Skrivundervisning med stöd av genrepedagogik har sedan några år tillbaka bedrivits i flera svenska skolor. Pedagogiken vilar på sociokulturell teoribildning där stöttning och samarbete är centralt. Syftet med denna intervjustudie är att bidra till kunskap om hur verksamma lärare i årskurserna 1–6 upplever arbetet med genrepedagogik. I studien besvaras följande tre frågeställningar: hur arbetar lärarna med genrepedagogik, hur ser låg- och mellanstadielärare på arbetet med genrepedagogik och vilka effekter upplever lärarna att genrepedagogiken ger? Materialet till studien består av fem lärares intervjusvar. Intervjuerna har dels analyserats med hjälp av en innehållsanalysdär svaren har tematiserats utifrån studiens frågeställningar, dels analyserats utifrån de två sociokulturella begrepp som genrepedagogiken utgår från: stöttning och samarbete.  Innehållsanalysen visar att lärarna använder cirkelmodellen som en grund i skrivprocessen när de lär ut en ny genre samt att de använder både systemisk-funktionell grammatik och traditionell grammatik i sin undervisning. De effekter av genrepedagogik som lärarna upplever är genomgående positiva och beskrivs som att eleverna utvecklas i sitt språk och får verktyg som de kan använda i skrivandet. Några lärare lyfter dock negativa aspekter från sina erfarenheter att arbeta genrepedagogiskt som att det tar lång tid och att det fria skrivandet hämmas. Resultatet från analysen som är gjord med stöd av begreppen från den sociokulturella teorin visar att lärarna stöttar sina elever genom checklistor, stödstrukturer och ämnesspecifika begrepp samt genom samarbete. Lärarna beskriver att de upplever att ett genrepedagogiskt arbetssätt skapar tillfällen för elever att samarbeta.

Bakgrund: Ett av sex par har någon gång upplevt problem relaterat till fertilitet under sina reproduktiva år och efter 30 års ålder är infertilitet vanligare hos kvinnor än hos män. Flera delar av menstruationscykeln består av energikrävande processer som exempelvis ägglossning och produktion av könshormoner. Näringsbrist och låg energitillgänglighet leder till brist på substrat till dessa energikrävande processer och i västvärlden orsakas låg energitillgänglighet vanligen av en ätstörning som anorexia nervosa, vilket kan leda till funktionell hypotalamisk amenorré (FHA) hos kvinnor. FHA resulterar i en minskad frisättning av könshormonerna östrogen och progesteron vilket kan leda till infertilitet. En av 20 kvinnor har erfarenhet av ätstörning under graviditeten men få studier har undersökt hur en historik med ätstörning påverkar fertilitet och graviditet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om FHA hos kvinnor med anoreci leder till nedsatt fertilitet och komplikationer vid en eventuell graviditet. Metod: En litteratursökning genomfördes på PubMed och Web of Science med sökorden amenorrhea, fertility, eating disorders, anorexia nervosa, reproduction (1999-2021). Resultat: Åtta studier inkluderades och resultatet visade att kvinnor med anorexi födde färre barn och hade större sannolikhet för att ha genomgått fertilitetsbehandling än friska kvinnor i kontrollgruppen. Vidare visade resultatet att kvinnor med anorexi oftare rapporterade komplicerade graviditeter med till exempel lägre fostertillväxt, prematur födsel och kejsarsnitt. Slutsats: Utifrån resultatet i den aktuella litteraturstudien kan konkluderas att kvinnor med FHA på grund av en ätstörning har lägre fertilitet än friska kvinnor. Kvinnor med ätstörning upplever i högre utsträckning mer komplicerade graviditeter och även fosterutvecklingen verkar påverkas negativt och därför kan tätare kontroller under och efter graviditet vara nödvändigt för dessa kvinnor. Resultatet kan vidare tolkas som att den negativa påverkan på reproduktionsförmågan kan vara reversibel när ätstörninssymptomen behandlats. / Background: One in six couples has sometime during their reproductive years experienced problems related to fertility and after the age of 30, infertility is more common in somen than in men. Several parts of the menstrual cycle require a lot of energy, such as ovulation and the production of sex hormones. Malnutrition and low energy availability is usually caused by an eating disorder such as anorexia nervosa, which can lead to functional hypothalamic amenorrhea (FHA) in women. FHA leads to a reduced release of the sex hormones estrogene and progesterone, which leads to infertility. One in 20 women have experience of an eating disorder during pregnancy, but few studies have examined how a history og eating disorder affects fertility and pregnancy. Aim: The aim of this study was to investigate whether FHA in women with anorexia nervosa leads to reduced fertility and complications in a potential pregnancy.  