Denna studie har haft en kvalitativ utgångspunkt. Datainsamling har skett via intervjuer av lärare och rektorer som arbetar på och med matematik på gymnasiets yrkesprogram. Matematikämnet har en låg måluppfyllelse på riksnivå med lägre betyg än andra ämnen och en högre andel F-betyg, vilket innebär underkänt. Syftet med studien har varit att höra vilka utmaningar lärare och rektorer beskriver samt hur dessa förebyggs på grupp- och organisationsnivå. I studien har det framkommit att eleverna ofta har en negativ bild av matematikämnet, en svag självkänsla gällande sina egna förmågor och låga förkunskaper. För att möta dessa elevgrupper på ett bra sätt krävs en organisation där lärare ges tid församverkan och där kursen gärna får extra tid. I undervisningsmiljön lyfts goda relationer fram som mycket centralt. Det blir viktigt att både bygga på elevens kunskaper samtidigt som eleven också får stöd i att stärka sin självkänsla.

I förskolan möter barnen den mer informella matematiken genom lek och utforskande i sin vardag med andra, både i planerade och mer fria leksituationer. Tidigare forskning belyser att det finns stora skillnader i barns matematiska färdigheter redan i förskolan, skillnader som blir än mer synliga när barnen börjar i förskoleklass och möter den mer formella matematiken, skolmatematiken. Ett proaktivt förhållningssätt till barns matematikutveckling, vilket innebär att anpassa undervisningen utifrån den stora variation som finns i alla barngrupper, skapar goda förutsättningar att förebygga senare svårigheter och främja barns fortsatta skolprestationer. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förutsättningar att arbeta främjande och förebyggande med barns matematikutveckling vid de tidiga övergångarna. Studien är en kvantitativ enkätstudie med 51 pedagoger verksamma i någon av skolformerna förskola, förskoleklass och årskurs 1. Pedagogerna har fått skatta sina egna upplevelser utifrån individuella och organisatoriska faktorer – förhållningssätt, dokumentation och samverkan – samt deras upplevda förutsättningar att främja barns matematikutveckling och förebygga svårigheter. I databearbetningen har dataprogrammet SPSS använts för att kunna studera de individuella och organisatoriska faktorernas omfattning och sambanden mellan dem och pedagogernas upplevda förutsättningar. Resultatet visar att samverkan mellan skolformerna är den faktor som har störst betydelse för pedagogernas förutsättningar att arbeta främjande och förebyggande med barns matematikutveckling. Det framkommer dock att det finns brister i samverkansprocessen och barns rätt till likvärdig utbildning. Slutsatsen i denna studie är att barns matematikutveckling behöver ges ett större utrymme i dokumentations- och samverkansprocessen vid de tidiga övergångarna i syfte att förebygga senare matematiksvårigheter.

Skolfrånvaro är ett aktuellt ämne i svensk media och har även uppmärksammats i en statlig utredning. Syftet med studien var att undersöka hur lärare och specialpedagoger arbetar främjande gällande skolnärvaro och förebyggande gällande skolfrånvaro. Fokus för studien var hur dessa två yrkesgrupper beskrev detta arbete och att genom observationer studera graden av emotionellt stöd i klassrum. Studiens forskningsansats var mixed method. Semistrukturerade intervjuer, strukturerade observationer samt dokument kring skolnärvaro/skolfrånvaro användes som datainsamlingsmetoder. Studien genomfördes på tre skolor, där totalt 6 lärare och 6 specialpedagoger intervjuades. Vid varje skola genomfördes 2 observationer à 3 timmar och 2 dokument gällande skolnärvaro/skolfrånvaro studerades. Studien visade på vikten av att skapa goda relationer till elever och vårdnadshavare för att på så vis skapa ett välfungerande samarbete som kan generera goda förutsättningar för eleven att vilja komma till skolan. Studien visade även att de lärare som skapade goda relationer, individualiserade och anpassade undervisningen, var lyhörda och skapade ett positivt klassrumsklimat som skattades högt i det emotionella stödet i klassrummet. Samarbetet med instanser utanför skolan behöver förbättras vilket alla lärare och specialpedagoger i studien framhöll. Flera i studien hade inte kännedom om lokala handlingsplaner (dokument) gällande skolnärvaro/skolfrånvaro vilket kan resultera i brister i rutiner i arbetet med skolfrånvaro. Studien visade därtill att insatser riktade mot elever med skolfrånvaro inte behövde vara kostsamma utan att det handlade om mellanmänskliga relationer för att elever skulle vilja komma till skolan och trivas där.

