ABSTRACT  Background: Relatives of sudden death in health care experienced shortcomings in the encounters. Lack of time and a peaceful place affected the emotional support they desired in their grief. Despite these shortcomings, it was felt that nurses tried to assist with the available resources. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of dealing with relatives in cases of sudden death.  Method: A general literature review where analysis of eight qualitative articles, two quantitative articles and one mixed method article. Results: Good communication was significant for a good encounter and forming a nurturing relationship. A secluded, peaceful place for grieving and farewell was a shortcoming the most emergency department had. The nurses experienced emotional conflicts but leaving work behind through debriefing was important. The nurses wanted further development in grief processing to increase competence. Conclusion: In the event of sudden death, the nurses are an important part and a support for the bereaved. For the nurses to feel that they encounter relatives empathically and to make them feel seen and confirmed. Nurses’ prerequisite time, support from the organization, debriefing, support from experienced colleagues’, further education, and more competence.  Keyword: Communication, Care environment, Debriefing, Development, Further education, Nurturing relationship.

Syftet med studien är att undersöka hur kollegial obligatorisk fortbildning erfars av erfarna och verksamma lärare i grundskolan. Genom den valda ansatsen livsvärldsfenomenologi problematiseras innebörder av hur lärarnas upplevelser och erfarenheter kan förstås inom ramen för deras kontext. Den vetenskapliga pedagogiska teorin är: god utbildning enligt Biesta (2005, 2009, 2011a, 2011b, 2015). Studiens metodansats är induktiv och kvalitativ. Undersökningen har empiriskt material med skildringar i självrapporter och intervjuer från sex deltagare. Resultatet visar att fortbildningarna, i lärarnas livsvärld, inte förankras genom att lärare saknar tillfälle att vara delaktiga, i någon del av fortbildningsprocessen. Försteläraren har en roll som utförare och kontrollör och har små möjligheter att påverka fortbildningar. Fortbildningar har svårt att implementeras, nya fortbildningar avlöser varandra. Lärare har obligatorisk kollegial fortbildning som är påbjuden i ett makt- och beslutsystem där ekonomi kan vara en faktor en annan är en normorganisation som tränger ut möjligheter för lärare att arbeta enskilt och kollegialt med god utbildning då arbetstiden inte räcker till. Detta inverkar på lärares möjligheter för en kultur med meningsskapande processer, subjektifiering, utveckling av professionen och därmed god undervisning.

Bakgrund: Inom intensivvård är Lungprotektiv Ventilatorbehandling (LPV) en viktig behandlingsmetod för att undvika uppkomst av allvarliga lungkomplikationer. LPV kräver att intensivvårdssjuksköterskor aktivt deltar i vården, vilket förutsätter att kunskap och förståelse kring behandlingen finns. Syfte: Var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor, på en intensivvårdsavdelning, bedömer sin kunskap och förståelse kring LPV för att kunna delta i ventilatorbehandlingen. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. Resultat: Det föreligger ej något signifikant samband mellan antal års erfarenhet av intensivvård och intensivvårdsjuksköterskors uppskattade kunskap och förståelse kring LPV. Respondenterna uppskattar sin kunskap och förståelse kring LPV som hög, 68 % anser att verksamhetens utbildning varit bra eller mycket bra, 90 % anser att vidare behov av utbildning finns. Diskussion: Trots bra utbildning kring LPV och hög uppskattad kunskap finns vidare behov av utbildning, vilket talar för en personal som är medvetna om LPV:s syfte och att ständig fortbildning krävs. Då det inte föreligger något statistiskt samband, överrensstämmer resultatet från analysen inte helt med Benner’s teori om hur sjuksköterskors kunskap utvecklas. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i södra Sverige anser att de har tillräcklig kunskap och förståelse kring LPV för att delta i ventilatorbehandlingen. Ett samband mellan antal års erfarenhet av intensivvård och uppskattad kunskap och förståelse kring LPV kunde inte påvisas i studien. / Bakground: To avoid lungcomplications, the Lungprotective Ventilationtreatment(LPV) is of great importance in the intensive care unit. LPV requires participation of theICU nurses, which in turn requires knowledge and understanding of the treatment. Aim:The aim of this study was to identify how ICU nurses, on ICU, assesses theirknowledge and understanding of LPV to participate in the treatment. Method: Aquantitative cross-sectional study in the form of a questionnare. Results: There is nosignificant correlation between years of experience in intensive care and selfestimatedknowledge and understanding of LPV. The respondents estimated their knowledge andunderstanding of LPV as high, 68 % consider previously given education about LPV asgood or very good, and 90 % consider additional internal education are necessary.Discussion: Despite good education about LPV and high estimated knowledge andunderstanding of LPV there remains a need for additional education. This demonstratethat ICU nurses are aware of LPV and it’s purpose, and that continuous education aboutLPV is necessary. The non existing correlation between years of experience in intensivecare and estimated knowledge and understanding of LPV can not fully be applied onBenner’s theory about how nurses knowledge develop. Conclusion: Nurses in a ICU insouthern Sweden consider themselves to have sufficient knowledge and understandingof LPV to participate in the treatment. A correlation between years of experience inintensive care and estimated knowledge and understanding of LPV could not beestablished in this study.