Method: A literature search was made on PubMed and Web of Science with the keyword´s amenorrhea, fertility, eating disorders, anorexia nervosa reproduction (1999-2021). Results: Eight studies were included, and the results showed that women with anorexia gave birth to fewer children and were more likely to have experienced fertility treatment than healthy women in the control group. Furthermore, the results showed that women with anorexia more often reported more complicated pregnancies with, e.g., lower fetal growth, premature birth, and cesarean section. Conclusion: Based on the results of the current literature study, it can be concluded that women with FHA due to an eating disorder have lower fertility than healthy women. Women with an eating disorder experience more complicated pregnancies and fetal development also seems to be negatively affected and therefore more frequent checks during and after pregnancy may be necessary fore these women. The results can further be interpreted as that the negative impact on reproductive health is reversible when symptoms of eating disorder are treated.

Vid stora infrastrukturprojekt påverkas den kommunala fysiska planeringen, men frågan är hur? Denna kandidatuppsats ämnar undersöka detta genom en fallstudie av hur det nationella infrastrukturprojektet Ostlänken har påverkat den kommunala och mellankommunala planeringen som genomförts i den fjärde storstadsregionen, en funktionell region bestående av Norrköping och Linköping. Platsidentiteten fjärde storstadsregionen uppkom för att uppmärksamma regionens nationella och internationella position som en av Sveriges främsta storstadsregioner tillsammans med Stockholm, Göteborg och Malmö. Ostlänken är en del av den tänkta Götalandsbanan som ämnar binda samman dessa storstadsregioner med en ny stambana för höghastighetståg. I och med detta stärks den fjärde storstadsregionens nationella och internationella samband men även det regionala sambandet inom den funktionella region som platsidentiteten baseras på.  Kandidatuppsatsens syfte är därför att undersöka hur Ostlänken har påverkat kommunernas handlingskraft samt hur den kommunala översiktsplaneringen har hanterat de osäkerheter som Ostlänken medfört. Syftet är även att undersöka hur detta har påverkat kommunernas regionala samarbete och därmed undersöka hur platsidentiteten fjärde storstadsregionen framställs.  För att besvara undersökningens syfte har tre teoretiska utgångspunkter framförts för att ge en vidare förståelse. Den första handlar om polycentrisk utveckling i polycentriska urbana regioner, vilket är en samling teorier om hur flera närliggande städer med ett starkt funktionellt utbyte påverkar varandra. Vidare framförs teorier kring platsidentitet och platsmarknadsföring, samt teorier kring hantering av risk och osäkerhet i planering.  De kommunala planhandlingarna som valts ut, undersöks genom en kvalitativ textanalys baserad på ett antal konkreta frågeställningar. Planhandlingarna analyseras sedan utifrån de teoretiska utgångspunkterna och sammanställs i tabeller. Undersökningen visar att Ostlänken har haft stor påverkan på de planer som undersökts, samtidigt som det även antas påverka användandet av platsidentiteten fjärde storstadsregionen. Att platsmarknadsföringen för regionen påverkats av osäkerheterna kring Ostlänken baseras på den analys som genomförts, där fjärde storstadsregionen framställs som en symbolisk platsidentitet. Baserat på detta framförs slutsatsen att Ostlänken är den faktor som hade kunnat bidra med en legitimitet till fjärde storstadsregionen, och därmed även stärka regionens position och konkurrenskraft. Kandidatuppsatsen avslutas med en diskussion där en del av den problematik som uppdagats under undersökningens genomförande, samt undersökningens generaliserbarhet, framförs.