Elevassistentens roll i skolan är omdiskuterad samtidigt som den är en viktig och växandeyrkeskategori. Att de elever som är i störst behov av stöd ska få stöttning av elevassistentersom ofta saknar relevant utbildning ses som ett problem bland annat när det gäller elevenskunskapsutveckling och sociala delaktighet. Enligt organisations- och systemperspektivet kanen av förklaringarna till en elevs skolproblematik ses i skolan som organisation ochverksamhet. Det här är ett outforskat område, därför valde vi i den här studien att undersökahur rektorer beskriver att de organiserar elevassistentens roll i skolan för att sedan jämförarektorernas beskrivning med elevassistenternas upplevelse. En kvalitativ forskningsstrategioch en jämförande forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer valdes som metod föratt få svar på studiens forskningsfrågor. Tre rektorer och tre elevassistenter från skolor i olikakommuner i landet intervjuades. Resultatet visar att det saknas rutiner angåendeelevassistentens roll när det gäller bland annat introduktion och samarbete för planering,bedömning och uppföljning. Rektorer uttrycker att de hellre vill ha utbildade pedagoger ochlärstudio än elevassistenter, samtidigt som det framkommer att elevassistenter behöveranställas i svåra lägen för en-till-en undervisning. Frågan är om pendeln håller på att svängafrån en inkluderande skolpolitik tillbaka mot tillrättalagda skolmiljöer och specialklasser?

Skolkuratorns unika roll i skolan bidrar med ett psykosocialt perspektiv i syfte att främja elevernas välbefinnande och utveckling. Hur elevhälsoarbetet utformas kan dock se olika ut beroende på skolans behov och förutsättningar. Studiens syfte är att undersöka skolkuratorns upplevelse av hur elevhälsoarbetet med fokus på det främjande och förebyggande arbetet bedrivs och organiseras för eleverna i grundskolan. Författarna har utfört en kvalitativ studie genom fem semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer. Utifrån intervjumaterialet har en tematisk analys genomförts. De viktigaste slutsatserna innefattar bland annat att det främjande och förebyggande arbetet är prioriterat samtidigt som det akutstyrda arbetet tar mycket tid och resurser. En annan slutsats som nås är att samverkan har en stor betydelse för ett gott elevhälsoarbete. Utöver dessa slutsatser framkommer även ett flertal komplexa utmaningar som präglas av resurs- och ekonomibrist samt en brist på tidseffektivitet. Utifrån studiens resultat anser författarna att ytterligare forskning angående implementering av evidensbaserade metoder bör genomföras. Detta då skolkuratorer ofta inser vikten av dessa metoder men lyfter samtidigt fram att de inte alltid är tillräckligt anpassade till skolmiljön. / The school counselor's unique role in school contributes with a psychosocial perspective to promote pupils' well-being and development. However, how pupil health work is designed may differ depending on the school's needs and conditions. The aim of the study is to investigate the school counselor's experience of how pupil health work, with a focus on the promotive and preventive work, is conducted and organized for the students in elementary school. The study uses a qualitative method and the authors organized five semi-structured interviews with school counselors. The main conclusions include, among other things, that promotion and prevention are a priority, while emergency-controlled work takes a lot of time and resources. Another conclusion is that collaboration is of great importance for good pupil health work. In addition to these conclusions, several complex challenges are also emerging, characterized by resource and economic deficiencies and a lack of time efficiency. Based on the results of the study, the authors believe that further research on the implementation of evidence-based methods should be conducted. This is because school counselors often realize the importance of these methods but at the same time highlight that they are not always sufficiently adapted to the school environment.

Enligt Skolverket (2018, s. 6) ska "[a]lla barn få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar". Örnsköldsviks kommun tog 2018 fram ett stödmaterial för förskolan vars syfte var att undvika misslyckanden för barn och pedagoger i situationer där konflikter kan uppstå. Detta genom vägledning och stöd i pedagogiska samtal. Under 2021-2022 reviderades materialet för att anpassas utifrån den nya reviderade läroplanen för förskola. Utifrån detta väcktes vårt intresse för VÄXA och dess effekter. Syftet med vår studie är att undersöka hur kartläggningsmaterialet VÄXA kan stödja förskollärarna i arbetet med lärmiljön i ett förebyggande och främjande syfte samt undersöka hur VÄXA ökar förutsättningarna att uppmärksamma barn i behov av stöd. Vi vill även undersöka vilket specialpedagogiskt stöd förskollärarna är i behov av under arbetet med VÄXA. Vi har genomfört en multipel fallstudie och utifrån studiens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra förskollärare i två olika skolområden om hur de tolkar och uppfattar VÄXA. Studiens resultat analyserades med hjälp av fenomenografiska analysmodellen för att urskilja kategorier utifrån förskollärarnas tolkningar och uppfattningar. Förskollärarna anser att arbetet med VÄXA bidrar till effekter i det främjande och förebyggande arbetet samt när det gäller att tidigt uppmärksamma barn i behov av stöd. Det framkom även i vår studie att förskollärarna önskar stöd av specialpedagog i arbetet med VÄXA.

