Today great efforts are made to record and reduce waiting times in cancer care. Long and variable turnaround times (TATs) delay the start of treatment and waiting contributes to mental anguish. The purposes of the QI intervention were to establish an effective and streamlined histopathology process with shorter TATs, to extend customer collaboration and to build knowledge of internal processes in order to lay the foundation for a learning environment. The goal was to raise the proportion of reported tissue samples from 50% to 90% within a 15 day period, ending 31th December 2014. The study of the QI intervention intended to identify factors that affect the introduction of novel working methods. Both quantitative and qualitative methods were used to achieve the goals. Improvement knowledge was combined with lean-inspired methods, and two focus groups were arranged in which data were analysed using qualitative content analysis. The goal to report 90% of tissue samples within 15 days was not achieved for all sample types, but improved TATs were clearly noted. Customer collaboration and visualisation of the processes had a positive effect on staff. The study resulted in six key factors important working with QI interventions; competence, compliance, feedback, interaction, patient- and customer focus and resources. Having motivated and dedicated staff is a key success factor for improvement work, in contrast to a lack of resources, and people that oppose change. To achieve future ambitious goals requires continuous improvement initiatives that involve optimisation of both human resources and equipment. / Stort fokus riktas idag på att kartlägga och reducera väntetider inom cancervården. För långa och variabla svarstider fördröjer behandlingsstart och väntan innebär dessutom psykiskt lidande. Syftet med förbättringsarbetet var att etablera en effektiv och stabil patologiprocess med kortare svarstider, utöka kundsamverkan samt bygga kunskap om interna processer för att lägga grunden till en lärandemiljö. Målet var att senast den 31 december 2014 höja andelen besvarade vävnadsprover från 50 % till 90 % inom 15 dagar. Studien av förbättringsarbetet syftade till att identifiera faktorer som påverkar införandet av nya arbetssätt. Såväl kvantitativa som kvalitativa metoder användes för att uppnå målen; förbättringskunskap kombinerades med lean-inspirerade metoder och två fokusgrupper där data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Målet att höja andelen vävnadsprover som besvarades inom 15 dagar på 90 % uppnåddes inte för samtliga provtyper, men tydligt förbättrade svarstider noterades. Kundsamverkan och visualisering av processerna hade en positiv effekt på personalen. Studien resulterade i sex viktiga faktorer; kompetens, inställning, återkoppling/feedback, interaktion, patient- och kundfokus och resurser. Motiverad och engagerad personal är nyckelframgångsfaktorer i förbättringsarbeten i motsats till resursbrist och människor som motsätter sig förändring. För att på sikt uppnå högt uppsatta mål krävs fortsatta förbättringsinitiativ som involverar optimering av både personalresurser och instrumentering.