Denna uppsats syftar till att synliggöra och diskutera hur klimatförändringar beskrivs i läromedel ämnade för grundskolan i ämnet geografi. Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt är systemisk-funktionell grammatik, med fokus på den ideationella grammatiken. Det analyserade materialet utgörs av tre läromedelstexter, avsedda för årskurserna 4-6, 7 och 8. Genom en transitivitetsanalys visar studien att mänskliga förstadeltagare sällan förekommer i materialet. En analys av texternas ergativitet visar att förhållandevis få satser är ergativa, vilket innebär att majoriteten av processerna beskrivs som händelser, snarare än handlingar. Resultatet av ergativitetsanalysen visar vidare att agenter realiseras genom nominaliseringar eller andra abstrakta fenomen. Människans roll i klimatförändringar sätts således i periferin.

Syftet med studien är att belysa de medel som författare av journalistisk text använder för att förmedla attityd, förhandla argumenterbarheten för sina åsikter och förhålla sig till andra(s) externa positioner och åsikter. Den teoretiska basen utgörs av appraisalteorin (Martin och White 2005) och den interpersonella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken (Halliday 2014). Det analyserade materialet baserar sig på ett urval av artiklar i den ungerska regeringsvänliga veckotidskriften Figyelő publicerade under perioden november 2017 till augusti 2018, vilka samtliga tematiskt behandlar utvecklingen i Sverige med avseende på migration. Resultatet visar på en mycket rik och varierad användning av den språkliga repertoaren för att uttrycka attityd, och på en övervägande subjektiv ton i rapporteringen. En stor andel implicit uttryckt attityd liksom ironi och ett framträdande författar-jag vittnar om en medveten ambition att interpersonellt närma sig läsarna. Materialet visar även på en systematisk undanträngning av alternativa ståndpunkter (kontraherande heteroglossi), bland annat genom förstärkning av egna argument och åsikter eller genom ett förringande av andras. Resultatet gör det motiverat att ställa frågan om det finns en ”Populist Stance” som kan inordnas som en utmärkande journalistisk stil under det som appraisalteorin benämns commentator voice, utifrån det narrativ som förmedlas, och vars utmärkande drag skulle vara just rika språkliga uttryck för närhet till läsarna, omfattande förekomster av värderande uttalanden om personer/grupper, och en systematisk begränsning av utrymmet för alternativa ståndpunkter. Erfarenheterna från att använda appraisalteorin i detta arbete visar att en större, fördjupad och jämförande studie på detta område torde vara meningsfull och möjlig, utifrån en kombinerad kvantitativ/kvalitativ ansats. / Jelen tanulmány célja annak megismerése, hogy az újságírói szövegek írói milyen nyelvi eszközöket használnak fel az adott témához való hozzáállásuk kifejezésére, és hogyan érvelnek véleményük érvelhetőségét mellett, valamint hogyan kapcsolódnak más külső álláspontokhoz és véleményekhez. Az elméleti kiinduló pont az „Appraisal”-elmélet (Martin és White 2005) és az interperszonális meta-funkció a szisztémás funkcionális nyelvtanban (Halliday 2014). Az elemzett korpusz a Figyelő – egy a magyar kormányt támogató heti magazin – 2017 novembere és 2018 augusztusa között megjelent cikkeiből készített saját válogatáson alapul, ahol a cikkek témájukat tekintve a migrációval kapcsolatos svédországi