Syftet med studien var att undersöka hur lärare säger sig uppfatta fritidspedagogens yrkesroll i skolan. Ett skriftligt frågeformulär skickades ut via e-post till fem olika pedagoger i skolår 1- 3. Formuläret bestod av öppna frågor. Urval av respondenter till studien gjordes från fem olika skolor i samma stad. Respondenterna hade olika lång arbetserfarenhet. Resultaten visar att fritidspedagogen visserligen betraktas som kollega med specifik kompetens men att han/hon också betraktas som hjälplärare. Analys av resultaten ur ett gruppsykologiskt perspektiv visar att en möjlig förklaring till detta är skillnader i status och makt mellan lärare och fritidspedagog.

Syftet med studien är att undersöka om fritidspedagoger har möjlighet att leva upp till skollagens intentioner med fritidshemmets rådande ramfaktorer. Studien bygger på kvalitativ metod och datainsamlingen är genomförd med kvalitativa intervjuer. Informanterna är fem yrkesverksamma fritidspedagoger. Tre av intervjuerna genomfördes på fritidspedagogernas arbetsplats och de övriga två var telefonintervjuer. Resultatet visar att fritidspedagogerna har en vilja att arbeta för att skollagens intentioner ska genomsyra verksamheten. Dock upplever de att storleken på elevgrupperna är problematisk för att kunna bedriva verksamhet där elevernas lärande och utveckling stimuleras. Möjligheten att erbjuda meningsfull fritid och rekreation försvåras även på grund av dålig lokaltillgång och upplevelsen av för få vuxna i verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och användningen av den på fritidshemmet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts i studien. För att få svar på frågeställningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet från intervjuerna kategoriserades utifrån olika uppfattningar. Eleverna använde datorn på fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna på musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lära sig saker, hitta information snabbt och förstå bättre genom att kolla på Youtube. Fritidspedagogerna berättade att de använder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt få tillgång till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlätta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande.

Syftet med denna studie är att undersöka de manliga och kvinnliga fritidspedagogernas yrkesroll. Vi har undersökt vilka aktiviteter det planeras och genomförs på olika fritidshem, hur de manliga och kvinnliga fritidspedagogerna samarbetar med varandra och om de bemöter barnen utifrån en genusmedvetenhet i sitt arbete. Följer fritidspedagogerna skolans styrdokument i arbete mot traditionella könsmönster? Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, där vi har genomfört intervjuer med olika fritidspedagoger för att samla in ett empiriskt material. Det empiriska materialet har analyserats utifrån olika teorier och diskuterats utifrån de tidigare ämnesrelaterade forskning. Det resultat som vi har fått visar tydligt på att det finns skillnader när det gäller vilka aktiviteter det planeras och genomförs av manliga respektive kvinnliga fritidspedagoger. Bemötandet av barnen har även skiljt sig beroende på om det har varit en flicka eller en pojke. Fritidspedagogernas uppfattning av genus och deras genusmedvetenhet har även sett olika ut.

Denna studie syftar till att undersöka vad begreppet fritidspedagogikinnebär, menar rektorn, lärarutbildaren och fritidspedagogen samma saknär de använder sig av fritidspedagogik? Har fritidspedagogiken någonbetydelse för den dagliga verksamheten på fritidshemmet? Iforskningsbakgrunden redovisas vad olika forskare anser attfritidspedagogik innebär och vad den har för betydelse i verksamheten påfritidshemmet samt vad den innebär för fritidspedagogen. Uppsatsenredogör för hur skollagen samt styrdokument påverkar och styrfritidsverksamheten och vilka krav dessa ställer på verksamheten. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Intervjuerna gjordesmed en rektor, en lärarutbildare och en fritidspedagog. Resultatet avstudien visar att lärarutbildaren och fritidspedagogen i stora drag harsamma synsätt kring vad fritidspedagogik innebär. Både lärarutbildarenoch fritidspedagogen menar att det är det informella lärandet som sker ifritidsverksamheten. Rektorn menar att vad som är slående förfritidspedagogiken är att man har ett praktiskt arbetsätt för att förstärkaden teoretiska inlärningen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur fritidshemmet arbetar med konflikter genom att ta del av fritidspedagogernas erfarenheter genom kvalitativa intervjuer. Fem fritidspedagoger med olika erfarenheter har intervjuats. Konflikter är något som uppstår dagligen, inte bara i barnens vardag utan för alla individer och att lära sig hantera konflikter på ett konstruktivt sätt är väsentligt för att vi ska kunna utvecklas. Pedagogernas syn på konflikter påverkar resultatet av hur de hanteras och därmed påverkas barnen. Att kommunicera med barnen blir då väsentligt då de måste få vara delaktiga för att få chansen att vara en del i sin egen utveckling och kunna påverka. Fritidshemmets verksamhet bygger på att barnen tränas i samspel med varandra och barnens självkänsla och identitet utvecklas och att fritidshemmet kompletterar skolan och bredrivs på ett för barnen tillfredställande sätt är ett av dess uppdrag. Av intervjuerna med fritidspedagogerna att döma så beror konflikterna ofta på att barnen tar med sig aggressioner som kommer i utlopp i en viss typ av miljö där det blir trångt med utrymme. Det är viktigt att barnen får lära sig att använda rätt metod för att kunna hantera en konflikt, menar informanterna i denna studie. De menar även att det förebyggande arbetet är väsentligt för att barnen ska få lära sig att dessa redskap och att det sker i skolan. Dessa redskap kan barnen sedan testa på fritidshemmet för att träna de sociala rollerna och utvecklas. Skolan och fritidshemmet ska på det sättet kunna komplettera varandra och arbeta mot samma mål för barnens bästa.

