt synliggörs sammanhanget i texten?”. För att besvara dessa forskningsfrågor används en analysmetod inspirerad från Hellspong och Ledins (1997) metod för brukstextanalys med en teoretisk utgångspunkt i socialsemiotik. Metoden grundas i tanken att alla brukstexter innehåller tre huvudsakliga strukturer: ideationella, interpersonella och textuella. I det här arbetet eftersöks komponenter ur dessa strukturer som är relevanta för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet av brukstextanalysen visar att Skolverket framhåller lärarens roll som mycket viktig i undervisning och utvecklandet av elevers läsförståelse. Textens uppbyggnad visar att lärare bör vara väl insatta i läsförståelsens komponenter och hur dessa bör arbetas med i undervisningen. I texten används olika strukturer för att möta läsaren i den tilltänkta mottagarollen genom exempelvis instruktioner. I de analyserade texterna synliggörs situationskontexten skolvärlden på flera plan. Däribland finner vi verksamhetsdiskursen fortbildning för lärare.

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende. Pedagogers syn på barn som uppvisar aggressivt beteende. (Aggressive behavior. How teachers look at children who demonstrate aggressive behavior). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att problematisera begreppet ”aggressivt beteende” när pedagoger möter beteendet bland barn i förskola och skola. Arbetet behandlar pedagogers syn på och förhållningssätt till barn som uppvisar aggressivt beteende. Arbetet tar också upp orsaker till aggressivt beteende och olika vägar att bemöta det.Arbetet ger en översikt av olika författares slutsatser angående orsaker till aggressivt beteende och möjliga vägar att bemöta och reducera aggressivt beteende. Genom djupintervjuer med femton pedagoger vill vi belysa pedagogers syn på barn som uppvisar aggressivt beteende och hur de går till väga för att bemöta det. Resultaten visar att aggressivt beteende orsakas av sociala, kulturella, ekonomiska och psykologiska betingelser och att det till största delen är ett inlärt beteende. I vår undersökning får vi fram att antalet barn som uppvisar aggressivt beteende ej har ökat, men att yttringarna av det aggressiva beteendet har blivit hårdare. Barn som uppvisar aggressivt beteende påverkar verksamheten i förskola och skola starkt och pedagogerna efterlyser fortbildning och stöd. / Aggressive behaviorHow teatchers look at children who demonstrate aggressive behavior

No description available.

En undersökning om hur en fortbildning på 5 poäng i matematik har påverkat förskolepedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fortbildningen har påverkat deras attityder till matematik i positiv riktning och att de arbetar mer medvetet och vid fler tillfällen med matematik efter kursen.

Förväntat kunskapsbidragResultatet av studien kan vara ett litet bidrag till att förstå hur olika regeringsbeslut och satsningar tas emot av lärare och hur lärarna arbetar med målen i sin egen undervisning. För att få matematiklyftet implementerat i lärarkåren behövs färdighetsträning för lärarna. Det kollegiala lärandet behöver vidareutvecklas för att bli en del i de ordinarie arbetsuppgifterna. Lärare behöver samtala och analysera undervisning tillsammans och det kräver tid. Regeringen har genom matematiklyftet goda intentioner och har givit bra förutsättningar för att starta upp en förändring men det krävs såväl tid som stort engagemang för att en förändring ska ske. Ytterligare beslut kommer antagligen att behöva tas för en lyckad implementering. Syfte och frågeställningarSyftet med min undersökning är att studera hur lärare uppfattar att de grundar sin matematikundervisning på forskning och beprövad erfarenhet efter att ha deltagit i matematiklyftet. För att tydliggöra mitt syfte kan detta konkretiseras i följande frågeställningar:På vilket sätt menar lärare som genomfört matematiklyftet att fortbildningen påverkat deras sätt att undervisa utifrån forskning och beprövad erfarenhet.Vilken är, menar lärarna, den största vinsten med att ha deltagit i matematiklyftet?Hur använder lärare sig av erfarenheter, efter ha att deltagit matematiklyftet, i sin fortsatta matematikundervisning?TeoriArbetet baseras på teorier enligt Piaget och Vygotskij om hur vi lär samt teorier om kollegialt lärande och hur detta påverkar lärares sätt att se på forskning och beprövad erfarenhet. För att analysera mitt empiriska material har jag använt mig av systemteori och utgått från Uri Bonfenbrenners ekologiska model.MetodMetoden för studien grundar sig i kvalitativa intervjuer där den semistrukturerade intervjun använts för att samla in empiriskt material. ResultatResultatet visar på att lärarna som gått matematiklyftet är positiva till fortbildningen och dess upplägg. De saknar dock kontinuiteten som krävs för att förhållningssättet i lyftet ska implementeras. Lärarna i studien upplever att det har varit lätt ta till sig de metoder som matematiklyftet erbjuder. Under tiden som lärarna gick lyftet var dessa metoder kopplade till teorier och uppgifter utarbetade efter ett syfte. Efter matematiklyftet har lärarna inte analyserat och utvärderat sitt sätt att undervisa och metoderna har därför använts som en del i undervisningen utan närmare eftertanke. Implikationer Som speciallärare kan jag arbeta för att ledningen på skolan ger en legitimitet åt lärarna att fortsätta arbeta enligt matematiklyftets anda, att det är ok att misslyckas och att visa på att lärarna genom att pröva och misslyckas utvecklar sin profession och, om det ges tid, på så sätt elevernas resultat.