fejleményekkel foglalkoznak. A tanulmány eredményei azt mutatják, hogy a szövegekben a szerzők nagyon gazdag és változatos nyelvi repertoárt használnak fel a hozzáállás kifejezésére, és hogy a szövegek túlnyomórészt szubjektív módon ábrázolják a helyzetet Svédországban. A szerzői hozzáállásnak a sok egyenesen ki nem mondott megnyilvánulása, a sok irónia, valamint a szerző személyének kiemelkedő pozíciója mind arról tanúskodik, hogy tudatos törekvés van arra, hogy interperszonálisan közeledjenek az olvasókhoz. Az anyag azt is megmutatja, hogy szisztematikusan kizárják az alternatív véleményeket (kirekesztő heteroglosszia), többek között azzal, hogy megerősítik a saját érveiket és véleményüket, vagy lekicsinyilik a többiekét. A tanulmány eredményei alapján indokoltan merül fel a kérdés, hogy létezik-e egyfajta „populista hozzáállás” (angol „populist stance”), amelyet jellegzetes újságírói stílusnak lehet tekinteni, és amely besorolható az ”Appraisal”-elmélet által ”Commentator Voice”-nak nevezett jelenség alá. Ezt igazolhatják a szövegek narratívái és megkülönböztető tulajdonságai: az olvasókhoz való közelség/közeledés gazdag nyelvi megnyilvánulásai, a sok egyénekre/csoportokra vonatkozó értékelő kijelentés és az alternatív pozíciók lehetőségeinek szisztematikus korlátozása. Az Appraisal-modell alkalmazásával kapcsolatos tapasztalatok azt mutatják, hogy lehetséges és fontos lenne egy ezen a területen végzett mélyreható, szisztematikus és összehasonlító tanulmány, egy kombinált kvalitatív és kvantitatív kutatási módszer alapján. / The aim of the study is to investigate the means by which authors of journalistic text convey attitude, negotiate the arguability of their opinions and position themselves in relation to external positions and the views of others. The theoretical basis of the study is Appraisal Theory (Martin &h White 2005) and the Interpersonal Metafunction of Systemic Functional Linguistics (Halliday 2014). The analysed material is based on a selection of articles in the Hungarian government-friendly weekly magazine Figyelő, published between November 2017 and August 2018, all of which thematically deal with developments in Sweden with regard to migration. The results of the study show a rich and varied use of the linguistic repertoire for expressing attitude, and a predominantly subjective writer voice. Frequent examples of implicitly expressed attitude and irony as well as the appearance of the author as subject in the text give witness to a conscious ambition to approach readers interpersonally. The material also shows a systematic exclusion of alternative positions (contracting heteroglossia), whereby the author strengthens his/her own arguments and opinions and/or belittles those of others. The results give cause for asking whether there is a "Populist Stance", a distinctive journalistic style under what Appraisal defines as the Commentator Voice, based on the narrative conveyed, and whose distinctive features would be rich linguistic expressions of closeness to readers, extensive occurrences of evaluative statements about individuals/groups, and a systematic limitation of the space for alternative positions. Experience from applying the Appraisal model in the study shows that a larger in-depth, systematic and comparative analysis of this type of material would be meaningful and possible, based on a combined quantitative/qualitative approach.

