The present study focuses on students with linguistic vulnerability. It may be students who have diagnosed language impairment, but also students with similar expressions/needs. It is an interview study of teachers who have received further education and tutorials on the subject. The study focuses on the preventive work, how teachers can make the language available in teaching conditions for their communication, verbally, but also in writing, as language is a channel for acquiring knowledge in all subjects. The study also focuses on the impact of the course and the tutorial on teachers' ways of thinking and teaching. The study has also investigated the continuing need for support teachers find that they have. The course that the teachers have participated in is built on the circle model. Based on that model, scaffolding is provided to make these students educatively involved. It was found in the study that the circle model is a good working model to start out from in the language supportive work. Scaffolding such as picture support, writing templates, communication-, structural- and strategic support provide opportunities for the student to understand and develop, which is incorporated into the circle models working process. The study emphasizes that teaching should be done explicitly, in interaction in a community with others. All teachers had changed their education towards greater accessibility after participation in further education and tutorial. One of the teachers showed that she worked more consciously and to a greater extent based on the content of the course than the others did. She had received tutorials for a longer time than the others, which had a positive impact. The study found that further education is important, but more steps are needed to successfully complete language-including education. Time, supervision, collegial cooperation, reflection together, consensus and collaboration with several professions are crucial.

This study examines how change communication can assist in transfer of training by asking the following research questions: How can theories about change communication be used to increase transfer of training in further training? How does the relation between the course Lösningsfokus i skolan (Pedagog) and current research about transfer of training look like? What kind of communication can improve transfer of training? The theoretical framework consists of theories about transfer of knowledge and three theories about change communication: change communication in child care, conversations of change and diffusion of innovation. The importance of actually talking about the change in the workplace brings all the theories together. The study is conducted through a case study where further training for teachers constitutes the case. Data has been gathered through mapping of communication channels, observation and three qualitative interviews. The data has been interpreted through theoretic analysis.Findings in this study conclude that change communication can assist in transfer of training when the process reaches the work place by supporting managers and staff in taking the right actions – for example starting a conversation about how to implement the new knowledge and act accordingly.

Med den ständiga digitala teknikens utveckling och framgång har teknologin fått en större del i både vuxnas och barns utbildning. Sedan 2018 har begreppet digitalisering implementerats i läroplanen, men eftersom digital teknik är ett relativt nytt område inom förskolan finns det därför inte så mycket befintlig forskning kring detta ämne och då specifikt kring pedagogernas roll och arbetssätt med digitalisering. Syftet med studien är därför att undersöka den digitala teknikens roll i förskoleverksamheten. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: "Hur används digital teknik i undervisningen i förskolans verksamhet, hur ofta och på vilket sätt?", "Finns det skillander med kompetens i digital teknik bland erfarna pedagoger kontra nyexaminerande förskollärare?" och "Hur påverksas kvalitén på förskolans digitala kunskaper av pedagogernas kompetens?".  För att besvara studeins frågeställningar har vi använt oss av triangulering med på kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av det teoretiska persepktiven läroplansteori, det sociokulturella perspektivet, likvärdighetsperspektivet samt pedagogisk kvalité. Vid inblick i både enkät och intervjuer kan det urskiljas att alla som har medverkat i studien använder sig av den digitala tekniken tillsammans med barnen i utbildningssyfte. Utifrån det insamlade materialet visar resultatet att uppemot hälften av alla som deltagit i studien inte blir erbjudna någon form av fortbildning kring digitalisering av sin arbetsgivare och känner därför behovet av kompetensutveckling kring de digitala teknikerna.

Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare definierar begreppet kollegialt lärande, samt hur kollegialt lärande påverkar undervisningen i svenskämnet. Studien lyfter fram hur lärare i årkurs 4–6 upplever det kollegiala lärandet i sitt yrke och på vilket sätt arbetar de med det kollegiala lärandet i svenskämnet. Datainsamlingsmetod i denna studie är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det kollegiala lärandet är en nyckelfaktor för en kompetensutveckling hos lärarna, och att all form av samarbete är viktiga för att förbättra undervisning för att utveckla skolan generellt. Resultatet visar fördelar med det kollegiala lärandet men även visar den några hinder som lärarna stöttar på vid insatserna inför det kollegiala lärandet. Dessa hinder speglar nackdelarna med kollegialt lärandet, dock visar resultatet också vikten av handledning vid kollegiala insatser för att nå syftet med dem.

Sammanfattning: I Sverige kommer det en ny ämnesplan i matematik på gymnasiet under hösten 2021. I den nyaämnesplanen skrivs programmering fram mer än i den tidigare ämnesplanen (Skolverket, 2018).Programmering är något som många lärare känner sig osäkra på. Lärare är i behov av fortbildning som ger dem programmeringskunskaper som de kan använda i undervisningssammanhang. Ett problem är att lärare ofta har för lite tid. Det gör att lärare behöver en fortbildningsom är effektiv, ger programmeringskunskaper och innehåller didaktiska inslag som är applicerbara i undervisningen. I denna undersökning granskar vi olika fortbildningar för att se vadde olika fortbildningarna tar upp.Resultaten i studien visar att inga av fortbildningarna innehåller både grundläggande programmeringskunskaper och har didaktiskt innehåll som riktas mot matematik på gymnasiet. De fortbildningarna som granskas innehåller många gånger antingen programmering eller didaktisktinnehåll.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar pedagogisk dokumentation i förhållande till systematiskt kvalitetsarbete, samt hur dessa används i förhållande till aktuella styrdokument. Metoden som valdes för studien var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare från tre olika kommuner i mellersta Sverige. Resultatet har analyserats med en fenomenografisk ansats. Materialet sorterades i fem huvudkategorier och fem underkategorier utifrån rubrikerna pedagogisk dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete samt styrdokumentens roll. Resultatet visar att förskollärare uppfattar begreppen som komplexa och svårtolkade. De främsta uppfattningarna som uttrycktes var vikten av en samsyn och kompetens om gällande styrdokument, om barngruppen och arbetslagets barnsyn, barns delaktighet i verksamheten samt chefens ansvar. Slutsatsen är att det systematiska kvalitetsarbetet upplevs som komplext och att Skolverket behöver skapa och erbjuda kompetensutveckling till de som behöver det. Förhoppningsvis kan det leda till att förskolans personal uppfattar pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete likvärdigt i hela landet.