Dagens skola måste spegla dagens samhälle. I läroplanen Lgr 11, betonas betydelsen av kunskaper i bl. a. de naturorienterande ämnena. För att möta kraven i en föränderlig värld behöver eleverna inte bara faktakunskaper , de behöver också tränas i kreativt och analytiskt tänkande. Antagande är att om eleverna också ska ges en djupare förståelse för det de studerar behöver läraren komplettera boken med annat material. Med tillgång till datorer och internet kan kompletterande material göras lättillgängligt för eleverna. Eleverna förväntas dessutom få träning i att använda digitala hjälpmedel bl. a. för att själva söka och värdera information. Med IT, digitala resurser, kan lärare få ökade möjligheter att bryta lärobokens dominerade ställning som informationskälla och lektionsunderlag. Hur ser lärarna på dessa möjligheter och vilken form av stöd och fortbildning om digitala verktyg önskar de för att på ett bra sätt utnyttja IT i, och för, undervisningen?Tidigare forskning och undersökningar visar att den förändringsprocess som behövs för att digitalisera skolan kräver tid och fortbildning för lärarna. Det kan inte heller förutsättas att dagens ungdomar på ”naturlig väg” får den digitala kompetens de behöver. Med hjälp av intervjuer undersöks fyra lärares syn på, och användande av IT i undervisningen. Deras behov och önskemål på fortbildning rörande IT diskuteras.Undersökningen visar att det i dag inte finns någon större vana att ta med datorn i lektions-planeringen. Läroboken ger den säkra grunden både för lärare och elever. Samtidigt som läroboken stödjer bidrar den också till att konservera undervisningsformerna. Lärarna i undersökningen skulle gärna använda mera av digitala verktyg i t.ex. kommunikationen med eleverna och för visualisering. 
 Fortbildningen och förutsättningen för kollegialt lärande behöver förbättras. På orter med flera små skolor borde det vara möjligt att skapa nätverk där lärare kan samarbeta runt sina ämnen genom nätbaserade ämnessidor.

Mitt arbete handlar om lärares ledarskap och dess betydelse för undervisningen. Hur medvetna är lärare om ledarskap och vilket ledarskap förordar Läroplanen?Jag har genomfört en enkätundersökning riktad till 115 lärare på 5 skolor med syfte att undersöka lärares medvetenhet om ledarskap och dess betydelse. Vid sammanställningen av enkäterna var bortfallet relativt högt. Antalet svarande var 78.Resultatet av min undersökning visar sammanfattningsvis på att det finns ett stort intresse bland yrkesverksamma lärare av fortbildning om ledarskap. De egenskaper lärare anser vara viktigast för ett gott ledarskap är social kompetens/personliga egenskaper. Det situationsanpassade ledarskapet är det mest framgångsrika ledarskapet för lärare. Sammanställningen av enkäten visar på att det finns en viss osäkerhet bland de svarande om vilket ledarskap läroplanen framhåller.

No description available.

Ekonomilärarnas kompetensutveckling är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är Olssons funderingar kring hur civilekonomer, som tidigare arbetat i näringslivet, fortsätter att kompetensutveckla sig i näringslivsfrågor och ekonomi när de blir gymnasielärare. Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för hur ekonomilärarna utvecklar sina ekonomiska kunskaper för att ge eleverna en aktuell ekonomisk utbildning som förbereder eleverna för framtida studier och arbete i ett föränderligt samhälle. Uppsatsen belyser följande frågor: Vilken syn har ekonomilärarna vid en gymnasieskola på sin kompetensutveckling? Hur kompetensutvecklar ekonomilärarna sig? Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Vad har kompetensutveckling för betydelse för ekonomilärarna? Uppsatsens undersökning utgår från enskilda intervjuer med ekonomilärare och deras syn på kompetensutveckling. Resultatet av intervjuerna visar att de intervjuade lärarna anser att de har den formella kompetens som krävs för att genomföra sina arbetsuppgifter, men den reella kompetensen behöver däremot en konstant förnyelse, eftersom förändringar ständigt pågår i samhället och skolväsendet, och nya krav hela tiden ställs när det gäller globalisering och informationsteknologi. Behovet av kompetensutveckling är individuellt, och lärarna anser att de själva får ta hela ansvaret för sin kompetensutveckling. Organiserad fortbildning, läsning av facklitteratur, praktik och nätverk är betydelsefullt för lärarnas kompetensutveckling. En del kompetensutveckling har sin grund i lärarens vilja att bekosta denna själv. En del lärare får kompetensutveckling som sidoeffekt av att driva egna företag. Förutom ämnesfördjupning leder kompetensutveckling till ökad trivsel, självförtroende och professionell tillfredsställelse, vilket gynnar elevens möjligheter till måluppfyllelse och bättre studieresultat.