Pragmatic ability is crucial in everyday interactions. In populations of neurotypical individuals, pragmatic skill varies greatly. The neural mechanisms behind the variety, and the neural development of pragmatics remain to be explained. The present study aims to deepen the understanding of pragmatics’ neural basis, by investigating the functional connectivity (FC) between two pragmatically interesting brain clusters during a pragmatic task. The investigated clusters, located in the bilateral, dorsal precuneus and in the left superior inferior parietal cortex were found by Bendtz et al. (2022) to have higher activity for young adults with high pragmatic skill compared to young adults with low pragmatic skill. Mahal (2022) found that the clusters were more functionally connected for the high skilled group during rest. In this study, fMRI data acquired during a pragmatic task was used to analyze the FC between the beforementioned clusters and compare two groups of young adults, one with high pragmatic skill (n = 25) and one with low pragmatic skill (n = 24). The groups of young adults were also compared with a group of 16 - 18 year old adolescents (n = 12). The results revealed higher FC for the high skilled group in both analyses, where the difference between the high skilled group and the adolescents was significant (p=.02). FC-values did not correlate with age in neither age group. The results are suggested to reflect (1) a neural development of pragmatics in adolescence towards a potential pragmatic network that involve increased functional connections between two clusters previously identified as possible neural markers of pragmatic individual variation, and (2) a possible window of opportunity for pragmatic development during adolescence. / Den pragmatiska förmågan är avgörande i vardags-interaktioner. I neurotypiska populationer varierar pragmatisk förmåga mycket, och det är ännu inte klarlagt hur de precisa mekanismerna bakom variationen och utvecklingen av pragmatisk förmåga fungerar. Denna studies syfte är att fördjupa förståelsen för pragmatikens neurala grunder, genom att undersöka funktionell konnektivitet (FC) mellan två pragmatiskt intressanta hjärnkluster. De undersökta klustren, ett i bilaterala dorsala precuneus och ett i vänstra superiora inferiora parietala cortex, var mer aktiva för unga vuxna med hög pragmatisk förmåga jämfört med unga vuxna med låg pragmatisk förmåga (Bendtz et el. 2022). Mahal (2022) noterade att klustrena var mer funktionellt kopplade i vila för gruppen med hög pragmatisk förmåga. I denna studie användes fMRI-data från en pragmatisk uppgift för att analysera FC mellan de tidigare nämnda klustren, och jämföra två grupper med unga vuxna, en med hög pragmatisk förmåga (n = 25) och en med låg pragmatisk förmåga (n = 24). Grupperna med unga vuxna jämfördes också med en grupp 16 – 18 år gamla tonåringar (n = 12). Resultaten visade på en högre FC för gruppen med hög pragmatisk förmåga i båda analyser, där skillnaden mellan gruppen med hög pragmatisk förmåga och tonåringarna var signifikant (p = .02). Värdena av FC korrelerade inte med ålder i någon av åldersgrupperna. Resultaten föreslås återspegla (1) en neural utveckling av pragmatik under tonåren mot ett potentiellt pragmatiskt nätverk som involverar ökade funktionella kopplingar mellan två kluster som tidigare identifierats som potentiella neurala markörer för individuell variation av pragmatik och (2) en eventuell kritisk period för pragmatisk utveckling under tonåren.

Studien genomfördes på industriföretaget Gränges Finspång AB som är en producent av valsade aluminiumprodukter för värmeväxlare vilka används som komponenter främst inom bilindustrin och värme, ventilation och luftkonditionering. Aluminium är en miljöeffektiv råvara tack vare materialets naturliga egenskaper samt dess återanvändbarhet vilket har lett till att allt fler företag vill ta vara på dessa egenskaper vid tillverkning av klimatsmarta produkter. För Gränges Finspång AB har materialets aktualitet på marknaden inneburit en ökad efterfrågan på företagets produkter vilket i sin tur har satt ökad press på företagets produktionseffektivitet. Den produktionsprocess som studerades på företaget var en uppsättning maskiner – även kallade kallvalsverk – vilka kan liknas med en funktionell verkstad. Syftet med studien var att, med hjälp av optimeringsmetoder, ta fram en modell som kan användas som beslutsunderlag för sekvensering av produkter i företagets kallvalsverk. Utifrån intervjuer, granskning av interna dokument och en kvantitativ dataanalys genomfördes en kartläggning av Gränges Finspång AB:s hela produktionsflöde såväl som de processer unika för kallvalsprocessen. För sekvensering av företagets produkter tillämpades en linjär heltalsmodell vilken anger optimum för maximalt 14 produkter. Studien bekräftar att företagets kallvalsning är ett komplext produktionssystem ur ett schemaläggningsperspektiv. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Denna studie jämför hur SVT respektive Aftonbladet använder den sociala mediekanalen TikTok för att förmedla nyheter till ungdomar och unga vuxna. Specifikt analyseras hur programledaren (och andra aktörer) använder språkliga medel för att bygga en relation med publiken i nyhetsförmedlingen, hur grafiska element samverkar med programledaren för att skapa begriplighet och väcka intresse, samt hur SVT och Aftonbladet skiljer sig åt vad gäller relation, begriplighet och intresse i nyhetsförmedlingen på TikTok. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs av systemisk-funktionell grammatik (SFG) och sociosemiotik för att studera multimodal kommunikation. Undersökningens analysmetoder lägger fokus på den interpersonella metafunktionen och dess kategorier och begrepp för att besvara frågan om relation, samt visuell framskjutenhet för att studera de grafiska element som förekommer i TikTok-klippen. Undersökningen har sin grund i min praktik på SVT där det framkom att SVT nyligen lanserat nyhetsförmedling via TikTok i syfte att locka unga vuxna, den så kallade generation Z, och en direkt dialog med målgruppen genom återkommande studiebesök. Studien jämför användandet av språkliga och grafiska element i tre likadana nyheter från SVT:s och Aftonbladets TikTok-kanaler. Vidare genomförs en intervjuundersökning mot målgruppen för att få en initial empirisk återkoppling på de slutsatser som framkommer i den språkvetenskapliga analysen. Undersökningens resultat visar på tydliga skillnader i interaktionen mellan programledare och tittare i SVT:s respektive Aftonbladets TikTok-klipp. Slutsatserna ger därmed insikter till hur nyhetsförmedling på TikTok bör utformas för att nå den önskade målgruppen generation Z.

I denna uppsats undersöks en relativt ny typ av kommunala dokument, som kallas för miljöprogram. Programmen klassificeras som styrdokument av kommunerna som har tagit fram dem. Dessa har än så länge inte varit föremål för språkvetenskaplig forskning.  Studiens material består av tre kommunala miljöprogram från olika delar av Sverige. Programmen är tillgängliga för allmänheten på kommunernas webbplatser. Syftet med studien är att få kunskaper om miljöprogrammen utifrån sin kontext, innehåll och funktion.  Materialet har undersökts genom en analys av programmens innehållskomponenter och de i texterna mest frekvent förekommande ord, mot bakgrund av programmens kontext enligt systemisk-funktionell grammatik.  Resultaten visar att de undersökta miljöprogrammen har många likheter när det gäller innehållet och de komponenter som förekommer i dem. Dessa likheter kan främst kopplas till programmens övergripande funktion som styrdokument. Det finns dock fler funktioner som kan identifieras. / This thesis investigates a new type of municipal document called environment programs. These programs are classified as policy documents by the municipalities who have developed them. This type of policy documents has not yet been studied from a linguistic perspective. The material investigated in this thesis consists of three environment programs from municipalities in different parts of Sweden. These three programs are publicly available at the websites of the municipalities. By comparing the three programs based on their context, content and function, knowledge is gained about environmental programs as a new type of policy document. The material has been examined through analysis of content and most frequently used words, in the light of their context according to systemic functional grammar (SFG). The results show that the programs that have been studied have many similar characteristics when it comes to content and the components the programs contain. These characteristics also show that the programs mainly function as policy documents for the municipalities. Several other functions can be identified