The school is an important actor in creating good future opportunities for children and youths, but despite the school's duty, the school absence is common in the municipal school. The purpose of the study was to illustrate how schools in Halmstad municipality work to promote school attendance and how they work to prevent pupils from ending up in a school refusal problem in elementary school, grade 7-9. The relational perspective, sociocultural perspective and sense of coherence (SOC) has been applied as a theoretical basis to get an understanding of how schools handle the complex situation of absence. The study has used a hermeneutic basis where conclusions have been drawn from an abductive approach. With the qualitative design, empirical data has been collected through four semi-structured interviews. The empirical work has then been analyzed through a qualitative content analysis, which resulted in three main categories that account for how the schools relate to absenteeism and meet pupils with interventions and measures to deal with the problem. The analysis resulted in the categories: Organizational efforts and approaches, Pedagogical efforts and measures for participation and Prerequisites for presence through the social environment. In summary, all schools attempted to maintain preventive and promotional efforts based on an organizational, pedagogical and social level at an early stage, where relationships were seen as the prime condition for promoting presence and preventing absence.

Syftet med vår undersökning är att, utifrån pedagogernas perspektiv, bidra med kunskap om hur specialpedagogen kan stödja utvecklingen av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisningen, för alla elever i åk F-3 och 4–6. Vi har undersökt vilka kunskaper pedagogerna besitter inom området, förekomsten av specialpedagogiskt stöd i klassrummet samt vilket stödbehov som finns för att språk- och kunskapsutvecklande undervisning ska kunna bedrivas. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning med hjälp av digitala enkäter. Kriteriet för deltagande i enkätundersökningen var att respondenterna undervisar i antingen årskurserna F-3 eller 4–6 och är anställda i kommunal regi. Analysen av resultatet visar att det specialpedagogiska stödbehovet är stort. För att specialpedagogens kunskaper ska nyttjas effektivt och räcka till för alla elever i behov av stöd, krävs att samverkan mellan denne och övriga pedagoger utvecklas. Studiens slutsats är att det finns goda belägg för att ett förändringsarbete för utveckling av det relationella perspektivet och ett främjande förebyggande arbete, leder till framgångsrik skolutveckling. En del i detta arbete är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vilket stödjer en undervisning där alla elever har möjlighet att lyckas.

Skollagen (SFS 2010:800) slår fast att elever som riskerar att inte nå målen ska ges den ledning och stimulans som behövs för att utvecklas i riktning mot målen. Studiens syfte är att beskriva specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser för de elever som riskerar att inte nå målen. Studiens tre teman är Stödinsatser, Specialpedagogens roll och Främjande och förebyggande arbete. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer med nio specialpedagoger. För att bearbeta intervjumaterialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Analysen har gjorts utifrån systemteori och de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv och dilemmaperspektiv. Resultatet visar att specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser är komplex. Dels handlar det om att i samråd med läraren identifiera elever, att välja adekvat anpassning eller stödinsats och att utvärdera dessa. Resultatet visar också att alla specialpedagogernas arbetsuppgifter ryms inom ramen för examensordningen men att de inbördes kan skilja sig åt i det att vissa arbetar mer elevfokuserat medan andra arbetar mer på organisationsnivå (SFS 2017:1111). Det skiljer sig också åt i hur mycket specialpedagogerna är involverade i systematiskt kvalitetsarbete och att utveckla undervisningen på skolan. En slutsats som dras är att specialpedagogerna till stor del använder samma typ av extra anpassningar och stödinsatser, men att det skiljer sig mycket i vilka stödinsatser som förespråkas mest och i hur specialpedagogerna motiverar användandet av dem med utgångspunkt i användbarhet. En annan slutsats är att dokumentation av extra anpassningar är en förutsättning för att kunna utvärdera hur de har fungerat, och att många skolor gör detta trots de motsatta intentionerna i reformen kring extra anpassningar som kom 2014 (Skolinspektionen, 2016; Skolverket, 2014). / The Education Act (SFS 2010:800) states that students who are at risk of not reaching the minimum standards are entitled to support. The aim of this study is to describe the role of the Special Education Coordinator (SENCo) regarding the support given to students who risk not receiving a passing grade in at least one subject. The study has three parts: Support, The role of the SENCo, Promotion and prevention. The study has been conducted using a qualitative method with semi-structured interviews and qualitative analysis with nine SENCos. The analysis has been made using system theory and three perspectives: the relational perspective, the categorical perspective and the dilemma perspective. The result shows that the role of the SENCo regarding support is complex. The role includes cooperation with teachers in identifying students, in choosing the correct supplemental support and in evaluating the support given. The result also shows that the roles of the SENCo are included in the System of Qualifications (SFS 2017:1111), but that the SENCOs that were interviewed have different perspectives where some are more inclined to work close to the students whereas others operate on an organizational level. There is also a clear difference between how involved the SENCos are in the systematic quality work and in developing the teaching methods in order to reduce the amount of support provided to individual students. One conclusion is that the SENCos use the same types of supplemental support but that they motivate their use in different ways. Another conclusion is that documentation of supplemental support is necessary to be able to evaluate them and that many schools do this despite the intention in the reform from 2014 (Swedish Schools Inspectorate 2016; Swedish National Agency for Education, 2014).