Syftet med denna undersökning har varit att studera vilka olika faktorer som kan påverka fritidspedagogers engagemang under deras yrkesliv och i så fall på vilket sätt. Arbetets teoretiska perspektiv grundas i relationell pedagogik som har varit utgångspunkten till att tolka respondenternas svar i de intervjuer som först med 15 yrkesaktiva fritidspedagoger. Arbetet grundas även i tidigare forskning och en kvalitativ metod. Resultatet av undersökningen påvisar att det finns många inre såväl som yttre faktorer som kan påverka engagemanget hos fritidspedagogerna som till exempel inre motivation, arbetsmiljö och relationer. Dessa olika faktorer kan påverka engagemanget hos fritidspedagogerna på både ett positivt och negativt sätt och innebära delar som ett givande arbete eller utbrändhet. Resultatet pekar på vikten av goda kollegiala relationer, elevgruppens storlek, samt hur möjligheten till att både självständigt och tillsammans med arbetslaget utveckla verksamheten har en viss påverkan på engagemanget hos fritidspedagogerna.

Syftet med denna studie har varit att belysa fritidspedagogers och barns uppfattningar om utomhuspedagogik. En fenomenografisk ansats har använts genom att intervjua tre pedagoger och två fokusgrupper med barn. Det insamlade materialet analyserades genom kodning och följande kategorier framkom i intervjuer av barn: Läran om naturen, Sociala samspelet, fysiskt lärande. Under pedagogernas intervjuer framkom: Naturen som lärandeplats, Rörelse och Möjligheter och problem. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan användas för att utveckla flera olika färdigheter. Den kan ses som ett komplement till klassrummets traditionella lärande och både barnen och pedagogerna är positivt inställda till denna form av pedagogik. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

I fritidshemmets verksamhet möter lärare och pedagoger stora elevgrupper varje dag, och har till uppgift att möta både individens och gruppens behov. Syftet med denna studie är att undersöka fritidspedagogers upplevelser av hur elevgruppens storlek påverkar fritidshemmets verksamhet i relation till styrdokumenten. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua sju verksamma fritidspedagoger i fritidshem. Resultatet visar att det utifrån styrdokumentens krav är flera faktorer som brister och att pedagogerna upplever utmaningar med att behålla kvaliteten i arbetet med stora elevgrupper i fritidshemmets verksamhet.

Syftet med denna studie är att belysa det inkluderingsarbete förskollärare och fritidspedagoger gör i fritidshem respektive förskola utifrån pedagogiskt ledarskap i relation till möjligheter och förutsättningar försedda av verksamheten. Studien är formad efter kvalitativ metod med hermeneutisk ansats, eftersom studien handlat om att förstå, tolka och uppfatta den information som uppkommit i samband med intervjuerna. Semistrukturerade intervjuer valdes som datainsamlingsmetod, dessa analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tillvägagångssättet har underlättat processen och bidragit till att resultatdelens viktigaste delar följt en röd tråd i förhållande till syfte och frågeställningar. I studien framkommer det att förskollärare och fritidspedagoger arbetar med inkludering på olika sätt, de anpassar miljöer och aktiviteter så att alla barn kan delta oavsett vilka förutsättningar eller bakgrund dem har. Aktiviteter anpassas efter gruppnivå snarare än individnivå. Ytterligare resultat som framkommit i studien visar hur viktig den pedagogiska relationen är i både fritidshem och förskola. Med hjälp av den pedagogiska relationen skapas bland annat trygghet, förtroende och förståelse mellan pedagoger och barn. Vidare visar studiens resultat att det pedagogiska ledarskapet är betydelsefullt för att barn och elever ska förstå vad som förväntas av dem i relation till lärande- och kunskapsmål.