The purpose of the study is to investigate how programming connected to the technical subject in primary school is carried out by the teacher and is perceived by the pupils. The study has been presented on the basis of the questions of what are the teachers' intentions with implementing programming in technology teaching, and how do the teacher's pupils perceive the teaching in programming? The study was conducted with qualitative interviews with both a teacher in the technical subject who had been teaching pupils in programming, and groups of this teachers’ pupils. A phenomenographic analysis model was used during the processing of collected data during the interviews. The result of the study shows that the technology teacher has a positive attitude towards programming’s place in teaching and considers it an important part of the pupils' education. The pupils’ express interest in teaching in programming, with a varied view of the degree of difficulty and depends on a more theoretical starting point.

Fokus i denna magisteruppsats har varit lärares uppfattningar kring Skolverkets krav (2017), gällande utökad digitalisering i undervisningen, vilket i sin tur kräver utökade digitala kunskaper hos lärarna. I form av en intervjuguide har kvalitativa intervjuer genomförts på en kommunal vuxenutbildning i Västra Götaland. Fem lärare på skolan intervjuades, där intervjuerna fokuserade kring frågeställningar om begreppen digital kompetens, känslor och tankar inför det utökade kravet, samt upplevelser av stödet från skolledningen i digitaliseringsprocessen. Studien genomfördes med hjälp av en fenomenografisk metod, vilket innebar att datamaterialet granskades för att hitta mönster som kunde kategoriseras, vilka i sin tur utformades till olika teman. Målet med denna metod var också att försöka hitta det outtalade, det som "sägs mellan raderna". I resultatet framkom tydligt att det fanns fem faktorer som behövde samspela för en lyckad utökad digitalisering; tid, kollegialt lärande, digitala verktyg, digital kompetens och fortbildning. Lärarna upplevde att de behöver mer tid för att implementera ökad digitalisering i undervisningen och för det krävs mer fortbildning. Lärarna var övervägande positiva till utökad digitalisering, men det outtalade kom också fram i resultatet i form av olika känslor hos de intervjuade lärarna. Känslorna handlade om frustration, oro och trötthet inför tankar om hur tiden ska räcka till för allt, att de ibland fick känslan av att de är "ett steg fram och två tillbaks". / The focus of this master thesis have been the perception of teachers about Skolverkets requirements (2017), regarding extended digitizing in the education, which in turn requires an extended digital knowledge with the teachers. Qualitative interviews have been conducted at a public school for adults in Västra Götaland, Sweden. Five teachers at the school were interviewed regarding the concept of digital competence, feelings before the extended requirements and the further training needed. This study was done with a phenomenographic method, which means the data was studied to find patterns which could get categorized, which in turn was made into different themes. The goal with this method was also to find what is unspoken, the things that are "said between the lines". In the results it was clear that mainly five factors affect extended digitizing; time, collegial learning, digital tools, digital skills and further education. The teachers felt like the needed more time to implement extended digitizing and that more education is needed. The teachers were predominantly positive towards extended digitizing and the unspoken did also emerge in the results in form of different feelings with the teachers. The feelings were about frustration, worry and tiredness about how time will suffice for everything, that they sometimes got the feeling of it being "one step forward, two steps back".

Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa hur förskollärare beskriver sitt arbete med genus, jämställdhet och likabehandling i förhållande till de olika styrdokumenten. Syftet är också att få ett intryck av hur förskollärarna uppfattar och genomför uppdraget att motverka traditionella könsmönster i verksamheten. Det är även av relevans att undersöka vilken roll utbildning och fortbildning inom det aktuella ämnet kan ha för förskollärarna i deras arbete, samt vilken betydelse de menar att utformningen av miljön kan ha i arbetet med genus, jämställdhet och likabehandling. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder där intervjuer genomfördes och fördelades på fyra förskolor. De teoretiska perspektiv som använts är feministisk poststrukturalism, läroplansteori och policystudier. Resultatet av intervjuerna visar på att det bland förskollärare finns en viss medvetenhet kring genus och traditionella könsmönster. Det framgår dock att förskollärarna i viss mån saknar den kunskap och de verktyg som behövs för att kunna arbeta med framskrivningarna i styrdokumenten kopplat till genus, jämställdhet och likabehandling på ett konsekvent sätt. Då förskollärarnas erfarenheter visade på att de inte har fått den kunskap de känner att de behövt genom sina utbildningar ger resultatet tydliga fingervisningar om behovet av utbildning och fortbildning inom området genus i förskolan.