Inledning En välsmakande och hygieniskt säker mat är viktig för patientens medicinska behandling och välbefinnande. Det ligger i sakens natur att man som patient ofta är svag eller nedsatt och därmed extra känslig för infektioner. Livsmedelshygien är på ett sjukhus en fråga om patientsäkerhet med temperaturen som den enskilt viktigaste faktorn. Brickdukning har som system för att distribuera maten inom ett sjukhus många fördelar men en nackdel är svårigheten att upprätthålla rätt temperatur. Mätningar på det studerade sjukhuset visade stora variationer och betydande avvikelser från tillåtna temperaturer, varför ett förbättringsprojekt genomfördes för att förbättra och stabilisera temperaturerna. Syfte Förbättringsarbetet studerades med syfte att beskriva de fenomen som den involverade personalen upplevt vara betydelsefulla för förbättringsarbetets resultat och hur patienternas upplevelse av maten förändrades under tiden för förbättringsarbetet. Syftet med förbättringsarbetet var att uppnå en stabil process med korrekta temperaturer. Metod Förbättringsarbetet genomfördes med PDSA-modellen som övergripande teori och metod. Studien utfördes som en deskriptiv fallstudie med induktiv ansats med deduktiva inslag. Fokusgruppsintervju och enkäter användes för datainsamling. Kvalitativ innehållsanalys och deskriptiv statistik användes som metoder vid analys. Resultat Förbättringsarbetet resulterade i betydande temperaturförbättringar, en stabil process med eftersträvade målvärden uppnåddes. Dock förändrades inriktning och mål för förbättringen under projekttiden, de ursprungliga målen uppnåddes ej till fullo. Förbättringarna minskade risken för matförgiftning bland patienterna. Studien visade att fenomen som i hög grad ligger inom mikrosystemets inflytande varit betydelsefulla. Dessa sammanfattades i fyra kategorier: Resursanvändning, Interaktion och kommunikation, Förändringsförmåga samt Delaktighet/engagemang. Slutsats Ett sjukhus med brickdukningssystem kan uppnå betydande förbättringar i mattemperaturen med hjälp av strukturerat förbättringsarbete. Förändringens resultat påverkades främst av fenomen som finns beskrivna i litteraturen sedan tidigare. Framtida studier kan med fördel kombinera induktiva, kvalitativa ansatser med deduktiva jämförelser med fenomen som finns beskrivna i litteraturen. / Introduction Tasty and hygienically safe food is essential to the treatment and comfort of the patient. Patients are commonly weak or impaired and more vulnerable to infections. Food hygiene is a matter of patient safety in hospitals where food temperature is the single most important factor. Meal tray as food distribution system in hospitals offers many advantages but one disadvantage is its ability to maintain proper temperature of the food. Measurements at the studied hospital display substantial variations and significant deviations from acceptable temperatures. Hence, an improvement project was completed in order to improve and stabilize temperatures. Purpose The improvement project was studied in order to describe what phenomena was important to the success for the improvement, according to staff involved and also how patients experience of the food. The aim of the improvement project was to achieve a stable process with proper food temperatures. Methods The quality improvement completed with the PDSA improvement model as overarching theory and method The study was conducted as a descriptive case study with an inductive approach and deductive ingredients. Focus group interview and questionnaires was used for data collection. Qualitative content analysis an descriptive statistics was used for analysis of data. Results The improvement project resulted in substantially temperature improvement, a stable process with desired temperatures was achieved. Yet the focus and the aims for the improvement were adjusted under the project period, the original aims were not achieved completely. The improved temperatures decreased the risk for patients getting infected with food poisoning. The study displayed phenomena that to a great extent are within the influence of the microsystem, as important for the success of the improvement. These where summarized in four categories: Utilization of resources, Interaction and communication, Improvement capability and Participation/involvement. Conclusions A hospital with meal tray distribution system can achieve substantial improvements in food temperature using structured improvement methods. The results of the changes were mainly affected by phenomena that already are described in the quality improvement litterature. Future studies may combine inductive, qualitative approaches with deductive comparisons to phenomena described in literature.

Syftet med studien var att få förståelse för hur aktörer som arbetar i skolan, hos polisen och inom socialtjänsten uppfattar sin samverkan med de andra aktörerna kring elever som far illa eller riskerar att fara illa, samt vad de ser som framgångsbärande faktorer och utvecklingsbara områden i samverkan. Studien är kvalitativ och empirin är insamlad med hjälp av webenkäter. Dataanalysen är genomförd med tematisk analys där olika teman utlästs. Resultaten visar att samverkan upplevs som såväl positiv som utvecklingsbar och att de olika aktörerna har olika bilder av hur väl samverkan fungerar. I diskussionen kopplas resultaten till tidigare forskning och litteratur och de framgångsbärande faktorer som respondenterna tar upp, överensstämmer till stor del med tidigare forskning, men även fler goda exempel på framgångsbärande faktorer kommer fram. Flera av de utvecklingsbara områden som tas upp i studien har funnits med i tidigare forskning, men ytterligare exempel framkommer också. I analysen dras paralleller till studiens olika teoretiska perspektiv.  Sammantaget finns det på många punkter en överensstämmelse mellan denna studies resultat och den empiriska forskning som tidigare gjorts i ämnet, men även en del nya exempel tas upp som vidare kan utveckla specialpedagogiska verksamheter.