Det allmänna forskningsfältet om personalomsättning är nyanserat då det påvisar både positiva och negativa konsekvenser av personalomsättning. Samma forskningsfält inom konsultbranschen har däremot alltjämt brist på nyanserad forskning. I stället framställer det personalomsättning som negativt och fokuserar enbart på hur konsultföretag ska arbeta för att behålla anställda. Samtidigt är managementkonsultföretag i behov av numerisk och funktionell flexibilitet, där personalomsättning kan utgöra en del i att uppnå dessa. Även HR-aktiviteter har visat sig vara viktiga för konsultföretags flexibilitet och konkurrenskraft. Frågetecken uppstår därmed kring vilka HRaktiviteter som bidrar till managementkonsultföretagens flexibilitet, samt huruvida personalomsättning i managementkonsultföretag egentligen är så negativt som forskningsfältet i branschen menar. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur personalomsättning påverkar numerisk och funktionell flexibilitet i managementkonsultföretag. För att förstå detta ämnar studien även till att undersöka vilka HR-aktiviteter som bidrar till numerisk respektive funktionell flexibilitet. Detta med en förhoppning om att generera en nyansering till konsultbranschens forskningsfält, som idag inte antar en nyanserad syn på personalomsättning. Studien är en kvalitativ flerfallstudie där empiriskt material har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med partners och chefer från sju managementkonsultföretag i Sverige. Studien tar avstamp i ett hermeneutiskt vetenskapligt synsätt och med en iterativ ansats. Slutligen har den empiriska datan analyserats genom en tematisk analysmetod. Personalomsättning påverkar managementkonsultföretags numeriska och funktionella flexibilitet positivt, då det bland annat möjliggör ett lämpligt antal konsulter med högkvalitativ kompetens i företagens karriärstegar. Numerisk och funktionell flexibilitet påverkas dock även negativt av personalomsättning då det komplicerar för managementkonsultföretagen att möta efterfrågan samt att viktiga nyckelkompetenser går förlorade. Det onyanserade forskningsfältet om personalomsättning i konsultbranschen framställer därmed inte en helt korrekt bild av verkligheten. I stället kan konstateras att det nyanserade allmänna forskningsfältet om personalomsättning är mer applicerbart för denna studie. Slutligen, de HR-aktiviteter som bidrar till numerisk och funktionell flexibilitet i managementkonsultföretag är arbetsgivarvarumärke, rekrytering, utbildning samt exit-hantering. / The general field of research on employee turnover is nuanced as it demonstrates both positive and negative consequences of employee turnover. The same field of research in the consulting industry, on the other hand, still lacks nuanced research. Instead, it presents employee turnover as negative and focuses only on how consulting firms should work to retain employees. At the same time, management consulting firms need numerical and functional flexibility, where employee turnover can be a part of achieving these. HR activities have also proven to be important for consulting firms' flexibility and competitiveness. Question thus arises as to which HR activities contribute to the flexibility of management consulting firms, and whether employee turnover in management consulting firms is as negative as the research field in the industry believes. The purpose of the study is to create a deeper understanding of how employee turnover affects numerical and functional flexibility in management consulting firms. To understand this, the study also aims to investigate which HR activities contribute to numerical and functional flexibility. This with a hope of generating a nuance to the consulting industry's research field, which today does not adopt a nuanced view of employee turnover. The study is a qualitative multiple-case study where empirical material has been collected through semi-structured interviews with partners and managers from seven management consulting firms in Sweden. The study is based on a hermeneutic scientific approach and with an iterative approach. Finally, the empirical data have been analyzed using a thematic analysis method. Employee turnover has a positive effect on management consulting firms' numerical and functional flexibility, as it enables, among other things, a suitable number of consultants with highquality competence in the firms' career ladders. However, numerical and functional flexibility is also negatively affected by employee turnover as it complicates for management consulting firms to meet demand and that important key competencies are lost. The nuanced research field on employee turnover in the consulting industry thus does not present a completely correct picture of reality. Instead, it can be stated that the nuanced general research field on employee turnover is more applicable for this study. Finally, the HR activities that contribute to numerical and functional flexibility in management consulting firms are employer branding, recruitment, training and exit management.