Jag har valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur lärare arbetar eller har arbetat med Natur och Teknik för Alla (NTA), som är ett verktyg till för att stödja lärares kompetensutveckling och undervisning i naturvetenskap och teknik (Anderhag & Wickman 2006). NTA inkluderar fortbildning, ett nätverk av pedagoger, samt tillgång till temalådor att ta med in i klassrummet som bygger på ett undersökande och praktiskt arbetssätt. Syftet med undersökningen är att få ta del av hur lärare väljer att arbeta med NTA i NO-undervisningen. Vidare undersöks om lärarna upplever att NTA underlättar genomförandet av praktiska inslag i undervisningen, om NTA synliggör kopplingen mellan teori och praktik, samt om de anser att NTA höjer kvaliteten på deras planering och undervisning. Undersökningen baseras på sex genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 1-6.I Bakgrund tydliggörs vad NTA är för något; var det har sitt ursprung, vad NTA-konceptet innebär, hur man undervisar på klassrumsnivå samt hur relationen mellan NTA och de aktuella styrdokumenten ser ut. Förutom detta finns ett avsnitt som förklarar experiment och praktiskt arbete i NO-undervisningen.I Tidigare forskning presenteras tidigare analyser av NTA, Skolinspektionens kvalitetsgranskning av NO-undervisningen och Skolverkets kunskapsöversikt över NO-undervisningen. I detta kapitel redogörs likaså för det teoretiska perspektivet, konstruktivism, som ligger till grund för denna undersökning. Konstruktivism innebär att det finns en bestämd syn på individers lärande och på den organiserade kunskap som överförs från en generation till en annan (Sjøberg, 2010)Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga lärare tycker att NTA-undervisningen stödjer deras utförande av praktiska moment. De tycker även att NTA förenklar arbetet med att sträva mot det som står i kursplanerna, men fem av sex lärare anser att NTA inte är heltäckande i det avseende att det täcker vad som står i styrdokumenten. Detta medför att man måste vara noggrann i sin planering och undervisning. De sex lärarna berättar likaså att de inte väljer att fullfölja den lärarhandledning som finns att tillgå fullt ut i sin undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskap och attityd gällande begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning utifrån ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie, med givna frågor och öppna svarsalternativ. De intervjuade lärarna arbetar på en högstadieskola och resultatet visar att alla de intervjuade har olika inställning till begreppen, dess förekomst och orsaker samt träning av arbetsminne. Flertalet av respondenterna känner sig inte säkra på begreppen och effekten av träningen. Flertalet av respondenterna anser dessutom att man till viss del kan skylla på skolan och samhället i stort när arbetsminnet sviktar då skolan idag inte fokuserar på vad respondenterna kallar utantill/innantillkunskap längre, och därmed inte tränar elevernas förmåga till att minnas på samma sätt som tidigare. Ur ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv kan vi då konstatera att dessa stora skillnader påverkar elevers undervisning.

I augusti 2018 blir det obligatoriskt att följa den reviderade läroplanen (Skolverket, 2017a)där programmering har implementerats i teknik. Frågan vi ställer oss är hur väl förbereddalärarna är att undervisa i programmering då det tidigare inte funnits med i Lgr 11 (Skolverket,2017a). Studiens syfte är att undersöka tekniklärares uppfattningar av implementeringen avprogrammering i teknik samt hur de uppfattar att tillgången till fortbildning ochmaterial/programvara ser ut. Detta har undersökts genom en kvantitativ enkätundersökningsom 55 tekniklärare deltog i, samt sex kvalitativa intervjuer. En fenomenografiskforskningsansats har inspirerat till studien. Genom en kvalitativ analys och kategorisering avenkätsvaren och intervjuerna har uppfattningarna kring fenomenet programmering iteknikämnet och tillgång till fortbildning samt material analyserats.Resultatet av den insamlade empirin visar att majoriteten av tekniklärarna ochutvecklingsledarna ser positivt på att programmering införs i teknikämnet samt att tillgångentill material/programvara är god. Tillgången till fortbildning uppges vara något mindre god äntillgången till material. Strax över hälften av lärarna uppgav att det blivit erbjudnafortbildning och färre än hälften svarade att de redan har gått någon fortbildning.

Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om hur förskollärare och rektorer i förskolan resonerar och agerar när det gäller barn i sorg, vilka förutsättningar och planer som finns för detta arbete samt hur detta arbete skulle kunna utvecklas. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fem förskollärare och en rektor och frågorna handlade bland annat om hur man bör arbeta kring barn i sorg och hur deras resonemang kring krisplanen såg ut. Teorin som används i arbetet utgår från Cullbergs teori som behandlar olika stadier som barn i sorg genomgår. Resultaten visade att varken handlingsplaner eller krisplanerna specifikt handlade om barn i sorg. Resultatet visade även att det fanns olika erfarenheter av arbetet med barn i sorg samt hur det hanterats men att förskollärarna såg att det hade varit önskvärt med vidare utbildning inom ämnet / The purpose of the degree project is to contribute with knowledge about how preschool teachers and principals at the preschool reason and act when it comes to children in grief, what conditions and plans exist for this work and how this work could be developed. The method used was qualitative interviews with five preschool teachers and one principal and the questions were about how to work around children in grief and their reasoning about the crisis plan. The results showed that neither the action plans nor the crisis plans were specifically about children in grief. The results also showed that there were different experiences when working with children in grief and how it was handled, but that the preschool teachers saw that further education in the subject had been desirable