Bakgrunden till studien är den utmaning som skolan står inför med ett ökat antal andraspråkselever.  För att kunna möta varje elev på den nivå de befinner sig behöver man ha redskap även för andraspråksproblematiken.  Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur skolan genom kartläggning kan ta reda på om en andraspråkselevs skolsvårigheter beror på läs- och skrivsvårigheter eller svårigheter i tillägnandet av ett andraspråk. Ett annat syfte är att ta reda på vad skolan kan göra för att stötta andraspråkselever som riskerar att inte nå målen.  I studien, som är kvalitativ, har fyra intervjuer genomförts med nordiska forskare och väl anlitade föreläsare inom området. Arbetet är indelat i kategorierna tillägnandet av ett andraspråk, läs- och skrivsvårigheter, kartläggning och framgångsfaktorer.  Informanterna är överens om att fonologin är en central del i kartläggning av läs- och skrivsvårigheter liksom att kartlägga elevens båda språk och se till elevens hela situation. Resultatet visar också att modersmålsundervisningen är avgörande för andraspråkselevers skolframgångar. I studien framkommer att samverkan mellan olika yrkeskategorier i skolan är nödvändig för andraspråkselevers skolresultat, samma sak gäller vid kartläggningsarbetet.

Affärssystem är en växande marknad och en självklarhet för många företag idag. Ett affärssystem kan medföra många fördelar, bland annat kortare ledtider, ökad datakvalitet och effektivare processer. För att genomföra ett så lyckat affärssystemsprojekt som möjligt behöver företag ta vissa faktorer i beaktning. Dessa faktorer kallas kritiska framgångsfaktorer. Denna studie behandlar sju kritiska framgångsfaktorer i syfte att se hur dessa beaktats i praktiken. Framgångsfaktorerna är projektplanering, projektstyrning, användarinvolvering och utbildning, förändringsledning, stöd från ledningen, korrekt data och övervakning och mätning. Vi har kommit fram till dessa genom att studera vetenskapliga artiklar och böcker. Undersökningen har utförts med en kvalitativ ansats där intervjuer genomförts på två företag, med en representant från vardera projektgrupp, som nyligen implementerat ett affärssystem. Även användare av affärssystemet på respektive företag har intervjuats för att få deras synvinkel på affärssystemsprojektet. Resultatet av undersökningen visar på att inget av företagen medvetet har tagit kritiska framgångsfaktorer i beaktning vid deras affärssystemsprojekt. De har inte tänkt på kritiska framgångsfaktorer i den bemärkningen, men ändå tagit hänsyn till vissa av de punkter som vi identifierat i teorin. Den slutsats vi kan dra är att företag kan lyckas med affärssystemsprojekt även om de inte tagit alla kritiska framgångsfaktorer i beaktning. / ERP systems is a growing market and very important for many businesses today. An ERP system can bring many advantages, including shorter lead times, improved data quality and more efficient processes. In order to execute successful ERP projects businesses need to take certain factors into consideration. These factors are called critical success factors. This study addresses seven critical success factors in order to see if these are taken into consideration in a real project. The seven critical success factors are project planning, project management, user involvement and training, change management, top management support, accurate data and monitoring and measuring. We identified these by studying scientific papers and books. The study was conducted with a qualitative approach in which interviews were conducted in two companies, with one representative from each project team, which recently implemented an ERP system. Users of the ERP system at each company were also interviewed to obtain their view on the ERP project. The result of the study shows that none of the companies deliberately took the critical success factors into consideration in their ERP projects. The companies had not thought of critical success factors in those terms but they still took some of the points that we had identified in the theory into consideration. The conclusion is that companies can succeed in ERP projects, even if they don’t take all of the critical success factors into consideration.