Denna studie har sin utgångspunkt i förskollärares intresse för barnlitteratur och hur det kan kopplas till hur de arbetar med barnlitteratur i sin verksamhet. I studien deltog totalt 98 förskollärare från större delen av Sverige, vi intervjuade fyra förskollärare och resterande svarade på en online-enkät, vilket gör att det bli både en kvalitativ och en kvantitativ studie. För analys så användes en tematisk innehållsanalys där teman skapades via färgkodning. Vi fick inga svar av förskollärare som inte var intresserade av att arbeta med barnlitteratur, vilket gjorde det svårt att få svar på hur förskollärarnas individuella intresse kan speglas i deras arbete med barnlitteratur. Däremot uppstod några skillnader mellan de som hade ett starkare samt svagare intresse för barnlitteratur, där arbetssätten skiljde sig åt. Till exempel att fler av de med starkare intresse använde sig av barnlitteratur i sina temaarbeten. Däremot är slutsatsen att fortbildning kan vara nödvändig för att förskollärare ska få en större kunskap om barnlitteratur vilket också kan leda till ett större intresse. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Studiens syfte var att nå en förståelse om lärarnas egna uppfattningar och tankar om att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer. Faktorer som utbildning, riktlinjer och instruktioner valdes som särskilt centrala i målet att uppnå denna förståelse. Under 2022 genomfördes flertalet förändringar i läroplanen angående ämnet sexualkunskap, vilket bytte namn till sexualitet, samtycke och relationer. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio lärare önskade målet för studiens syfte uppnås samt att studiens forskningsfrågor kunde besvaras. Innehållet i intervjuerna analyserades sedan med hjälp av tematisk analys, för att konstruera teman, kategorier och underteman. Resultatet visade bland annat att lärarna önskade få mer vidare- och fortbildning i sexualitet, samtycke och relationer då deras tidigare utbildning, som i flera fall genomfördes för mer än tio år sen, upplevdes bristfällig. Resultaten visade också att lärarna inte upplevde att de fått några andra riktlinjer eller instruktioner angående hur deras undervisningen skulle gå till. De centrerade sin undervisning främst med hjälp av innehållet och materialet i läroplanen. Resultatet visade också att det finns ett stort engagemang och intresse både från lärare och elever om ämnet sexualitet, samtycke och relationer.

I och med de ändringar i läroplanen för matematik på gymnasienivå, där bland annat digitala hjälpmedel ska ta en större plats och programmering ska införas. Vi tycker därför är det intressant att undersöka hur dagens matematiklärare på gymnasienivå använder sig av digitala hjälpmedel och vilka trender det finns för deras fortbildningsbehov. En enkätundersökning genomfördes på matematiklärare i två kommuner i södra Sverige. Svaren samlades in och analyserades genom valda statistiska metoder för att kunna dra slutsatser utifrån teknikanvändning och fortbildningsbehov.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare lär inom hållbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig när en fortbildningskurs inom hållbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehåller en fortbildningskurs inom hållbar utveckling för lärare. Detta är en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkät. Den undersökta gruppen bestod av 31 lärare, med stor spridning avseende ålder på elever och ämnen de undervisade i. 13-22 lärare var närvarande vid fortbildningens olika kurstillfällen. Lärarna observerades under åtta undervisningstillfällen var efter 19 lärare besvarade en enkät. Ytterligare en grupp genomgick en djupintervju.Studiens resultat tyder på att lärarna anser att de lär bäst i en verklighetsanpassad undervisning där de kan relatera till sin vardag. Vidare har detta arbete uppmärksammat att stämningen i en grupp och lokalen är två viktiga faktorer för lärande. Lärares strategier för att tillvarata kunskap är på många sätt olika, dock har denna studie inte funnit någon generell trend. / The aim of this study is to explore how teachers learn sustainable developement. This study was made possible through an in-service training in sustainable development held by the Malmö city project Klimat-X. This is a qualitative study with three explorative approaches; observation, interview and questionnaire. The group that was examined consisted of 30 teachers with different alignment and age category of pupils. The teachers at the different meetings were observed during eight occasions. The questionnaire was answered by 19, and four study subjects were interviewed.The result of this study implicate that teachers claim to learn best in a reality-based education where they are able to relate to their daily situation. Furthermore, the social climate in a group, and the physical setting (classroom) are two important factors for learning. The teachers’ individual learning strategies vary greatly, and this study was unable to find a general trend.