Bakgrund: Spinal stenos är en förträngning av ryggmärgskanalen längs med hela ryggmärgen. Akupunkturbehandling vid tillståndet har sedan 2013 konstaterats vara av låg evidensgrad, men viss behandlingseffekt går att se trots bristande studiekvalitet från tidigare forskning. Trots detta använder en majoritet av fysioterapeuter behandlingsmetoden vid spinal stenos. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa litteratur gällande huruvida akupunkturbehandling har effekt på smärta, funktionell förmåga och livskvalitet hos individer med spinal stenos. Metod: PICO-modell användes för att definiera sökning till en litteraturöversikt. Sökningarna avgränsades till att avhandla studier skrivna efter 2013. Studier granskades utifrån studiekvalitetenligt EPHPP och PEDro. Resultaten för varje enskild studie granskades och sammanställdes sedan i en sammantagen bedömning för att besvara syftet. Resultat: Sju studier omfattades av sökningen varav tre studier med case-series design och fyra studier med RCT-design. Övervägande andel av studierna var av låg eller måttlig kvalitet. Av sex studier som undersökte smärta redovisade samtliga studier minskad smärta av akupunkturbehandling och fem av sex studier konstaterade statistiskt signifikant skillnad. Fyra studier som undersökte gångförmåga konstaterade förbättring, men utan tydlig skillnad mot andra interventioner. Övriga utvärderingsinstrument av funktionell förmåga visade tvetydiga resultat mellan studier. Tre studier som undersöker livskvalitet visar tvetydiga resultat. Slutsats: På grund av bristande urval och låg studiekvalitet går det inte att dra en slutsats huruvida akupunktur går att rekommenderavid spinal stenos. Resultaten tyder dock på positiva behandlingseffekter av akupunkturbehandling mot smärta vid spinal stenos. För att ge belägg för eventuella behandlingseffekter behöver mer forskning av högre kvalitet genomföras.

Bakgrund Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna är en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemöts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige beräknas leva med diagnosen. ADHD påverkar många aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och hälsa. Förståelse för individens funktionella förmåga är ett nödvändigt verktyg för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. Med medvetenhet om hur ADHD påverkar patientens funktionella förmåga ökar förutsättningarna för att kunna bedriva vård i enighet med den svenska Hälso- och sjukvårdslagen. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka funktionell förmåga i det dagliga livet för vuxna med ADHD-diagnos. Metod Litteraturstudie valdes som metod. Databassökning genomfördes i Cinahl, PsycInfo och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och sammanställning i en matris sammanställdes resultatet utifrån 15 inkluderade artiklar. Resultat Ett flertal faktorer framkom som påverkade funktionell förmåga i det dagliga livet för individer med ADHD-diagnos. De identifierade teman som påverkade individens möjligheter att fungera i olika miljöer och situationer var symtombild, samsjuklighet, stödjande relationer samt copingstrategier. Slutsats Symtombild och typ av undergrupp har stor inverkan på hur en ADHD-diagnostiserad individ anpassar sig till situationer och hanterade information i det dagliga livet. Kvinnor med konstaterad ADHD upplever i större utsträckning än män bristande funktionell förmåga i det dagliga livet. Då diagnostisering beskrivs vara ett startskott för utveckling av positiva copingstrategier framkom värdet av tidig diagnostisering av ADHD.