En hållbar utveckling består av en balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Inom transportsektorn omfattar det ett samspel mellan jämställdhet, jämlikhet och trafiksäkerhet, minskad klimatpåverkan och ett systemet som utvecklas på ett kostnadseffektivt sätt. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik är en metod som flera kommuner och städer har provat för att nå målet om en hållbar utveckling. Syftet med den här studien är att utvärdera resultaten av olika sådana projekt och hitta vilka framgångsfaktorerna har varit. Resultatet har blivit övervägande positivt med följderna att det kollektiva resandet ökade stort. Många orter och städer runt om i världen har idag avgiftsfri kollektivtrafik, men många har också återgått till vanlig taxa. Främsta orsaken har varit svårigheten att finansiera systemet. Kommuner och städer har olika geografiska, strukturella, ekonomiska och politiska förutsättningar, vilket är anledningen till varför resultaten blivit så varierande. Bland framgångsfaktorerna som har identifierats utmärker sig möjligheterna att samordna olika trafikslag, ett bra samarbete mellan ansvariga myndigheter och ett politiskt engagemang. Orter där en betydande andel av befolkningen reste rabatterat tidigare har haft lättare att finansiera ett helt avgiftsfritt system. De ökade kostnaderna i kombination med förlorade biljettintäkter har för många varit en svår ekvation att lösa.

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lärmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgångsfaktorer för lärande samt till montessoripedagogiken. De teorier som studien utgår ifrån är olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgångsfaktorer för lärande beskrivs. Tillvägagångssättet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De två forskningsfrågor som studien ger svar på är vad elever på mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de känner nyfikenhet att lära sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som är kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de går att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut läraren som viktig för huruvida de ska känna nyfikenhet och lust i lärandet. Förutom läraren anser eleverna att variation, konkret materiel, meningsfullhet, atmosfär i klassrummet, elevinflytande, samarbete med kamrater, flow och metakognition har avgörande betydelse för hur de upplever arbetet i skolan. Elevernas svar är relativt samstämmiga med de framgångsfaktorer för lärande som presenteras i studien. Det som utmärks som en skillnad är att miljön tillskrivs en större betydelse inom montessoripedagogiken än inom forskningen kring framgångsfaktorer för elevers lärande. Även lärarens roll i klassrummet skiljer sig åt. För den som vill öka elevernas lust att lära i skolan finns forskningsresultat som är tillämpningsbara i alla typer av klassrum och för att se praktisk tillämpning av de framgångsfaktorer som redovisas i studien rekommenderas ett besök i montessorimiljö.

Studien undersöker hur SUM – elever (elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever övergången mellan grundskolans år 9 och gymnasieskolans första år. Syftet med studien är att identifiera de parametrar som SUM – elever uppfattar som framgångsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Sex olika intervjuer genomfördes och det övergripande resultatet är att SUM – elever efterfrågar en mer varierad undervisning med större fokus på konkret material eller praktiska uppgifter som berör deras vardag. Något helt avgörande för SUM – elevers matematikinlärning är även det förhållningssätt läraren har gentemot dessa elever, för att de ska kunna tillägna sig så mycket av matematisk förståelse som möjligt under deras första år på gymnasieskolan.

