Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket läraren respektive eleverna använder målspråket i ämnet spanska, steg 1 på gymnasiet, samt undersöka om och i så fall hur lärarens målspråksanvändning påverkar eleverna på en nybörjarnivå i språket. Studien har utförts på två gymnasieskolor med hjälp av observationer och intervjuer av de observerade lärarna samt av elever ur varje klass. Resultaten visar att lärarna använde en väldigt liten del av sin taltid på målspråket, endast 6 %. Eleverna däremot talade mer av sin taltid på målspråket, 54 %. Men det språk som talades på målspråket var ingalunda fritt producerat, utan eleverna använde endast målspråket till att besvara lärarens faktabaserade frågor eller vid styrda kommunikativa övningar. I denna studie fann jag inga direkta kopplingar mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning mer än att endast faktabaserat tal på målspråket förekom, från såväl lärare som elever. Även om mina resultat inte visade på några samband mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning, står jag fast vid min övertygelse om att ett ökat användande av målspråket från läraren kommer öka elevernas användning av målspråket, vilket även styrks av flertalet språkforskare.

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlända elever har svårigheter att uppnå målen i engelska i årskurs 6 och 9, dels att ta reda på om och i sådant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes på en i högsta grad mångkulturell mellansvensk skola med hjälp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slås fast att de nyanlända eleverna låg långt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade också att eleverna i årskurs 6 och 9 hade hög motivation att lära sig engelska, men trots detta mäktade de inte med att studera mer än vad de trodde skulle krävas för att klara av nästkommande läxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstå och kommunicera på språket, och eleverna i årskurs 9 hade dessutom stora svårigheter då de skulle skriva uppsatser i ämnet. Lärarna som deltog i studien ansåg att kunskapskraven för de nyanlända eleverna var orimliga eftersom de redan måste lägga ner mycket kraft på att förstå det svenska skolsystemet och att lära sig det svenska språket. Analysen av kurslitteraturen visade också att viss kunskap i svenska trots allt är nödvändig, då glosor och många av uppgifterna är rena översättningsuppgifter från engelska till svenska eller tvärtom. Trots att eleverna som deltog i studien föredrog undervisning på enbart engelska under lektionstid, såg de förvånansvärt nog glosförhör och översättningsövningar som ett ypperligt tillfälle att öka på sina svenskkunskaper.

No description available.

Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt SoL 6:5, i första hand övervägas om placering i barnets nätverk är möjligt. Trots lagens intentioner och forskningsresultat som visar på att dessa placeringar ger bättre resultat och är stabilare över tid ökar inte antalet placeringar i nätverkshem. Syftet med denna C-uppsats är att belysa och få en ökad kunskap om socialarbetarnas arbete med att placera barn i nätverkshem. Två frågeställningar angående arbetsmetoder/rutiner och attityder till att placera i nätverket har besvarats. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta socialarbetare. Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori med en systemteoretisk grund. Resultatet visar att socialarbetarna är väl medvetna om vad som står i lagen, att man främst skall överväga nätverksplaceringar. Hur detta görs är väldigt olika. Hur väl nätverket inventeras är ofta upp till socialarbetarna själva. De har ansvaret för att undersöka nätverket och hur de gör det ser olika ut. För vissa kan detta innebära att man bara frågar en gång om det finns något befintligt nätverk. Andra ser det som en process där man återkommer till frågan flera gånger. I de flesta fall är det framförallt vårdnadshavare som tillfrågas. Det råder en allmänt positiv inställning till att placera i nätverkshem, där släktinghemmen anses ha fler fördelar för barnen än andra familjehemsformer. Alla respondenter är överens om att släktingplaceringar är det bästa alternativet om det är möjlighet. Men de poängterar även vikten av att det inte alltid är det bästa för barnet och att det alltid är barnets bästa och barnets behov som ska vara avgörande.

The aim of this study is to investigate how the cultural component, described in the communication content of the course plan, is implemented in textbooks written for English 5. Furthermore, we aim to discover to what extent practising upper secondary-school teachers in Uppsala use textbooks for English 5, as well as to ascertain how teachers teach the cultural component specified in the course plan. The methods used are quantitative and qualitative text analysis of textbooks used in English 5, as well as qualitative interviews with upper secondary-school teachers in Uppsala who teach English 5. The results are that the spread of English is portrayed in the textbooks through the mentioning of different English-speaking countries, through the inclusion of authors of different nationality and, to some extent, through informative texts. Concerning the aspects of culture that are featured in the textbooks it can be said that the culture-specific content is not very frequent and that it focuses on living conditions and traditions, but also mentions historical events and attitudes. The portrayal of culture is often implicitly present in short-stories and novel extracts rather than being presented in informative texts where the cultural descriptions are the main focus. The general Western culture emerges as norm in the textbooks and non-Western countries and minorities are described as different from the norm, often as exotic, traditional and uniform. Concerning the use of textbooks by teachers, the interviewees use them to a small extent to implement some of the content of communication, but only ever as a complement to their other materials. The cultural component can be seen as being interpreted in three ways by teachers. Firstly, as societal issues and current events, secondly as a national phenomenon, and lastly as a tool to enable the students to objectively view cultures, their own as well as foreign cultures, national or otherwise. Accordingly, seven out of the eight interviewees feel that the cultural component is important, but challenging to implement.

SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt. Undervisningen var lärarstyrd och följde samma upplägg. Läraren talade konsekvent engelska och tog tillvara många tillfällen till informella samtal med eleverna. Han uppmuntrade dem hela tiden att använda engelska som arbetsspråk. De äldre eleverna kom överens om någon påföljd om de inte talade engelska. Eleverna uppskattade styrda samtalsövningar som innehöll en informationslucka och deras engagemang var störst när uppgiften knöt an till personliga erfarenheter och tankar. Läroboksarbetet engagerade mindre men fungerade ändå eftersom det följdes upp av ett läxförhör och en ordlek. Det går att få eleverna att använda engelska som arbetsspråk, vilket eleverna i skolår 9 hävdade, men det är en lång process. Resultatet från undersökningen visar att relationen mellan läraren och eleverna sinsemellan är basen för allt.

No description available.

<p>Föreliggande studie undersöker metodiken i språkundervisningen. På så sätt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. Metodikämnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle språklärarna sakna den grundläggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikämnets åliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lärare har vävt in i sitt yrke, det vill säga, klarlägga läraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lärares intresse att skapa en så effektiv, nöjsam och lärorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgå desto större är chansen att uppfylla sådana krav. Därför ämnar jag att redogöra för olika språkmetoder som används eller har använts vid språkundervisning. </p><p>För att se eventuella metoder som använts idag har jag använt mig av både en etnografisk och en fenomenologisk ansats. Genom observationer, videoinspelningar av fyra lektioner samt en intervju med en lärare har jag sökt svar på mina övergripande frågor: Hur reflekterar läraren omkring sin undervisning? Hur ser några metoder och övningar ut i den undersökta lärarens klassrum? Kan man se någon dominans av någon metod i lärarens undervisning? </p><p>Då jag enbart gjort en fallstudie kan jag inte dra några generella slutsatser men jag kom fram till att det är den kommunikativa kompetensen som är i fokus i lärarens klassrum, i enighet med Lpo 94. Läraren låter eleverna träna mycket hörförståelse dels genom att läraren själv talar mycket, och dels genom bandinspelningar. Hon använder sig av mycket autentiskt material för att skapa ett meningsfullt lärande för eleverna. Det går inte att skönja någon renodlad metod i lärarens undervisning men kan man se kopplingar till flera olika metoder. En stor del av kommunikationen i klassrummet sker på målspråket vilket är kännetecknande för direktmetoden. Kopplingar kan även göras till functionalnotional approachmetoden, då läraren arbetar utifrån valda ämnesområden som kan vara intressanta för eleverna. Ur ämnesområdena skapar läraren sedan innehållet i form av fraser, glosor och grammatik som eleverna ska lära sig.</p>

<p>Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt SoL 6:5, i första hand övervägas om placering i barnets nätverk är möjligt. Trots lagens intentioner och forskningsresultat som visar på att dessa placeringar ger bättre resultat och är stabilare över tid ökar inte antalet placeringar i nätverkshem. Syftet med denna C-uppsats är att belysa och få en ökad kunskap om socialarbetarnas arbete med att placera barn i nätverkshem. Två frågeställningar angående arbetsmetoder/rutiner och attityder till att placera i nätverket har besvarats. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta socialarbetare. Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori med en systemteoretisk grund. Resultatet visar att socialarbetarna är väl medvetna om vad som står i lagen, att man främst skall överväga nätverksplaceringar. Hur detta görs är väldigt olika. Hur väl nätverket inventeras är ofta upp till socialarbetarna själva. De har ansvaret för att undersöka nätverket och hur de gör det ser olika ut. För vissa kan detta innebära att man bara frågar en gång om det finns något befintligt nätverk. Andra ser det som en process där man återkommer till frågan flera gånger. I de flesta fall är det framförallt vårdnadshavare som tillfrågas. Det råder en allmänt positiv inställning till att placera i nätverkshem, där släktinghemmen anses ha fler fördelar för barnen än andra familjehemsformer. Alla respondenter är överens om att släktingplaceringar är det bästa alternativet om det är möjlighet. Men de poängterar även vikten av att det inte alltid är det bästa för barnet och att det alltid är barnets bästa och barnets behov som ska vara avgörande.</p>

Denna studie strävar efter att synliggöra hur lärare i årskurserna 4–6 arbetar med engelskämnet och hur de motiverar elever att skriva på engelska. Bakgrunden går igenom hur främmandespråksinlärning kan se ut samt begrepp så som motivation och feedback. Datainsamling skedde genom sju kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i engelska i årskurserna 4–6. Data transkriberades och analyserades med hjälp av den tematiska metoden. Resultatet visar hur lärare motiverarar elever till att skriva på engelska där mottagare, feedback och intresse är några faktorer som kan öka motivationen.