Sammanfattning – ”Hur uppnås framgång på lång sikt med varumärkesutvidgningar?” Frågeställning: - Hur kan Hennes & Mauritz's varumärkesutvidgning studeras och beskrivas för att ett företag inom klädbranschen ska kunna ta del av denna information och lyckas utvidga framgångsrikt på lång sikt?- Hur ställer sig konsumenter mot utökningar av ett varumärke? Syfte:         Syftet med denna uppsats är att studera varumärkesutvidgning ur ett långsiktigt perspektiv genom att analysera företaget Hennes & Mauritz. Detta genom att undersöka skillnader mellan det företaget vill förmedla med sina varumärkesutvidgningar och hur konsumenterna upplever det. Dessutom är syftet att ge rekommendationer till vad företag inom klädbranschen bör tänka på vid planer på vidareutvidgningar, samt att ge förslag på hur även H&M kan stärka sina vidareutvidgningar. Metod:         Uppsatsen är en kombination av kvalitativ och kvantitativ studie    där all empirisk material har arbetats samman med teoretiskt ramverk. Teorin behandlar varumärken och hur den är uppbyggd, samt varumärkesutvidgning med ett fokus på framgångsfaktorer. Empiriskt material består av tre intervjuer: personlig, e-post, samt enkätundersökning. Slutsats:          Det går att konstatera att anledningen till att många företag misslyckas med sina utvidgningar på lång sikt beror på att viktiga faktorer har förbisetts. Den största anledningen kan bero på att företag inte anpassar sina utvidgningar till det varumärket förmedlar, där en passform eller liknelse mellan produkterna är väldigt viktigt att uppnå för att lyckas utvidga på lång sikt. Respondenterna har visat en positiv ställning och öppenhet för utökningar av ett varumärke. / Abstract - ”How to achieve long term success with brand extensions?” Research questions:    - How can Hennes & Mauritz's brand extensions be studied and described in order that a company in the clothing industry could take advantage of this information and succeed to expand successfully over the long term?- What thoughts do consumers have of brand extensions? Purpose:       The purpose of this essay is to study brand extension from a long term perspective by analyzing the company Hennes & Mauritz. This by examining the differences between what the company wants to convey with their brand extensions and how consumers perceive it. Furthermore, the purpose is to provide recommendations to what companies in the clothing industry should take in consideration when planning further extensions, but also to provide suggestions on how even Hennes & Mauritz can strengthen their further extensions. Method:        The essay is a combination of qualitative and quantitative study in which all empirical material has been worked together with the theoretical framework. The theory deals with brands and how it is built, as well as brand extension with a focus on success factors. Empirical material consists of three interviews: personal, email and survey. Conclusion:   It is possible to conclude that the reason why many companies fail with their extensions is because the important factors have been overlooked. The main reason may be that companies do not adjust their extensions to what the brand conveys, where a fit or simile between the products is very important to achieve in order to succeed with extensions in the long term. Respondents have shown a positive attitude and openness for brand extensions.

Ett affärssystem spänner över alla de kritiska funktionerna inom en verksamhet vilket innebäratt det är en betydelsefull komponent för att en organisation ska kunna bedriva sinverksamhet. Fördelarna med affärssystem är att de ska fungera som ett systemstöd förverksamheten, att den ska hjälpa till att effektivisera de dagliga administrativa rutinerna, attden ska supportera en processorienterad version av verksamheten och att den möjliggör attstandardisera processer över hela verksamheten. Att välja ett affärssystem är både utmanade och resurskrävande. Det är av central vikt att enorganisation identifierar rätt affärssystem och att valprocessen gör det möjligt förverksamheten att identifiera ett system som uppfyller organisationens vision, krav, behov ochmål. Globala verksamheter har oftast en mer komplex miljö än de verksamheter som enbart ärverksamma i ett land. Det innebär att val av affärssystem i en global verksamhet är svårare,mer unikt och mer utmanande. Syftet med denna studie är att ta fram de kritiska framgångsfaktorerna vid val av affärssystemi en global verksamhet. Studien i denna uppsats har baserats på en kvalitativ ansats, där empiri har samlats in medhjälp av intervjuer i två globala verksamheter. Empirin har sedan analyserats mot teorin sombaseras på sex områden som refereras som generella framgångsfaktorer vid val avaffärssystem. Slutsatsen visar att de kritiska framgångsfaktorerna inkluderar både val av ”system”, val avsamarbetspartner (affärssystemsleverantör), intern förberedelse av verksamheten och totalkostnadsöversikt för hela projektet. För en global verksamhet är det viktigt att ta hänsyn tilldessa framgångsfaktorer för att rätt val ska kunna tas.